Tanken med energigemenskaper är att fler än de traditionella aktörerna ska kunna ta plats på energimarknaden. Hur ser kommunernas roll ut i detta, kan och bör de bidra? Detta har en rad aktörer i Eskilstuna utforskat.
Hur kan fler aktörer – stadens förvaltningar, kommunägda bolag och frivilligorganisationer – vara med och engagera fler helsingborgare i omställningen? Helsingborg har utforskat hur många tillsammans kan förstärka den lokala klimatomställningsresan.
Lokal Kraft syftar till att med utgångpunkt i geografiska delar av Malmö stad, driva klimatomställning tillsammans med t.ex. fastighetsägare, föreningar och malmöbor. Målet är att utveckla partnerskap och arbetssätt för att maximera klimateffekten av lokalt utvecklingsarbete, vilket ska bygga på tidigare erfarenheter av lokalt utvecklingsarbete. Utgångspunkt ligger i förtätning av Rosengård, men andra stadsområden med egna fysiska och socio-ekonomiska karaktärer inkluderas och ger en mångfald av situations-anpassade lösningar, vilka kan överföras till andra områden.
Syfte och mål med designfasen är att utforska och identifiera innovationskapacitet, lösningar och policyhinder samt utveckla det befintliga partnerskapet med fler aktörer inför genomförandet av en långsiktigt hållbar och klimatneutral stadsdel som främjar hållbara livsstilar, inom stadsdelen och i omgivande stadsdelar. Detta görs inom redan etablerade processer och samverkan mellan kommun, kommunala bolag och byggaktörer i arbetet med den nya stadsdelen Tomtebo strand, och kompletteras med ytterligare utvecklingskapacitet.
Vi vill gå från ett energisystem som är starkt beroende av fossila bränslen och i allt högre grad av bioenergi och avfall; till en som är helt uppbyggd kring spillvärme från elektrifierade processer, värmepumpar och "smart Al powered efficiency". Vi kan spara 1,4 miljoner ton CO2, samtidigt som vi driver innovation, ekonomisk tillväxt och demokratiskt engagemang på samhällsnivå.
Målsättningen är att utveckla en färdplan för mobilitetshubbar som ska bidra till att skapa långsiktiga, resilienta och ändå flexibla mobilitetslösningar. Syftet är att underlätta förverkligandet av ett sammanhängande nät av hubbar inte bara på kommunal nivå utan i förlängningen skapa ett system för hållbar delad mobilitet, som bidrar till ett skifte från privatbilism till ett hållbart transportsystem som bygger på delad mobilitet, kollektivtrafik och aktiv mobilitet.
Increased digitization makes cities increasingly vulnerable to cyber attacks, where computers are compromised by malicious actors in order to cause damage and disruption. The higher the degree of digitization, the more devastating the potential attacks. In order to mitigate cyber threats, vulnerabilities first need to be identified.
Sharing Cities Sweden är ett nationellt program för delningsekonomi i städer. Programmet syftar till att sätta Sverige på kartan som ett land som aktivt och kritiskt arbetar med delningsekonomi i städer. I testbäddar för delningsekonomi i Stockholm, Göteborg, Malmö och Umeå ska delningstjänster och digitala lösningar/plattformar utvecklas. Testbäddarna kompletteras med en nationell nod för koordination, nationellt lärande samt internationellt utbyte.
För att nå hållbarhetsmålen i FN:s initiativ Agenda 2030 måste kommuner hållbarhetssäkra sina städer. Genom att främja innovation och nya sätt att samarbeta kan man bygga en experimenterande kultur som möjliggör omfattande systemförändringar. Projektet Accelerera ska genom att utveckla ett innovationsledningsstöd öka kommuners innovations- och samverkansförmåga.
Förstudien lyfter klimat och hälsa som en kombinerad drivkraft för stadens klimatomställning. Att mäta bättre hälsa är lika viktigt som minskade klimatutsläpp och förstudien lägger en grund för detta genom stadsplanering och aktörsinvolvering.
I förstudien “Norrliden – Ett miljonprogram för klimatet” går Kalmar kommun samman med Kalmarhem AB, GodaHus och ett antal fastighetsägare för att identifiera, prioritera och planera effektiva klimatinvesteringar, med målet att snabba på klimatomställningen.
Denna förstudie ska undersöka vilka förutsättningar som finns, samt vilken mobilisering som krävs för kommunernas resa mot klimatneutralitet. Förstudiens resultat ska belysa behov och förutsättningar för ett regionalt omställningsstöd och ge förslag på strategiska vägval, både vad gäller organisering och inriktning av stödet.
Denna förstudie ska undersöka hur avgränsade klimatinvesteringsplaner för en kommunal förvaltning och ett kommunalt bolag kan utformas för att tydliggöra hur klimatomställningen ska accelerera och synliggöra kostnader och samhällsnyttor. Förstudien ska utveckla verksamhetsnära tillvägagångssätt och inkluderande process för att förstärka den lokala förmågan till omställning.
Förstudiens syfte är att införa metoder i kommunens ordinarie beslutsprocesser som tydliggör klimatrelaterade nyttor på ett sätt som styr investeringsbeslut, samt bidra till att aktörer i privat sektor, som ansvarar för huvuddelen av klimatrelaterade investeringar i staden, på sikt börjar använda liknande metoder i sina beslutsprocesser.
Förstudien ska utveckla skalbara processer och ramverk och ta fram underlag för beslut av klimatinvesteringar för att öka Eskilstunas och Helsingborgs möjligheter att nå sina klimatmål. Metodiken ska kunna användas av andra städer. “Stadens resa” syftar till de sju delarna som tillsammans utgör processen mot nollutsläpp. Leveranserna kommer att underlätta beslut och finansiering för åtgärder som tar städerna mot klimatneutralitet.
Karlstads kommun och företag i staden har kommit långt i klimatarbetet, inte minst genom satsningen Klimatneutrala städer 2030. Arbetet med klimatinvesteringsplaner sammanfaller med utveckling av ny styrmodell, vilket skapar ett möjlighetsfönster för att bygga in planen i styrningsprocesser. Förstudien ska ta fram en utbildning för en gemensam kunskapsgrund inom både klimat och ekonomistyrning, utveckla implementeringsmetodik genom tjänstedesign och ta fram stödverktyg.
Upplands-Bro har den största utsläppsökningen av koldioxid bland Sveriges kommuner sedan Parisavtalet. För att nå målen behövs en kraftsamling tillsammans med näringslivet. Förstudien ska genomföra ekonomiska analyser av klimatåtgärder och i samverkan med näringslivet synliggöra ekonomiska möjligheter av klimatinvesteringar, som t.ex. hållbar energiförsörjning och klimatkrav i samhällsbyggnadsprocesser.
Linköping vill kartlägga klimatpåverkan från kommunens inköp, genom miljöspendanalyser, för att höja kunskapen om verksamheternas konsumtionsbaserade utsläpp och utveckla det strategiska upphandlingsarbetet. Förstudien ska också aktivera näringslivet i arbetet att minska sina konsumtionsbaserade utsläpp.
Klimatomställning och ekonomi hanteras i dagsläget huvudsakligen som isolerade frågor, och kommunala ekonomiska processer styr inte alltid i samma riktning som klimatmålen. Integrering av klimat- och ekonomistyrning behövs för att effektivt styra mot nettonoll. För att möta detta behov kommer förstudien ta fram grön ekonomistyrning där klimatinvesteringar kopplas till ekonomiska processer inom kommunen.
Ett viktigt syfte med att ta fram klimatinvesteringsplaner är att titta på det totala investeringsbehovet för att nå klimatmålen för att skapa förståelse för kaptialbehovet av omställningen. Denna förstudie kommer att vidareutveckla arbetet genom att utforska ivesteringar som görs framöver som inte är initierade för att minska koldioxidutsläpp. Dessa investeringar kan stå för en stor del av framtidens utsläpp, t.ex. i infrastruktur och byggnader.
Förstudien ska genomföra och utveckla medborgardialoger kopplade till omställning och hållbara persontransporter i Östersunds kommun. Arbetet med klimatomställningen kan leda till konflikter mellan styrande och de som behöver göra förändringar. En gemensam positiv målbild om framtidens samhälle, kombinerat med verklighetsförankrade lösningar behövs för att ge kraft och accelerering till omställningen vi står inför.
Förstudien Delaktighet i klimatomställningen (DEKO) avser att mobilisera och aktivera metoder, målgrupper och mottagare i Malmö. Den vill lägga grund för växelverkan mellan (i) informations-, kunskaps- och expertisutbyte och (ii) kvittens eller återkoppling av hur utbytet tolkas och formar åtgärder för klimatomställning.
City as a Platform är en innovationssatsning som samlar 18 kommuner och utforskar, testar, implementerar och samverkar kring gemensamma IoT-plattformar som stöd för samhällsnytta i städerna. Satsningen skall även säkra nationell förankring samt föreslå en nationell förvaltningsmodell av ett minimiramverk för dataplattformar, inklusive relevanta standarder.
City as a Platform är en innovationssatsning som samlar 18 kommuner och utforskar, testar, implementerar och samverkar kring gemensamma IoT-plattformar som stöd för samhällsnytta i städerna. Satsningen skall även säkra nationell förankring samt föreslå en nationell förvaltningsmodell av ett minimiramverk för dataplattformar, inklusive relevanta standarder.
För att nå uppsatta mål för minskade utsläpp av växthusgaser, och samtidigt hantera ökad urbanisering, måste städer hitta optimala strategier för att ställa om lokal användning och tillförsel av energi. I den här satsningen utvecklar vi en Urban Building Mobility and Energy Model (UBMEM) som ska beräkna och visualisera energi- och effektbehov och växthusgasutsläpp i staden som underlag för stadsplanering.
Satsningen ska utveckla digitala lösningar som gör det möjligt att analysera energiförbrukningen för både fastighetsdrift och vårdverksamhet. Syftet är att identifiera och visualisera möjligheter för bättre energianvändning.
Satsningen handlar om att utveckla modeller för återvinning av spillvärme från datacenter till urban matproduktion och jordtillverkning i täta stadsmiljöer. Målet är att i Göteborg uppföra en första anläggning med odlingsväxthus tätt integrerat med data-centret som drivs av spillvärme och biologiskt avfall till klimatneutral matproduktion i staden.
Satsningen utvecklar modeller för gemensam digital infrastruktur för resursflöden som kopplar samman urban odling, fastighet och fjärrvärmenät. Detta som grund för småskalig urban matproduktion som är klimatsmart, effektiv och lönsam i industriområden.
I satsningen kommer Stockholms Stad och partners genomföra pilotinstallationer av innovativa odlingssystem för frukt och grönsaker i stadens industriområden. Dessa odlingssystem väntas ge positiva miljöeffekter och potential till medborgarengagemang samt nya arbetstillfällen för nyanlända.
Satsningen ska utveckla ett dynamiskt visualiseringsverktyg för mer effektiv planering av städer. Verktyget ska ge bättre beslutsunderlag genom att visualisera och kommunicera konsekvenserna av stadsutveckling för energisystemet. Verktyget utvecklas i samråd med Kiruna kommun där nyttan kommer att vara betydande genom den stora förändring staden står inför.
Satsningen ska, med utgångspunkt i Gävle, kartlägga drivkrafter och hinder för fastighetsägare (främst små och medelstora) för att stärka och bevara ekosystemtjänster.
Biltrafiken i staden behöver minska – både för att skapa en mer attraktiv stad, och för att minska trafikens klimatpåverkan. Samtidigt är mobilitet som tjänst en växande trend. I denna satsning demonstreras ett “bilfritt boende” i fastigheten Xplorion på Södra Brunnshög i Lund genom att erbjuda mobilitetstjänsten EC2B åt de boende i stället för bilparkering för privata bilar.
För att nå uppsatta klimatmål krävs digitala lösningar, men i takt med digitaliseringen ökar städers sårbarhet för cyberangrepp. För att förhindra cyberangrepp behöver sårbarheter identifieras. Det är mycket svårt och då det kräver förståelse av den stadsövergripande systemarkitekturen och betydande expertis inom cybersäkerhet. Denna satsning ska utveckla en metod för hotmodellering och attacksimulering för smarta byggnader, som spelar en nyckelroll i framtidens vision kring livskraftiga städer.
Satsningen ska undersöka hur stadsplanering kan främja hållbara urbana livsstilar. Fokus ligger på kunskap om medborgardeltagande och nudging som strategier för att främja en mer hållbar vardag.
Satsningen syftar till att fånga upp innovativa lösningar från pilotprojekt i flera kommuner. Detta för att påskynda klimatneutral stadsutveckling genom att nya lösningar med stor potential snabbare kan bli standard i nya och befintliga områden.
Klimatkampen Uppsala ska påskynda klimatomställningen och underlätta mer hållbara val i vardagen för Uppsalabor. Satsningen ska på olika sätt engagera och informera Uppsalabor om hur de kan minska sin klimatpåverkan.
Satsningen ska, med utgångspunkt i Göteborg, utforska hur miljöpåverkan från stadslogistik kan minimeras med bred introduktion av autonoma leveransrobotar.
Satsningen är en demonstrator och innefattar bl a insatser för smarta energisystem, cirkulära resursflöden och medborgarengagemang. Till 2035 ska en socialt hållbar och klimatpositiv stadsdel byggas med 4500 bostäder och tillhörande skolor, förskolor, vård, service och handel. Satsningen tar avstamp i den unika rådigheten den idéburna stiftelsen Stora Sköndal har som kravställande markägare.
Satsningen ska undersöka möjligheten att etablera en storskalig testbädd för medborgare att producera och dela energitjänster med varandra. Medborgarna ska även kunna leverera förnybar el eller effektutjämning till energimarknaden. Koppling finns till den testbädd för delningsekonomi som etableras inom ramen för projektet Sharing Cities Sweden.
MERiT handlar om att förankra hållbart resande hos arbetsgivare. I satsningen undersöktes olika företags åtgärder gällande hållbarhet och tjänsteresor genom en testförsök av ett digitalt verktyg hos Göteborgs stad och en uppföljning av en resebyråupphandling hos RISE.
Satsningen ska utveckla klimatsmarta mobilitetslösningar som inkluderas i boendet i den nya stadsdelen Vårvik i Trollhättan där 1800 nya bostäder byggs till 2030.
Mo-Bo är ett bostadskoncept med mobilitetstjänster som löser de boendes transporter på ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart sätt. Delningsekonomi och mobilitetstjänster banar väg för nytänkande arkitektur där fler människor och varor kan transporteras av färre fordon, vilket innebär smartare användning av resurser och ytor.
Satsningen vill förändra hur vi bor och reser i vardagen. Med ett helhetsgrepp kring mobilitet och boende ska satsningen öka resurseffektivitet genom delningstjänster, digitalisering och nytänkande kring byggnaders form, drift och användning. Smartare investeringar möjliggör en ny arkitektur som frigör ytor, sparar resurser och skapar stora värden. Denna satsning är en fortsättning på en tidigare satsning med fokus på nybyggnation. I denna nya fas är fokus på befintligt bostadsbestånd för större skalbarhet. Området Rissne i Sundbyberg är testbädd och projektet hanterar hela kedjan från kommunal policy till boendes upplevelser och vardag för att bana väg för en bredare systemförändring.
Satsningen ska utforska hur digitalisering kan påverka efterfrågan och utbudet av uppvärmd yta i bebyggelsen, genom att införa tjänster för delning av yta. Den undersöker också nya sätt att mäta energianvändning utifrån aktivitet istället för per kvadratmeter. Fokus är på Rosengård i Malmö som grund för en fullskalig testbädd.
Satsningen ska ta fram metoder och modeller för hur publika evenemang kan snabba på klimatomställningen i städer. Projektet samlar Sveriges största livemusikfestivaler, svensk idrott och destinationer för gemensam aktion med forskare. Evenemang har sedan urminnes tider samlat människor och väckt folkligt engagemang. För att producera och genomföra evenemang krävs energi, material, vatten, mat, sophantering, områden som liksom publikens och artisters resor och transporter har stor klimatpåverkan. Antalet evenemang ökar, samtidigt ökar intresset för evenemang som förändringskraft för ökad hållbarhet. Viktiga dimensioner är förändrade beteenden och attityder till konsumtion samt medborgarengagemang.
Byggmaterial orsakar stora klimatutsläpp i våra städer. Satsningen inriktas på nya sätt att minska uttaget av nytt material och nyttja material som redan finns i den urbana miljön, bl a genom återanvändning från rivnings- och ombyggnadsprojekt.
Satsningen ska bidra till att orten Röstånga blir en energimässigt helt förnybar “plusenergiort”. Kunskap och beslutsunderlag om energisystemlösningar tas fram för boendemiljön R:ekobyn med 30 hushåll med sikte på replikerbarhet anpassat till lokala förutsättningar.
Satsningen inriktas på att utforska behov av och begränsningar för mindre kommuner att använda smarta lösningar för samverkande infrastruktur. I Herrljunga och Kungälv kommer satsningen undersöka möjligheter att att använda stadsnäten som stomme för digitalisering av kommunernas VA och elnät, men även andra kommunala/regionala verksamheter såsom belysning, parkering och kollektivtrafik.
Sensorer för mätning av luftkvalitet används för bl.a. styrning av inomhusluft och för information till allmänheten om utomhusluft. Satsningen syftar till att förbättra kvaliteten hos mätdata för sensorer för luftburna partiklar för ökad service till oskyddade trafikanter och effektivare ventilation i byggnader.
Satsningen ingår i programmet Sharing Cities Sweden. Många initiativ inom delningsekonomi som lanserats runt om i världen har inte lyckats som förväntat. Bristande kunskap om de bakomliggande orsakerna till (icke) adoption, skalning och mainstreaming bland användarna är huvudorsakerna. Satsningen syftar till att utveckla beteendeekonomiska experiment som testar, granskar och genererar policyrekommendationer för att främja satsningar inom delningsekonomi i städer.
Copyright © 2024 Viable Cities | Webbplatspolicy | Tillgänglighet
