10 december 2025
Uppsala kommun har i över ett decennium arbetat systematiskt och strategiskt med kommunens klimatomställning och har målsättningar om klimatneutralitet 2030 och klimatpositivitet senast 2050. Arbetet styrs av Mål och budget och Miljö- och klimatprogrammet som båda beslutas via kommunfullmäktige.
Under det senaste året har vi utvecklat en klimatbudget som nu förs in i kommunens ordinarie styrning.
Miljö- och klimatprogrammet ger oss tydliga mål och riktning i arbetet. I våras antog kommunfullmäktige ett uppdaterat miljö- och klimatprogram. Bland uppdateringarna finns tre nya etappmål. Två av de nya etappmålen handlar om klimatanpassning för att klara dagens och framtidens klimatförändringar. Det första fokuserar på att minska risken för översvämning och negativa samhällseffekter vid översvämningar som uppstår vid skyfall eller höga flöden i vattendrag. Det andra syftar till att öka krontäckningen i tätorter till 30 procent. Att plantera fler träd i den byggda miljön har stor betydelse ur flera perspektiv eftersom de bidrar till skugga, vattenfördröjning, biologisk mångfald och bättre luft. Det tredje nya etappmålet handlar om el-effekt och kapacitetsbrist som är en central fråga för utvecklingen i framtidens Uppsala.
De närmaste åren fortsätter vi att fokusera på att bland annat energi- och effekteffektivisera och öka andelen förnybar el genom solceller på kommunens tak. Vi ska minska utsläppen när vi bygger, genom till exempel återbruk och tuffa klimatkrav i nya byggnader på markanvisade platser. Transporterna är också avgörande för att nå våra mål. Nya mobilitetslösningar som exempelvis den kommande spårvägen är viktiga för att våra invånare ska kunna resa mer hållbart. Inom kommunorganisationen har våra personbilar kört fossilfritt i flera år. Cirka 80 procent av kommunens egna arbetsmaskiner och tunga fordon kan köras fossilfritt. Målet är 100 procent de närmaste åren, inklusive upphandlade transporter och arbetsmaskiner. En stor men viktig utmaning är att andelen fossil plast i restavfallet behöver minska rejält. Det är viktigt för att minska utsläppen från fjärrvärmeverket i kommunen som delvis använder restavfall till bränsle.
I stadens senaste uppdatering berättar de om arbetet, omställningsarenan, projektportföljen och mycket mer.
Maria Thomten, processledare för Klimatneutrala Uppsala 2030, maria.thomten@uppsala.se
Genom enkla tekniska lösningar och beteendeförändringar kapas drastiskt energitopparna i storköken i Uppsala. Resultatet ger både lägre energibehov totalt och minskade energikostnader.
Ett klimatramverk för byggande
För att nå kommunens klimatmål behöver växthusgasutsläppen inom Uppsalas kommungeografi minska med 10–14 procent per år. För att målen ska uppfyllas behöver klimatpåverkan från byggprojekt minskas i motsvarande takt. Vi har tagit fram ett klimatramverk som redogör för de klimat- och energikrav som gäller generellt för markanvisade projekt.
I planeringen av ett nytt byggprojekt används ett årligt gränsvärde för byggfasen på maximala utsläpp per kvadratmeter som byggaktören ska förhålla sig till. Byggaktören ska också redovisa vilka klimatkompensatoriska åtgärder som görs inom projektet med avseende på inbundet kol, nettoexport av energi och/eller andra åtgärder.
För att säkerställa resurseffektivitet ska byggaktören beskriva på vilket sätt byggnaden är anpassningsbar, flexibel och demonterbar samt säkerställa att nya byggnader som uppförs har goda förutsättningar för minimal klimatpåverkan och energianvändning under driftsfasen.
Uppföljning och återrapportering sker löpande vid färdigställande av byggnader. Preliminära klimatberäkningar rapporteras i samband med bygglovsansökan och slutliga klimatberäkningar rapporteras i samband med slutbesked.
Återbruk av byggmaterial
I stadsdelen Ulleråker har byggnader på omkring 11 000 kvadratmeter varsamt plockats ner, och materialet får nytt liv i andra projekt. Byggnaderna har tagits ner med visionen om att möjliggöra för 100 procent återbruk av det användbara materialet som frigörs. Allt från stomme och bärande konstruktion till detaljer som golvlister, vägguttag, armaturer, radiatorer och innerväggar.
Byggmaterialet som demonteras i Ulleråker lagras och ska sedan återanvändas och säljas både internt inom kommunens organisation och externt till byggaktörer i Uppsala kommun. Ett exempel är att det kommunala bolaget Uppsalahem använder material till att bygga en miljöstuga i ett nytt studentbostadsområde i Kåbo.
Arbetet har lett till nya metoder för att skapa en effektiv process, som i längden kan innebära minskade kostnader. Det har också lett till mer förståelse för den cirkulära ekonomin, vad som är kostnadsdrivande, vilka risker som finns och vilka moment som kan vara tidskrävande eller kostsamma.
Hållbar renovering
Kommunens bostadsbolag Uppsalahem har i sitt stora pågående renoveringsprojekt i stadsdelen Gottsunda testat olika metoder för att öka återbruk. Flera av testen har nu skalats upp och blivit permanenta lösningar i bolagets ordinarie arbete. Här är några exempel på hur vi arbetat med återbruk i Gottsunda:
Verktyg för att följa utsläpp från byggprojekt
Uppsala kommuns GIS-baserade kartverktyg ”Visualiseringar av koldioxidbudgetar i samhällsbyggnadsprojekt”gör det möjligt att se och följa upp enskilda fastigheters tilldelade koldioxidbudget och det faktiska utfallet av den. Genom verktyget fås överblick över vilken klimatpåverkan enskilda projekt och fastigheter har. Det går också jämföra olika projekt med varandra.
Verktyget underlättar för att planera och följa upp koldioxidutsläpp och är en viktig del i arbetet för ett klimatneutralt Uppsala 2030. Det är byggt på Uppsala kommuns GIS-plattform och lägger stor vikt på automation, flexibilitet och hög datakvalitet.
Kalkpellets
Vid rening av dricksvatten i Uppsala bildas kalkpellets – små kulor med en kärna av sand och ett hölje av kalk. Den här restprodukten har tidigare använts för att minska försurning i sjöar och vattendrag, men främst har den lagts outnyttjad på deponi. Detta trots att den har flera möjliga användningsområden.
Det kommunala bolaget Uppsala Vatten och SLU har undersökt hur kalkpellets kan tas tillvara som en resurs i exempelvis jordbruket – för strukturförbättring, pH-höjning och återförsel av kalk till marken. Genom att omklassificera kalkpellets från avfall till biprodukt skapas nya värden:
I stället för att hamna på hög kan kalkpellets nu göra nytta – lokalt, nationellt och långsiktigt.
Isen värmer
Kylningen av bandyisarna i idrottsarenan Studenternas genererar massor med värme. Förr släpptes den ut i Fyrisån. Nu tas energin i stället tillvara för att hålla fotbollsplanen snöfri och försörja hela Studenternas med både varmvatten och värme.
Sedan den nya kylanläggningen byggdes på Studenternas 2021 återanvänds så gott som all överskottsvärme från kylanläggningen, cirka 1600 MWh per år, till att värma upp byggnaderna, varmvattnet och fotbollsplanen på Studenternas.
Nytt verktyg för klimatsmarta konstbeslut
Uppsala kommun och Tyréns har lanserat ett nytt beräkningsverktyg som ska bidra till att minska klimatavtrycket från konstprojekt. Det ger konstnärer möjlighet att med bibehållen konstnärlig frihet göra klimatsmarta val redan i skissfasen. Nu delas verktyget fritt i hela konstvärlden. För offentlig konst är klimatsmarta val av material, transporter, tillverkning, anläggning och förvaltning viktigt.
Mobilitetshus i stadsdelarna Rosendal och Ulleråker
Mobilitetshus är en byggnad som kan användas för bilparkering men även ett ställe för tjänster som till exempel hyrcyklar, bilpooler, paket- och varuutlämning.
Det första som byggs i nya stadsdelar är oftast bostäder och butikslokaler, som ger tak över huvudet och inkomster till fastighetsbolagen. I Ulleråker, där 6 000 nya bostäder samt butiker, skolor och förskolor ska byggas fram till 2035, inleder kommunen i stället med ett så kallat mobilitetshus som förutom bilparkering kommer att innehålla tjänster för att gynna klimatvänliga resor. Det första mobilitetshuset planeras stå färdigt 2026.
I norra Rosendal finns två mobilitetshus; Dansmästaren och Brandmästaren. Dansmästaren byggdes först och rymmer 450 bilar varav 60 laddplatser för elbilar. Huset inrymmer även 133 studentlägenheter och en matbutik i bottenplanet. Utöver husets många hyrplatser finns en stor avdelning för korttidsparkering, med möjlighet att köpa veckobiljetter, samt en bilpool som är öppen för den som vill ansluta sig. I nära samarbete med STUNS energi och Uppsala universitet fungerar Dansmästaren som en test-och forskningsstation för praktisk tillämpning av smart energiteknik. På taket finns en solcellsanläggning och med hjälp av batterilager kan den egenproducerade energin användas för att avlasta elnätet när många bilar laddas samtidigt.
Hur ser den tekniska försörjningen ut i en klimatpositiv stadsdel?
Uppsala kommun har undersökt hur utvecklingen av energisystemet och annan teknisk försörjning behöver se ut i en klimatpositiv stadsdel. Området som har undersökts är de sydöstra stadsdelarna i Uppsala som till år 2050 ska utvecklas med 21 500 bostäder, en ny tågstation och ett verksamhetsområde. Slutsatserna är att det är möjligt att åstadkomma ett resurseffektivt och klimatneutralt energisystem i området. Det finns också en möjlighet att energisystemet kan bli klimatpositivt, främst genom utformningen av värmesystemet.
Några förslag på energilösningar är ett lokalt mikronät som möjliggör delning av el mellan fastigheter och ett lågtempererat fjärrvärmenät som nyttjar spillvärme från verksamhetsområdet. Smart styrning på stadsdelsnivå kan användas för att reducera effekttoppar och optimera resursanvändningen. Byggnaderna skulle också behöva byggas med material med låg klimatpåverkan som även kan fungera som kolsänkor.
Uppsala lyfter ytterligare insatser som de tror kan vara särskilt intressanta för andra kommuner att glo och sno. Kontakta processledaren för att glo och sno.
Fotbollsplanen kan bli bassäng vid skyfall. De flesta fotbollsplaner är välvda så att regnvatten ska rinna av dem. Den nya konstgräsplanen på Fålhagens IP är tvärt om – den är sänkt en halv meter för att kunna vara en översvämningsyta vid skyfall.
Kommunen planterar hundratals nya träd varje år. På allmän plats i kommunen växer det i dag drygt 28 000 träd. Uppsala kommun planterar ungefär 500 nya träd varje år och tar fram en förbättrad träddatabas för att antalet träd ska öka i Uppsala.
Kommun delar med sig av kunskap om klimatanpassning. Uppsala kommun har tagit fram kartunderlag och rapporter om olika risker som kan uppstå på grund av klimatförändringarna, som stöd för fastighetsägare och byggaktörer.
Klimatkontrakt 2030 är en kraftsamling för att klara den klimatomställning som vi behöver genomföra på kort tid för att hålla den globala uppvärmningen under 1,5 grader. Det är ett avtal mellan kommuner, myndigheter och Viable Cities där alla parter tar på sig att konkret bidra till att öka takten i klimatomställningen.
För att åstadkomma förändring på djupet behöver vi gå från fragmenterade projekt till ett ekosystem av insatser som alla drar åt samma håll. Detta gör städerna tillsammans med Viable Cities, finansierande myndigheter och andra partners, i olika konstellationer och med olika mål. Det handlar om att komma bortom att hantera symptom och istället rikta in oss på underliggande problem i vår samhällsstruktur. Här hittar du de satsningar och studier inom staden som beviljats medel inom ramen för Viable Cities.
Målsättningen är att utveckla en färdplan för mobilitetshubbar som ska bidra till att skapa långsiktiga, resilienta och ändå flexibla mobilitetslösningar....
Klimatomställning och ekonomi hanteras i dagsläget huvudsakligen som isolerade frågor, och kommunala ekonomiska processer styr inte alltid i samma riktning...
City as a Platform är en innovationssatsning som samlar 18 kommuner och utforskar, testar, implementerar och samverkar kring gemensamma IoT-plattformar...
Satsningen ska undersöka hur stadsplanering kan främja hållbara urbana livsstilar. Fokus ligger på kunskap om medborgardeltagande och nudging som strategier...
Klimatkampen Uppsala ska påskynda klimatomställningen och underlätta mer hållbara val i vardagen för Uppsalabor. Satsningen ska på olika sätt engagera...
Mo-Bo är ett bostadskoncept med mobilitetstjänster som löser de boendes transporter på ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart sätt. Delningsekonomi...
Uppsala ingår sedan 2022 i den första kohorten av pilotstäder från tjugoen EU-länder och Horizon 2020-associerade länder, som valts ut för att inleda klimatåtgärder utan motstycke, genom NetZeroCities Pilot Cities-programmet.
Copyright © 2024 Viable Cities | Webbplatspolicy | Tillgänglighet
