13 november 2025
Stockholm tar ett globalt klimatansvar och ska bli klimatpositiv till 2030 och fossilfri till 2040. De konsumtionsbaserade utsläppen ska halveras till 2030. Detta är mål som slås fast i Stockholms stads Miljöprogram 2030 som beslutades under 2024. I arbetet med att nå miljöprogrammets högt ställda mål och genomföra de åtgärder som beslutats, bland annat i Klimathandlingsplan 2030, läggs särskild vikt läggs vid en rättvis och inkluderande omställning, där alla invånare och verksamheter har möjlighet att bidra.
Under 2025 stärker Stockholm organisationen och har utsett omställningsledare för att driva fem särskilda omställningsområden. Dessa är ryggraden i stadens handlingsplan för att nå klimatmålen. Arbetet integreras i stadens formella styrprocesser och förslag till nya åtgärder utvecklas löpande så att omställningen blir snabbare och mer dynamisk. Under 2025 har Stockholm Exergi fattat beslut om och börjat bygga en storskalig anläggning för avskiljning av koldioxid. Anläggningen kommer att visa en ny och nödvändig teknik som kan ta oss mot ett klimatpositivt samhälle.
Kommunikation med målgrupper, aktörer och intressenter som kan bidra till att nå målen är särskilt viktiga. För att skapa förutsättningar för en samlad kommunikation finns en stadsgemensam ramberättelse och ett grafiskt koncept som kan användas av alla stadens verksamheter.
I stadens senaste uppdatering berättar de om arbetet, omställningsarenan, projektportföljen och mycket mer.
Björn Hugosson, klimatchef för Stockholms stad, bjorn.hugosson@stockholm.se
Staden delar gärna metoder och resultat med andra aktörer.
Ett exempel är upphandlingen av elektrifierade entreprenaderi Slakthusområdet, där konkurrenspräglad dialog ledde till ett nytt samarbete med leverantörerna och marknadslansering av fossilfri teknik. Hållbarhetskriterier i upphandlingen omfattar fossilfri transport, emissionsfria arbetsmaskiner och certifieringar som Breeam Infrastructure.
En kommunikativ insats på temat mat som rönte stor uppmärksamhet var ett samarbete med bandet Bob Hund inom ramen för forskningsprojektet PLATE om hållbara måltider. Under veckan som evenemanget pågick fanns en matvagn på Medborgarplatsen, där det serverades mat tillagad enligt ”PLATE-principerna”, dvs mat som är hälsosam med låg miljö- och klimatpåverkan. I konceptet ingick också en utställning på Tranströmerbiblioteket.
Projektet ÅBC (Återbrukscentral) tar sikte på att etablera ett arbetssätt där återbrukat byggmaterial får nytt liv i Stockholm, vilket i sin tur reducerar byggnationens klimatpåverkan. För att genomföra projektet har flera av stadens verksamheter krokat arm för att sätta upp en stark projektorganisation. Tillsammans kartlägger de behov, identifierar knäckfrågor och tar fram rutiner och strategier för hur återbruk kan bli en självklar del av framtidens fastighetsbransch. På kort sikt handlar det om att ta fram ett tillämpbart arbetssätt, planera för riktlinjer och styrande dokument och skapa en plats för lagring av demonterade produkter i väntan på återbruk. På längre sikt är målet större – att skapa en resurseffektiv, resilient och cirkulär byggsektor med Stockholm i spetsen.
Stockholm lyfter två insatser som de tror kan vara särskilt intressanta för andra kommuner att glo och sno. Kontakta processledaren för att glo och sno.
Klimatkontrakt 2030 är en kraftsamling för att klara den klimatomställning som vi behöver genomföra på kort tid för att hålla den globala uppvärmningen under 1,5 grader. Det är ett avtal mellan kommuner, myndigheter och Viable Cities där alla parter tar på sig att konkret bidra till att öka takten i klimatomställningen.
För att åstadkomma förändring på djupet behöver vi gå från fragmenterade projekt till ett ekosystem av insatser som alla drar åt samma håll. Detta gör städerna tillsammans med Viable Cities, finansierande myndigheter och andra partners, i olika konstellationer och med olika mål. Det handlar om att komma bortom att hantera symptom och istället rikta in oss på underliggande problem i vår samhällsstruktur. Här hittar du de satsningar och studier inom staden som beviljats medel inom ramen för Viable Cities.
E-Laas föreslår en ny och operativ energibaserad strategi för att designa multimodala urbana logistiksystem. I E-Laas jämförs urbana leveranssystem med deras energianvändning inklusive mikroplattformar och nya sätt att kombinera laddning, automation och godsparkering. Detta gör det möjligt att relatera logistik...
Stockholms stad och dess partners att arbeta för en omfattande omställning av resvanor, ytanvändning och fordonsflotta i Stockholms innerstad. Detta som ett steg på vägen mot en utsläppsfri innerstad och ett klimatpositivt Stockholm 2030. I systemdemonstratorn ska den miljözon som...
Förstudien lyfter klimat och hälsa som en kombinerad drivkraft för stadens klimatomställning. Att mäta bättre hälsa är lika viktigt som...
City as a Platform är en innovationssatsning som samlar 18 kommuner och utforskar, testar, implementerar och samverkar kring gemensamma IoT-plattformar...
Satsningen utvecklar modeller för gemensam digital infrastruktur för resursflöden som kopplar samman urban odling, fastighet och fjärrvärmenät. Detta som grund...
Satsningen syftar till att fånga upp innovativa lösningar från pilotprojekt i flera kommuner. Detta för att påskynda klimatneutral stadsutveckling genom...
Stockholm ingår sedan 2023 i den andra kohorten av pilotstäder från tjugoen EU-länder och Horizon 2020-associerade länder, som valts ut för att inleda klimatåtgärder utan motstycke, genom NetZeroCities Pilot Cities-programmet.
Stockholms stad tilldelades i oktober 2023, som en av tio europeiska städer, EUs Mission Label för sitt arbete med att snabba på omställningen till en klimatneutral och hållbar stad.
Stockholm är en del av NetZeroCities 112 Mission Cities, som sedan 2022 valdes ut för att vara föregångare i EUs Cities Mission.
Copyright © 2024 Viable Cities | Webbplatspolicy | Tillgänglighet
