Motståndskraftiga och hållbara livsmedelssystem är en viktig del i arbetet för klimatneutrala och klimatanpassade städer och samhällen. Hur kan vi gå från forskning till omställning? Hur samverkar vi för att bygga kunskap och förståelse för systemet tillsammans, och skapa en gemensam målbild? Och hur kan staden bidra till matproduktionen?
Höstens första Klimatfrukost går på temat upphandling för att accelerera klimatomställningen. Upphandling kan vara ett kraftfullt verktyg för att driva en snabbare omställning till klimatneutrala och hållbara städer, men hur? Hur kan den kommunen ta en ledande roll? Vilka nyckelområden finns? Vilka exempel på nya sätt att arbeta med detta finns idag?
In Sweden, several researchers have worked closely together with cities and national innovation actors to support them in steering sustainability transitions by contributing to learning from practice, increased reflexivity and helping to identify evidence about system change. This role got the name of 'följeforskare' (literal translation from Swedish is 'following' or 'companion' researcher). Together we will explore what makes "följeforskning" special in terms of benefits and challenges, why it is especially relevant in accelerating the transition to climate neutral cities, and what role it can play for both cities and national support platforms.
Investeringar för klimatomställning kan skapa såväl affärsmöjligheter som en mer hållbar stad. Forskning visar att klimatinvesteringar kan generera stora vinster, både direkta ekonomiska vinster och mervinster som arbetstillfällen, renare luft och bättre hälsa. Under denna Klimatfrukost dyker vi ned i vad det innebär att göra klimatinvesteringar och hur klimatinvesteringsplaner tar form.
Den 6 mars 2024 öppnade vi en utlysning som ger flera svenska städer möjlighet att höja omställningstakten och visa vägen för andra inom Klimatneutrala städer 2030 3.0. Under denna Klimatfrukost pratade vi om den internationella aspekten av Klimatneutrala städer 2030 och vilken roll internationalisering spelar i det lokala omställningsarbetet.
Rättvis omställning innebär att gröna ekonomin på ett sätt som är så rättvist och inkluderande som möjligt för alla berörda, att skapa anständiga arbetsmöjligheter och inte lämna någon bakom sig. Det innebär att uppfylla klimatmålen genom att säkerställa att hela samhället – alla samhällen, alla arbetare, alla sociala grupper – är med i klimatomställningen.
Flera av städerna i satsningen Klimatneutrala städer 2030 arbetar aktivt med evenemang och arrangörer, och utforskar hur de tillsammans kan arbeta mot klimatneutralitet. Under denna Klimatfrukost fördjupar vi oss i hur evenemang kan vara motorer för omställning till klimatneutralitet genom arrangörer, besökare och andra intressenter, och hur de kan vara en del i utvecklingen av klimatneutrala städer och samhällen.
I nästan alla de städer som medverkar i Viable Cities program Klimatneutrala städer 2030 finns ett lärosäte. De bidrar med mycket relevant forskning och utbildning på olika nivåer. Men på vilka andra sätt medverkar de i klimatomställningen och vad skulle de kunna göra mer av? Under denna klimatfrukost utforskar vi hur lärosätena kan accelerera sitt bidrag till klimatomställningen bland annat genom samverkan på nya sätt.
Konkurrenskraftiga företag i klimatneutrala städer – hur accelererar vi samverkan kommun-näringsliv? Företagens roll i klimatomställningen har kommit allt högre upp på agendan i Sverige och internationellt. Viable Cities satsar därför under 2023 på initiativet Klimatkonkurrenskraft för att accelerera samverkan kommun-näringsliv för att både stärka företagen och nå missionen.
Negativa utsläpp, det vill säga infångande av koldioxid, har lyfts upp av FN:s klimatpanel IPCC som nödvändigt för att vi ska kunna nå klimatmålen. En naturbaserad kolsänka – såsom växtlighet eller vattensamlingar – är en funktion där koldioxid tas upp ur luften genom en naturlig process och sedan lagras under en tid, från ett decennium till tusentals år. Kunskap om kolinlagring i skog och mark har stor potential att hjälpa kommuner att minska sin klimatpåverkan, och bidrar på så sätt till att vi når missionen om klimatneutrala städer 2030.
En stor del av utsläppen i städer kommer från transport av människor och varor, vilket gör mobilitet till en nyckelfråga i omställningen till klimatneutrala städer. Under Klimatfrukost 30 utforskades hur framtidens mobilitet kan utformas för omställning; hur en hållbar klimatneutral mobilitet och tillgänglighet kan se ut i praktiken; vad kollektiv mobilitet och micromobilitet är och vilken roll de spelar; samt hur Linköping och Järfälla arbetar med mobilitet som en del av sitt klimatomställningsarbete.
Sweco har på uppdrag av Vinnova undersökt centrala aktörer och miljöer inom innovation för hållbar samhällsbyggnad. Resultatet kommer att utgöra ett strategiskt underlag för Vinnovas fortsatta arbete med att stödja innovation som bidrar till hållbar samhällsbyggnad. På denna klimatfrukost presenteras delar av resultaten tillsammans med reflektioner.
I samtliga insatser inom Klimatneutrala städer 2030 ingår företag tillsammans med akademin, offentlig sektor och civilsamhället. Den kommunala sfären har endast delvis rådighet över de åtgärder som behöver genomföras varför företagens insatser och investeringar är avgörande.
Hållbara, innovativa lösningar för byggnader, utemiljö och mobilitet som har genomförts i olika pilotprojekt, projekt och satsningar behöver fångas upp och bli standardlösningar både vid nyproduktion och uppgradering av stadsområden. Då kan storskalig hållbar samhällsbyggnad uppnås.
The transition to become climate neutral 2030 requires that cities work in new ways. In this climate breakfast we explore how the cities of Valencia and Stockholm have handled this challenge in terms of leadership, organisation and capacity building. We also learn more about new tools such as portfolio management and the role of intermediary organisations such as citiES 2030 in Spain and Viable Cities in Sweden, for supporting this development.
Under året utforskar Viable Cities tillsammans med länsstyrelserna och regionerna i Västerbotten och Norrbotten detta. På uppdrag av regeringen pågår nu ett arbete med att ta fram Sveriges och faktiskt Europas första klimatkontrakt på regional nivå.
Gävle, Göteborg, Helsingborg, Lund, Malmö, Stockholm och Umeå. Nu är det klart vilka svenska kommuner som nu blir en del av EUs mission om klimatneutrala städer 2030 – Cities Mission. Totalt har 100 städer runt om i Europa valts ut. Men vad betyder det för städerna som kom med? Och hur kan det bidra till klimatomställningen i alla svenska städer?
Evenemang utgör en växande miljardindustri och en viktig komponent i många städers ekonomi och profilering. Samtidigt är de ett allt viktigare verktyg för samhällsutveckling. Glädjen och lusten i ett evenemang är något speciellt. Här finns en kraft och makt att påverka och förändra. Just därför har evenemang en stor potential att bidra till, trycka på och påskynda klimatomställningen.
Naturen är ett bra exempel på ett cirkulärt system, ingenting blir skräp som måste tas om hand, allt återskapas till något nytt. För att hålla den globala temperaturhöjningen under 1,5 grader behöver vi hitta cirkulära system för de resurser vi använder oss av. Under Klimatfrukost 21 gick vi från breda penseldrag i EU och till lokala initiativ i Karlstad. Hur kan den cirkulära ekonomin i högre grad bidra till klimatomställningen?
Mycket av de utsläpp vi behöver komma till bukt med kommer ifrån byggande, bland annat från de material man använder sig av, till exempel betong. Men det går att använda andra material, skogen bidrar med ett material som är både hållfast och hållbart. Hållbart byggande i trä är temat för Klimatfrukost 20, där vi gästas av Tomas Nord från RISE/Smart Housing Småland och Britt-Inger Brisádottir, utvecklingsstrateg, Gustaf Ulander, projektledare, båda från Skellefteå kommun.
Vi gästas denna frukost av vår programchef Olga Kordas som utvecklar tankarna kring Klimatkontrakt 2030s innersta väsen, och av Henrik Johansson från Växjö kommun samt Charlotte Brynielsson från Kalmar kommun. Båda kommuner är med i satsningen Klimatneutrala städer 2030 och kommer berätta om värdet av klimatkontrakt, den iterativa processen, vad de har åstadkommit och planerna framöver. Välkomna till Viable Cities Klimatfrukost 2022!
Under två år har Viable Cities genom projektet Nordic Transition Partnership stöttat nordisk samverkan mellan små och medelstora städer för att påskynda klimatarbetet med ett speciellt fokus på cirkulär ekonomi. I denna Klimatfrukost gästades vi av Ulrika Holmgren från Smart Innovation Norway som leder projektet, samt Pelle Hallberg från Gästrike återvinnare i Gävle och Elisabet Farner från Kristianstads kommun med lång erfarenhet av nordisk samverkan som delar med sig av utmaningar och framgångsfaktorer.
För att hitta lösningar på de enorma samhällsutmaningar den globala uppvärmningen innebär måste vi arbeta på nya sätt, inom kommunal verksamhet men också på tvären mellan privat och offentlig sektor. Accelerera, en gemensam satsning av Vinnova och Viable Cities, ska ta fram stöd för att få till detta. Klimatfrukost 17 gästades av bland andra Anna Fjällström från Accelerera som arbetar med att ta fram det här stödet, samt av Jenny Ångman, Järfälla kommun, och Sophia Sundberg, Barkarby Science som samtalar om sina erfarenheter från att skapa och arbeta i innovationsteam.
Klimatinvesteringsplaner ska mobilisera omställningskapital, både från kommuner och från andra aktörer, för att göra städer klimatneutrala till 2030. Viable Cities har initierat fyra utvecklingsprojekt som ska bidra till utvecklingen av Klimatkontrakt 2030 och klimatomställningen i städer. Ett av dem är klimatinvesteringsplaner.
I arbetet med Klimatkontrakt 2030 har Viable Cities identifierat fyra områden som strategiskt viktiga för klimatomställningen i städer. I våras fick Ramboll i uppdrag att tillsammans med oss utveckla en strategi för ett av dessa områden, det handlar om hur digitalisering och digitala verktyg kan stötta omställningen till klimatneutrala och hållbara städer.
I våras fick Anthesis i uppdrag av Viable Cities att utveckla en strategi för hur medborgare och civilsamhället kan engageras som medskapare i stadens framtid. Genom bland annat workshops och intervjuer har Anthesis, tillsammans med sina samarbetspartners Actinate och Sustainable 3.0, samlat in information som analyseras och nu resulterar i rekommendationer om en möjlig väg framåt.
Det är år 2053. Museet FOSSIL har precis öppnat utställningen Bortom fossilsamhället, som firar att Sverige som första land i världen lämnade den fossila eran när netto-noll utsläpp nåddes år 2045.
Säsongens sista klimatfrukost handlade om cirkulär ekonomi. Vi gästades av Liv Öberg, projektledare i Umeå kommun. Umeå ingick som enda svenska kommun i OECD-programmet för cirkulär ekonomi och har skrivit på European Circular Cities Declaration. Hon hade sällskap av Stina Behrens, Barkarby Science, som driver innovation för hållbar stadsutveckling i Järfälla tillsammans med kommunen och andra aktörer.
För att åstadkomma de genomgripande samhällsförändringar som klimatomställningen kräver behöver vi samarbeta och lära av varandra, både inom landet och internationellt. Klimatfrukost 11 gästades av Nina Rismalm, North Sweden Cleantech; Östen Ekengren, Smart City Sweden, och Philip Näslund, Umeå kommun.
Allan Larsson har sedan Viable Cities startade varit ordförande för vår styrelse, och han sedan dess gjort ovärderliga insatser för vår utveckling. Vid årsstämman den 15 april lämnar han över till en ny ordförande. Mycket har hänt under resans gång och på Klimatfrukost 10 utvecklade Allan Larsson sina tankar om resan med Viable Cities och om några hållplatser på vägen. Per Grankvist, vår chief storyteller, ledde samtalet.
För att snabba på klimatomställningen behöver alla i samhället engageras. Projektet Hammarby Sjöstad 2.0 i Stockholm är ett medborgarinitiativ för att minska klimatavtrycket i stadsdelen. I projektet samarbetar 55 bostadsrättsföreningar med 12 500 boende, företag, forskare och Stockholms stad för att bli klimatneutrala år 2030. Klimatfrukost 9 gästades av Jörgen Lööf, ElectriCITY Innovation, och Charlie Gullström, Sweco/RISE.
Utgångspunkten för Klimatfrukost 8 var projektet Ett tak, fem möjligheter. Projektet har undersökt hur tak – med fokus på vatten, energi, odling, rekreation respektive biologisk mångfald – kan påverka en fastighets ekonomi och vilka samhällsekonomiska vinster de kan generera. Se Klimatfrukost i efterhand och ta del av presentationerna.
På uppdrag av Viable Cities har vår medlem Klimatkommunerna gjort en översikt över hur kommuner strukturerar sitt klimatarbete. De har bland annat identifierat några nyckelfaktorer för framgångsrik klimatomställning i städer. Lyssna till Filippa Borgström, Klimatkommunerna, Elin Sundqvist, Helsingborgs stad och Sara Olsson, Järfälla kommun, vid vårens första Klimatfrukost, som du här kan se i efterhand.
För att ställa om till klimatneutrala och hållbara städer behöver vi kommunicera med medborgare, näringsliv och många andra intressenter. I denna klimatfrukost berättar kommunikationsstrateg Therese Ek om hur Lunds kommun arbetar för att samordna hållbarhetskommunikation. Vi får också reflektioner kring ämnet av Annika Egan Sjölander, som forskar om kommunikation för hållbara samhällen.
Hur arbetar man långsiktigt och systematiskt med innovation? Nu drar Vinnova och Viable Cities igång ett projekt för att utveckla kompetens, metoder och verktyg för innovationsledning för klimatneutrala och hållbara städer. Klimatfrukost 5 gästades av Glenn Gran från Vinnova, Lisa Olsson, Helsingborgs stad och Ellen Grahn, Umeå kommun.
Klimatfrukost 4 arrangerades i samarbete med Drive Sweden och fokuserade på olika pusselbitar som är nödvändiga i omställningen mot ett transportsystem som är hållbart, säkert och tillgängligt för alla.
Vår tredje klimatfrukost handlade om finansieringen av klimatomställningen. Viable Cities finans- och upphandlingsstrateg Charlotta Möller introducerade och sedan följde ett samtal kring detta med Fedra Vanhuyse, Head of Unit Societal Transitions, Stockholm environmental institute, och Björn Bergstrand, hållbarhetschef, Kommuninvest.
Flera svenska städer arbetar med omställningen till klimatneutrala städer 2030 inom ramen för Viable Cities. Under klimatfrukost 2 delade Umeå, Uppsala och Malmö med sig av sina erfarenheter från arbetet med att visualisera klimatomställningen utifrån några utvecklingsprojekt där olika verktyg använts.
Den 30 september hölls Viable Cities första klimatfrukost. Gäster var Edward Andersson från Democratic Society, som gav konkreta tips om hur man kan utveckla medborgarengagemang och Charlotte Gustafsson-Brynielsson från Växjö reflekterade kring hur de jobbar med det i Växjö.
