Motståndskraftiga och hållbara livsmedelssystem är en viktig del i arbetet för klimatneutrala och klimatanpassade städer och samhällen. Hur kan vi gå från forskning till omställning? Hur samverkar vi för att bygga kunskap och förståelse för systemet tillsammans, och skapa en gemensam målbild? Och hur kan staden bidra till matproduktionen?
Frågan offentlig upphandling är en central del av omställningen till klimatneutralitet. Upphandling kan vara ett kraftfullt verktyg för att driva en snabbare omställning till klimatneutrala och hållbara städer, men hur? Hur kan den kommunen ta en ledande roll? Vilka nyckelområden finns? Vilka exempel på nya sätt att arbeta med detta finns idag?
I dagens städer reser vi på ett sätt som är ohållbart, genererar stora utsläpp och använder mycket mer resurser än vad planeten tål och detta skapar samtidigt ojämlika villkor för medborgare. För att kunna ställa om mobilitet och platser för en klimatneutral framtid behövs radikal implementering av befintliga och nya lösningar som kan skalas upp och skapa det nya normala. Under Transition Lab Forum 16 i Göteborg kommer vi fördjupa oss i framtidens platser och mobilitet som nyckelfråga i omställningen till Klimatneutrala städer 2030.
Energisystemet behöver ställas om för att fasa ut fossila bränslen och uppnå klimatneutralitet. För att skapa en resilient, säker och rättvis energiomställning behövs nya former av energiproduktion som kombinerar storskalig, centraliserad produktion med småskalig, decentraliserad produktion på nya sätt. Detta systemskifte innebär utmaningar och möjligheter. När vi fokuserar på att få på plats nya tekniska system och effektivisera energianvändningen behöver vi samtidigt beakta hur det påverkar människors ekonomiska och sociala situationer och livsmiljöer. Under detta Transition Lab Forum fördjupar vi oss i hur kommunen, tillsammans med andra aktörer, kan säkerställa en rättvis och hållbar energiomställning.
In Sweden, several researchers have worked closely together with cities and national innovation actors to support them in steering sustainability transitions by contributing to learning from practice, increased reflexivity and helping to identify evidence about system change. This role got the name of 'följeforskare' (literal translation from Swedish is 'following' or 'companion' researcher). Together we will explore what makes "följeforskning" special in terms of benefits and challenges, why it is especially relevant in accelerating the transition to climate neutral cities, and what role it can play for both cities and national support platforms.
Investeringar för klimatomställning kan skapa såväl affärsmöjligheter som en mer hållbar stad. Forskning visar att klimatinvesteringar kan generera stora vinster, både direkta ekonomiska vinster och mervinster som arbetstillfällen, renare luft och bättre hälsa. Under denna Klimatfrukost dyker vi ned i vad det innebär att göra klimatinvesteringar och hur klimatinvesteringsplaner tar form.
Den 6 mars 2024 öppnade vi en utlysning som ger flera svenska städer möjlighet att höja omställningstakten och visa vägen för andra inom Klimatneutrala städer 2030 3.0. Under denna Klimatfrukost pratade vi om den internationella aspekten av Klimatneutrala städer 2030 och vilken roll internationalisering spelar i det lokala omställningsarbetet.
Film från Östersund, framtagen för European Viable Cities Day! I filmen pratar Niklar Daoson (S), kommunstyrelsens ordförande, och Caroline Hildahl, processledare för Klimatneutrala Östersund 2030, om vad ett gott liv inom planetens gränser innebär för just Östersund samt hur kommunen arbetat under året för att uppnå klimatneutralitet, med exempel från byggsektorn och lösningar som finns där.
För att beskriva framtiden kombinerar metoden om visionsresan robust forskning om beteendepsykologi med nya rön kring hållbara livsstilar och urgammal kunskap om hur berättelser ska struktureras för att beröra sin publik. Metoden består av ett antal processer som utgår från städernas klimatmål och som resulterar i en berättelse om hur det är att leva klimatneutralt under en dag i den aktuella staden. Målet är att politiker och tjänstemän ska förstå att det är fullt möjligt att kombinera hög livskvalitet med låga utsläpp redan idag, och ge dem insikten om att deras roll handlar om att underlätta för fler att leva hållbart på olika sätt. Kristianstad har tagit fram en visionsresa om hur det är att leva i ett klimatneutralt Kristianstad 2030.
Under denna frukost diskuterar vi rättvis omställning. Hur skapar vi en ekonomi som som är så rättvis och inkluderande som möjligt, som skapar anständiga arbetsmöjligheter och inte lämnar någon utanför?
I Sverige och Europa mobiliserar många aktörer för klimatneutrala städer 2030. Under Transition Lab Forum 14 i Östersund fördjupar vi oss i hur vi kan integrera platser, besök och evenemang i utvecklingen av klimatneutrala städer och samhällen. Platser som är inkluderande, attraktiva och konkurrenskraftiga och som bidrar till ett gott liv för alla inom planetens gränser.
Runt världen mobiliserar många aktörer för att skapa hållbara platser, besök och evenemang. Flera av städerna i satsningen Klimatneutrala städer 2030 utforskar hur evenemang kan vara motorer för omställning till klimatneutralitet. Välkommen till Klimatfrukost #34.
I nästan alla de städer i Klimatneutrala städer 2030 finns ett lärosäte. Hur kan de bidra till klimatomställningen, förutom med forskning och utbildning? Under klimatfrukost 33 utforskar vi hur lärosätena kan accelerera sitt bidrag till klimatomställningen genom samverkan på nya sätt.
Konkurrenskraftiga företag i klimatneutrala städer – hur skapar vi bra förutsättningar för det? Under denna Klimatfrukost utforskar vi samverkan kommun-näringsliv och hur synergieffekter kan skapas.
Under Transition Lab Forum 13 i Kristianstad fördjupar vi oss i hur klimatanpassning och klimatomställning kan integreras i utvecklingen av ett hållbart livsmedelssystem, som är mer resilient, med ökad konkurrenskraft och som bidrar till ett gott liv för alla inom planetens gränser. Vad görs idag, och hur kan vi ytterligare snabba på arbetet i omställningen till klimatneutrala städer och samtidigt anpassa samhället till ett förändrat klimat och skapa konkurrenskraft och ett gott liv för alla?
Vilka naturbaserade möjligheter finns det för ökad kolinlagring i städer? Och hur kan vi samtidigt skapa trevliga, trivsamma städer att leva och bo i? Medverkar gör Tora Råberg, forskare RISE, Linnea Skoog, Kristianstad och Mattis Vindelman, expert, återvätning av torvjordar.
Hur vi transporterar oss själva och varor är en av de största utmaningarna för att nå klimatneutralitet. På Transition Lab Forum 12 gör vi ett djupdyk i framtidens mobilitet som nyckelfråga för omställning till klimatneutrala och hållbara städer till år 2030. Vilka metoder och arbetssätt finns för hur aktörer kan leda och arbeta tillsammans för att främja klimatsmart mobilitet för att snabba på omställningen till klimatneutrala städer?
En stor del av utsläppen i städer kommer från transport av människor och varor, vilket gör mobilitet till en nyckelfråga i omställningen till klimatneutrala städer.
Hur kan framtidens mobilitet utformas för omställning till klimatneutralitet, och hur kan det se ut i praktiken? Det pratar vi om i denna klimatfrukost.
Samhällsbyggande och växande städer kräver stora mängder resurser. Hur vi använder resurser är därför av stor vikt för möjligheten att hålla nere klimatpåverkan. På Tranistion Lab Forum 11 sätter vi fokus på hur vi kan använda våra resurser på ett effektivt och hållbart sätt, till exempel hur återbruk kan få ett större utrymme vid nybyggnation och renovering. Vi berör ämnen som innovationsupphandlingar och markanvisningstävlingar, hur det kan användas för att göra den byggda miljön mer klimatsmart.
Hur kan innovationsstöd bidra till hållbar samhällsbyggnad? I intervjuer och fokusgrupper med kommuner, samverkansplattformar och näringslivsaktörer har Sweco tittat närmare på aktörernas erfarenheter av framgångsfaktorer och systemutmaningar. Här presenteras delar av resultaten.
I klimatfrukost 28 utforskar vi tillsammans med våra gäster på vilka olika sätt som företag kan engagera sig i städernas klimatomställning och vad som är framgångsfaktorerna bakom. I många 2030-städer ingår till exempel kommun och företag lokala klimatkontrakt.
Hur kan studenter accelerera omställningen till Klimatneutrala städer 2030? På Klimatfrukost 27 medverkar STUNS i Uppsala som i länge arbetat med att utveckla samverkanskonceptet Stories, ett koncept där studenter inom ramarna för sina studier löser hållbarhetsutmaningar.
Framgångsrika hållbara lösningar från pilotprojekt måste flyga vidare – så att hållbarhet blir standard i hela städer och kommuner. Projektet Hållbarhet blir standard har tagit fram en ett verktyg för att säkerställa att så sker.
Hur säkrar vi en klimatsmart, hållbar energiförsörjning i en allt mer elektrifierad värld? Det händer mycket inom energiområdet nu som får stora konsekvenser för städernas arbete med att bli klimatneutrala, i en orolig omvärld. Samordnade och modiga investeringar behöver göras och klimatinvesteringsplaner får ökad betydelse. Energibesparing, effektiv elektrifiering och snabbare införande av förnybar energi är några saker vi kommer fördjupa oss i på Transition Lab Forum 10 i Uppsala den 13 oktober.
The transition to become climate neutral 2030 requires that cities work in new ways. In this climate breakfast we explore how the cities of Valencia and Stockholm have handled this challenge in terms of leadership, organisation and capacity building.
Ett regionalt klimatkontrakt – vad är det? Under 2022 utforskade Viable Cities tillsammans med länsstyrelserna och regionerna i Västerbotten och Norrbotten detta.
Under Transition Lab Forum 9 träffades en rad nyckelaktörer som på olika sätt arbetar med frågan klimatsmart mobilitet. Det handlade bland annat om mobiltetshubbar och delad mobilitet; helt enkelt: Hur klarar vi våra vardagsresor utan egen bil? Vi fick också en inblick i värdstaden Helsingborgs arbete med klimatomställningen. Evenemanget arrangerades tillsammans med Drive Sweden under H22.
Gävle, Göteborg, Helsingborg, Lund, Malmö, Stockholm och Umeå. De är de svenska kommuner som är en del av EUs mission om klimatneutrala städer 2030. Vad betyder det för städerna som kom med? Och hur kan det bidra till klimatomställningen i alla svenska städer?
Evenemang utgör en miljardindustri och en viktig komponent i många städers ekonomi och profilering. Samtidigt är de ett allt viktigare verktyg för samhällsutveckling. Hu ställer branschen om? Om hur kan denna omställning driva beteendeförändringar och medborgarengagemang?
Naturen är ett bra exempel på ett cirkulärt system, ingenting blir skräp som måste tas om hand, allt återskapas till något nytt. För att hålla den globala temperaturhöjningen under 1,5 grader behöver vi hitta cirkulära system för de resurser vi använder oss av. Under Klimatfrukost 21 gick vi från breda penseldrag i EU och till lokala initiativ i Karlstad. Hur kan den cirkulära ekonomin i högre grad bidra till klimatomställningen?
Under Transition Lab Forum 8 fick vi ta del av erfarenheter från Skellefteå som en del i omställningen i norra Sverige, och vi utforskade några nyckelfrågor i omställningsprocessen och Klimatkontrakt 2030 – flernivåstyrning, hållbart byggande, affärsstrategier för hållbarhet och medborgarengagemang. Kraften i omställningen i norr är ett gyllene tillfälle att nyttja för att snabba på klimatomställningen i hela Sverige och i omvärlden.
Mycket av de utsläpp vi behöver komma till bukt med kommer ifrån byggande, bland annat från de material man använder sig av, till exempel betong. Men det går att använda andra material, skogen bidrar med ett material som är både hållfast och hållbart. Hållbart byggande i trä är temat för Klimatfrukost 20, där vi gästas av Tomas Nord från RISE/Smart Housing Småland och Britt-Inger Brisádottir, utvecklingsstrateg, Gustaf Ulander, projektledare, båda från Skellefteå kommun.
Vi gästas denna frukost av vår programchef Olga Kordas som utvecklar tankarna kring Klimatkontrakt 2030s innersta väsen, och av Henrik Johansson från Växjö kommun samt Charlotte Brynielsson från Kalmar kommun. Båda kommuner är med i satsningen Klimatneutrala städer 2030 och kommer berätta om värdet av klimatkontrakt, den iterativa processen, vad de har åstadkommit och planerna framöver. Välkomna till Viable Cities Klimatfrukost 2022!
Under två år har Viable Cities genom projektet Nordic Transition Partnership stöttat nordisk samverkan mellan små och medelstora städer för att påskynda klimatarbetet med ett speciellt fokus på cirkulär ekonomi. I denna Klimatfrukost gästades vi av Ulrika Holmgren från Smart Innovation Norway som leder projektet, samt Pelle Hallberg från Gästrike återvinnare i Gävle och Elisabet Farner från Kristianstads kommun med lång erfarenhet av nordisk samverkan som delar med sig av utmaningar och framgångsfaktorer.
För att hitta lösningar på de enorma samhällsutmaningar den globala uppvärmningen innebär måste vi arbeta på nya sätt, inom kommunal verksamhet men också på tvären mellan privat och offentlig sektor. Klimatfrukost 17 gästades av Anna Fjällström från Accelera, Jenny Ångman, Järfälla kommun, och Sophia Sundberg, Barkarby Science.
Investeringar för klimatomställning kan skapa såväl affärsmöjligheter som en mer hållbar stad. Forskningen visar att klimatinvesteringar kan generera stora vinster, både direkta ekonomiska vinster och mervärden som arbetstillfällen, renare luft och bättre hälsa. Under höstens fjärde Klimatfrukost fick vi höra mer om utvecklingsprojektet Klimatinvesteringsplaner. Medverkande: Charlotta Möller från Viable Cities presenterade essensen från arbetet. Tommy Mikelsen från Svensk Exportkredit och Jonas Kamleh, miljöstrateg Malmö stad, reflekterade kring detta.
I arbetet med Klimatkontrakt 2030 har Viable Cities identifierat fyra områden som strategiskt viktiga för klimatomställningen i städer. I våras fick Ramboll i uppdrag att tillsammans med oss utveckla en strategi för ett av dessa områden. Under klimatfrukost #15 får vi höra mer om hur digitalisering och digitala verktyg kan stötta omställningen till klimatneutrala och hållbara städer.
I våras fick Anthesis i uppdrag av Viable Cities att utveckla en strategi för hur medborgare och civilsamhället kan engageras som medskapare i stadens framtid. Genom bland annat workshops och intervjuer har Anthesis, tillsammans med sina samarbetspartners Actinate och Sustainable 3.0, samlat in information som analyseras och nu resulterar i rekommendationer om en möjlig väg framåt.
Höstens första klimatfrukost handlade om klimatomställningen med fokus på skolor. Fossilmuseum som skolövning och klimathack diskuterades. Vi gästades av Roger Hildingsson vid Lunds universitet, Sara Vikström Olsson från Naturskyddsföreningen och Jonas Franzén på Göteborgsregionen.
Viable Cities mission är klimatneutrala och hållbara städer till år 2030. Drive Swedens vision är att skapa hållbara och säkra mobilitetssystem för människor och gods som är tillgängliga för alla. Nu inleder vi ett samarbete för att med gemensamma krafter skynda på klimatomställningen: Klimatsmart mobilitet 2030. Under vårt första gemensamma event som utforskade vi omställningen till klimatneutral mobilitet i städer med hjälp av internationella utblickar, paneldiskussioner och inspirerande exempel.
Säsongens sista klimatfrukost handlade om cirkulär ekonomi. Vi gästades av Liv Öberg, projektledare i Umeå kommun. Umeå ingick som enda svenska kommunen i OECD-programmet för cirkulär ekonomi. Hon hade sällskap av Stina Behrens, Barkarby Science, som driver innovation för hållbar stadsutveckling i Järfälla tillsammans med kommunen och andra aktörer.
Säsongens sista klimatfrukost handlade om cirkulär ekonomi. Vi gästades av Liv Öberg, projektledare i Umeå kommun. Umeå ingick som enda svenska kommunen i OECD-programmet för cirkulär ekonomi. Hon hade sällskap av Stina Behrens, Barkarby Science, som driver innovation för hållbar stadsutveckling i Järfälla tillsammans med kommunen och andra aktörer.
Allan Larsson har sedan programmet startade varit ordförande för Viable Cities styrelse, och har gjort ovärderliga insatser för vår utveckling. Vid årsstämman den 15 april lämnar han över till en ny ordförande. Mycket har hänt under resans gång och vi tar nu tillfället i akt och låter Allan Larsson utveckla sina tankar om resan med Viable Cities och hållplatser på vägen. Per Grankvist, vår chief storyteller, leder samtalet.
Inom Viable Cities arbetar nio städer med att ta fram klimatinvesteringsplaner som ska mobilisera omställningskapital, både från kommuner och från andra aktörer, för att göra städer klimatneutrala till 2030. Detta arbete ska bidra till att övervinna trösklar för en snabbare och lönsam klimatomställning.
Transition Lab Forum 5 utforskar hur kort- och långsiktiga investeringar för klimatomställning kan skapa såväl affärsmöjligheter som en mer hållbar stad. Forskningen visar att klimatinvesteringar kan generera stora vinster, både direkta ekonomiska vinster och mervärden som arbetstillfällen, renare luft och bättre hälsa.
För att snabba på klimatomställningen behöver alla i samhället engageras. Projektet Hammarby Sjöstad 2.0 i Stockholm är ett medborgarinitiativ för att minska klimatavtrycket i stadsdelen. I projektet samarbetar 55 bostadsrättsföreningar med 12 500 boende, företag, forskare och Stockholms stad för att bli klimatneutrala år 2030. I stadsdelen verkar också Viable Cities projekt Sharing Cities Sweden genom att undersöka hur medborgarengagemang och en aktiv delningskultur kan bidra till klimatomställningen i svenska städer.
Ekosystemtjänster kan definieras som ekosystemens direkta och indirekta bidrag till människors välbefinnande, och det är temat för Klimatfrukost 8. Utgångspunkten för dagens samtal är projektet Ett tak, fem möjligheter – Marknadsdriven utveckling av ekosystemtjänster, som finansierats av Viable Cities. Projektet har analyserat hur fem olika typer av tak – med fokus på vatten, energi, odling, rekreation och biologisk mångfald – kan påverka en fastighets ekonomi och vilka samhällsekonomiska vinster de kan generera.
Hur strukturerar svenska kommuner sitt klimatarbete? På uppdrag av Viable Cities har vår medlem Klimatkommunerna gjort en översikt över detta. De ser att allt fler under de senaste åren har antagit långsiktiga mål för sitt klimatarbete, och har också identifierat några nyckelfaktorer för framgångsrik klimatomställning i städer.
För att ställa om till klimatneutrala och hållbara städer behöver vi kommunicera med medborgare, näringsliv och många andra intressenter. Kommunikatörer finns ofta placerade både centralt i kommunerna och ute i förvaltningar samt kommunala bolag. För att skapa mer kraft i kommunikationsinsatserna har Lunds kommun formulerat en strategi för att samordna hållbarhetskommunikationen över alla förvaltningar.
Under 2019 gjorde Viable Cities och Vinnova en inventering av 15 kommunprojekt kring behov av stöd till innovationsledning, att arbeta långsiktigt och systematiskt med innovation. Den visade att många arbetar aktivt med frågan men att mer stöd efterfrågas. Som ett svar på behovet drar nu ett projekt igång för att utveckla kompetens, metoder, modeller och verktyg för innovationsledning så att städer snabbare och effektivare kan bli klimatneutrala.
Under eftermiddagen den 6 november vidareutvecklade vi Klimatkontrakt 2030 som en del i den process som pågår i de nio städerna i satsningen Klimatneutrala städer. Vi utforskade hur digitala verktyg kan hjälpa oss att fatta bättre och mer transparenta beslut, och ge en överväxel i klimatarbetet. Med Göteborgs stad som exempel fördjupade vi oss i hur vi organiserar utvecklingsarbetet i staden, fokus är utvecklingen av klimatkontraktet, men också vad som behövs i städerna för att kunna växla upp hastigheten i omställningen mot en klimatneutral stad.
