Under denna frukost diskuterar vi rättvis omställning. Hur skapar vi en ekonomi som som är så rättvis och inkluderande som möjligt, som skapar anständiga arbetsmöjligheter och inte lämnar någon utanför?
Helsingborg har lanserat ett ramverk för hållbara obligationer som inkluderar både gröna och sociala kategorier. Det handlar bland annat om satsningar på förnybara energikällor, renhållning och gröna transporter, men även om att investera i sociala projekt som höjer levnadsstandarden i staden.
Flera städer har jobbat länge med gröna obligationer, där Klimatkommunerna har gjort en lista. Klimatinvest är den största svenska emittenten av gröna obligationer, där gröna obligationer ger ränteplacerare möjligheten att stödja utlåning till investeringsprojekt med mål att mildra klimatförändringarna eller som bidrar till en anpassning till dem.
I Göteborg har stadens alla byggande förvaltningar och bolag gått samman för att ta fram gemensamma upphandlingskrav för att påskynda bygg- och anläggningssektorns omställning till utsläppsfria bygg- och anläggningsplatser.
Inom satsningen Klimatledarkommunerna för offentlig upphandling har Fossilfritt Sverige arbetat tillsammans med Helsingborg, Umeå, Uppsala, Växjö, Örebro och Östersund för att identifiera vilka utmaningar som finns med att införa klimatkrav i den offentliga upphandlingen.
I Sweden Green Mobility Program, som är en del av Omställningslyftet, testar Borlänge ett nytt sätt att jobba med innovationsupphandling för att lösa en klimatutmaning: arbetspendling.Testas av stora arbetsgivare i kommunen.
ReTuna i Eskilstuna är Sveriges första återbruksgalleria, där allt som säljs är återbrukat, återanvänt, ekologiskt eller hållbart producerat. Gallerian har blivit en internationell nyhet och besökts av dokumentärfilmare, journalister och nyfikna turister från jordens alla hörn.
Boverkets guide för cirkulär ekonomi inom byggsektorn vänder sig till olika aktörer som kommuner, byggherrar, arkitekter och fastighetsägare med flera
I Skellefteå samlas aktörer i ett nätverk för cirkulärt byggande som drivs gemensamt av Skellefteå kommun, CCBuild och IVL med målet att göra återbruk till en naturlig del av byggprocessen.
Östersund utvecklade kompetens inom cirkulär ekonomi genom insatser organiserade av det svensk-norska interregprojektet SMICE (Samskapande Mittnordisk Innovations-arena för Cirkulär Ekonomi).
Erfarenheter från insatser vad gäller cirkulär ekonomi i både Gävle och Göteborg och många andra europeiska städer finns med i Swecos rapport Circular City Transformation.
Den cirkulära hubben är en del i Nacka vatten och avfalls nya initiativ Slut cirkeln! som syftar till att främja cirkulär ekonomi i Nacka. Det är ett initiativ där olika aktörer bjuds in till samverkan kring cirkulär ekonomi och utveckling mot ett om-och-om-igen-samhälle.
I Härnösand finns Re:store Höga Kusten som är en satsning på ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet. Gallerian är ett initiativ från Härnösands kommun för att minska arbetslösheten för personer som idag har svårt att få ett jobb och bidra till hållbar utveckling.
Två gånger varje år genomför Karlstad sin Second Hand-runda då flera butiker som helt eller delvis säljer second hand och antikt har öppet för att besökare ska ha möjlighet att upptäcka stadens stora och spännande utbud.
Umeå ingick som enda svenska kommun i OECD-programmet för cirkulär ekonomi, som går ut på att minimera avfall och maximera återvinning och återanvändning av resurser.
Återbruk och andra cirkulära lösningar ska öka vid ny- och ombyggnation i Göteborg. Det är avsikten med ett handslag mellan närmare 40 av stadens privata och offentliga fastighetsägare. Nu vill aktörerna skapa en marknad för återbrukat material.
Sharing Cities Sweden är ett nationellt program för delningsekonomi i städer. Programmet syftar till att sätta Sverige på kartan som ett land som aktivt och kritiskt arbetar med delningsekonomi i städer. I testbäddar för delningsekonomi i Stockholm, Göteborg, Malmö och Umeå ska delningstjänster och digitala lösningar/plattformar utvecklas. Testbäddarna kompletteras med en nationell nod för koordination, nationellt lärande samt internationellt utbyte.
Viable Cities Rapport 2021:11 Klimatomställningen under 2020-talet innebär att den fossila ekonomin kommer att bli alltmer olönsam och att den förnybara ekonomin blir alltmer lönsam, att den ena ekonomiska ”tipping point” efter den andra kommer att passeras. Klimatinvesteringsplaner innebär ett nytt sätt att ta fram färdplaner för städer som inkluderar ett samhälls- och företagsekonomiskt perspektiv på åtgärder och investeringar. Klimatnytta och mervinster tydliggörs för att skapa beslutsunderlag som möjliggör rätt prioriteringar. Klimatinvesteringsplanen handlar om att ge en samlad bild av de kommunala, regionala, statliga och privata åtgärder och investeringar som kommer att behövas för att nå uppsatta mål. Samtidigt ska de visa på hur nya eller växande marknader skapas för företag som kan leverera hållbara byggnader, energisystem, mobilitetslösningar, återvinningssystem och understödjande digitala system mm.
