Frågan offentlig upphandling är en central del av omställningen till klimatneutralitet. Upphandling kan vara ett kraftfullt verktyg för att driva en snabbare omställning till klimatneutrala och hållbara städer, men hur? Hur kan den kommunen ta en ledande roll? Vilka nyckelområden finns? Vilka exempel på nya sätt att arbeta med detta finns idag?
In Sweden, several researchers have worked closely together with cities and national innovation actors to support them in steering sustainability transitions by contributing to learning from practice, increased reflexivity and helping to identify evidence about system change. This role got the name of 'följeforskare' (literal translation from Swedish is 'following' or 'companion' researcher). Together we will explore what makes "följeforskning" special in terms of benefits and challenges, why it is especially relevant in accelerating the transition to climate neutral cities, and what role it can play for both cities and national support platforms.
Investeringar för klimatomställning kan skapa såväl affärsmöjligheter som en mer hållbar stad. Forskning visar att klimatinvesteringar kan generera stora vinster, både direkta ekonomiska vinster och mervinster som arbetstillfällen, renare luft och bättre hälsa. Under denna Klimatfrukost dyker vi ned i vad det innebär att göra klimatinvesteringar och hur klimatinvesteringsplaner tar form.
Den 6 mars 2024 öppnade vi en utlysning som ger flera svenska städer möjlighet att höja omställningstakten och visa vägen för andra inom Klimatneutrala städer 2030 3.0. Under denna Klimatfrukost pratade vi om den internationella aspekten av Klimatneutrala städer 2030 och vilken roll internationalisering spelar i det lokala omställningsarbetet.
Under denna frukost diskuterar vi rättvis omställning. Hur skapar vi en ekonomi som som är så rättvis och inkluderande som möjligt, som skapar anständiga arbetsmöjligheter och inte lämnar någon utanför?
Runt världen mobiliserar många aktörer för att skapa hållbara platser, besök och evenemang. Flera av städerna i satsningen Klimatneutrala städer 2030 utforskar hur evenemang kan vara motorer för omställning till klimatneutralitet. Välkommen till Klimatfrukost #34.
I nästan alla de städer i Klimatneutrala städer 2030 finns ett lärosäte. Hur kan de bidra till klimatomställningen, förutom med forskning och utbildning? Under klimatfrukost 33 utforskar vi hur lärosätena kan accelerera sitt bidrag till klimatomställningen genom samverkan på nya sätt.
Konkurrenskraftiga företag i klimatneutrala städer – hur skapar vi bra förutsättningar för det? Under denna Klimatfrukost utforskar vi samverkan kommun-näringsliv och hur synergieffekter kan skapas.
Vilka naturbaserade möjligheter finns det för ökad kolinlagring i städer? Och hur kan vi samtidigt skapa trevliga, trivsamma städer att leva och bo i? Medverkar gör Tora Råberg, forskare RISE, Linnea Skoog, Kristianstad och Mattis Vindelman, expert, återvätning av torvjordar.
En stor del av utsläppen i städer kommer från transport av människor och varor, vilket gör mobilitet till en nyckelfråga i omställningen till klimatneutrala städer.
Hur kan framtidens mobilitet utformas för omställning till klimatneutralitet, och hur kan det se ut i praktiken? Det pratar vi om i denna klimatfrukost.
Hur kan innovationsstöd bidra till hållbar samhällsbyggnad? I intervjuer och fokusgrupper med kommuner, samverkansplattformar och näringslivsaktörer har Sweco tittat närmare på aktörernas erfarenheter av framgångsfaktorer och systemutmaningar. Här presenteras delar av resultaten.
I klimatfrukost 28 utforskar vi tillsammans med våra gäster på vilka olika sätt som företag kan engagera sig i städernas klimatomställning och vad som är framgångsfaktorerna bakom. I många 2030-städer ingår till exempel kommun och företag lokala klimatkontrakt.
Hur kan studenter accelerera omställningen till Klimatneutrala städer 2030? På Klimatfrukost 27 medverkar STUNS i Uppsala som i länge arbetat med att utveckla samverkanskonceptet Stories, ett koncept där studenter inom ramarna för sina studier löser hållbarhetsutmaningar.
Framgångsrika hållbara lösningar från pilotprojekt måste flyga vidare – så att hållbarhet blir standard i hela städer och kommuner. Projektet Hållbarhet blir standard har tagit fram en ett verktyg för att säkerställa att så sker.
The transition to become climate neutral 2030 requires that cities work in new ways. In this climate breakfast we explore how the cities of Valencia and Stockholm have handled this challenge in terms of leadership, organisation and capacity building.
Ett regionalt klimatkontrakt – vad är det? Under 2022 utforskade Viable Cities tillsammans med länsstyrelserna och regionerna i Västerbotten och Norrbotten detta.
Gävle, Göteborg, Helsingborg, Lund, Malmö, Stockholm och Umeå. De är de svenska kommuner som är en del av EUs mission om klimatneutrala städer 2030. Vad betyder det för städerna som kom med? Och hur kan det bidra till klimatomställningen i alla svenska städer?
Evenemang utgör en miljardindustri och en viktig komponent i många städers ekonomi och profilering. Samtidigt är de ett allt viktigare verktyg för samhällsutveckling. Hu ställer branschen om? Om hur kan denna omställning driva beteendeförändringar och medborgarengagemang?
Naturen är ett bra exempel på ett cirkulärt system, ingenting blir skräp som måste tas om hand, allt återskapas till något nytt. För att hålla den globala temperaturhöjningen under 1,5 grader behöver vi hitta cirkulära system för de resurser vi använder oss av. Under Klimatfrukost 21 gick vi från breda penseldrag i EU och till lokala initiativ i Karlstad. Hur kan den cirkulära ekonomin i högre grad bidra till klimatomställningen?
Mycket av de utsläpp vi behöver komma till bukt med kommer ifrån byggande, bland annat från de material man använder sig av, till exempel betong. Men det går att använda andra material, skogen bidrar med ett material som är både hållfast och hållbart. Hållbart byggande i trä är temat för Klimatfrukost 20, där vi gästas av Tomas Nord från RISE/Smart Housing Småland och Britt-Inger Brisádottir, utvecklingsstrateg, Gustaf Ulander, projektledare, båda från Skellefteå kommun.
Vi gästas denna frukost av vår programchef Olga Kordas som utvecklar tankarna kring Klimatkontrakt 2030s innersta väsen, och av Henrik Johansson från Växjö kommun samt Charlotte Brynielsson från Kalmar kommun. Båda kommuner är med i satsningen Klimatneutrala städer 2030 och kommer berätta om värdet av klimatkontrakt, den iterativa processen, vad de har åstadkommit och planerna framöver. Välkomna till Viable Cities Klimatfrukost 2022!
Under två år har Viable Cities genom projektet Nordic Transition Partnership stöttat nordisk samverkan mellan små och medelstora städer för att påskynda klimatarbetet med ett speciellt fokus på cirkulär ekonomi. I denna Klimatfrukost gästades vi av Ulrika Holmgren från Smart Innovation Norway som leder projektet, samt Pelle Hallberg från Gästrike återvinnare i Gävle och Elisabet Farner från Kristianstads kommun med lång erfarenhet av nordisk samverkan som delar med sig av utmaningar och framgångsfaktorer.
För att hitta lösningar på de enorma samhällsutmaningar den globala uppvärmningen innebär måste vi arbeta på nya sätt, inom kommunal verksamhet men också på tvären mellan privat och offentlig sektor. Klimatfrukost 17 gästades av Anna Fjällström från Accelera, Jenny Ångman, Järfälla kommun, och Sophia Sundberg, Barkarby Science.
Investeringar för klimatomställning kan skapa såväl affärsmöjligheter som en mer hållbar stad. Forskningen visar att klimatinvesteringar kan generera stora vinster, både direkta ekonomiska vinster och mervärden som arbetstillfällen, renare luft och bättre hälsa. Under höstens fjärde Klimatfrukost fick vi höra mer om utvecklingsprojektet Klimatinvesteringsplaner. Medverkande: Charlotta Möller från Viable Cities presenterade essensen från arbetet. Tommy Mikelsen från Svensk Exportkredit och Jonas Kamleh, miljöstrateg Malmö stad, reflekterade kring detta.
I arbetet med Klimatkontrakt 2030 har Viable Cities identifierat fyra områden som strategiskt viktiga för klimatomställningen i städer. I våras fick Ramboll i uppdrag att tillsammans med oss utveckla en strategi för ett av dessa områden. Under klimatfrukost #15 får vi höra mer om hur digitalisering och digitala verktyg kan stötta omställningen till klimatneutrala och hållbara städer.
I våras fick Anthesis i uppdrag av Viable Cities att utveckla en strategi för hur medborgare och civilsamhället kan engageras som medskapare i stadens framtid. Genom bland annat workshops och intervjuer har Anthesis, tillsammans med sina samarbetspartners Actinate och Sustainable 3.0, samlat in information som analyseras och nu resulterar i rekommendationer om en möjlig väg framåt.
Höstens första klimatfrukost handlade om klimatomställningen med fokus på skolor. Fossilmuseum som skolövning och klimathack diskuterades. Vi gästades av Roger Hildingsson vid Lunds universitet, Sara Vikström Olsson från Naturskyddsföreningen och Jonas Franzén på Göteborgsregionen.
Säsongens sista klimatfrukost handlade om cirkulär ekonomi. Vi gästades av Liv Öberg, projektledare i Umeå kommun. Umeå ingick som enda svenska kommunen i OECD-programmet för cirkulär ekonomi. Hon hade sällskap av Stina Behrens, Barkarby Science, som driver innovation för hållbar stadsutveckling i Järfälla tillsammans med kommunen och andra aktörer.
Säsongens sista klimatfrukost handlade om cirkulär ekonomi. Vi gästades av Liv Öberg, projektledare i Umeå kommun. Umeå ingick som enda svenska kommunen i OECD-programmet för cirkulär ekonomi. Hon hade sällskap av Stina Behrens, Barkarby Science, som driver innovation för hållbar stadsutveckling i Järfälla tillsammans med kommunen och andra aktörer.
Allan Larsson har sedan programmet startade varit ordförande för Viable Cities styrelse, och har gjort ovärderliga insatser för vår utveckling. Vid årsstämman den 15 april lämnar han över till en ny ordförande. Mycket har hänt under resans gång och vi tar nu tillfället i akt och låter Allan Larsson utveckla sina tankar om resan med Viable Cities och hållplatser på vägen. Per Grankvist, vår chief storyteller, leder samtalet.
För att snabba på klimatomställningen behöver alla i samhället engageras. Projektet Hammarby Sjöstad 2.0 i Stockholm är ett medborgarinitiativ för att minska klimatavtrycket i stadsdelen. I projektet samarbetar 55 bostadsrättsföreningar med 12 500 boende, företag, forskare och Stockholms stad för att bli klimatneutrala år 2030. I stadsdelen verkar också Viable Cities projekt Sharing Cities Sweden genom att undersöka hur medborgarengagemang och en aktiv delningskultur kan bidra till klimatomställningen i svenska städer.
Ekosystemtjänster kan definieras som ekosystemens direkta och indirekta bidrag till människors välbefinnande, och det är temat för Klimatfrukost 8. Utgångspunkten för dagens samtal är projektet Ett tak, fem möjligheter – Marknadsdriven utveckling av ekosystemtjänster, som finansierats av Viable Cities. Projektet har analyserat hur fem olika typer av tak – med fokus på vatten, energi, odling, rekreation och biologisk mångfald – kan påverka en fastighets ekonomi och vilka samhällsekonomiska vinster de kan generera.
Hur strukturerar svenska kommuner sitt klimatarbete? På uppdrag av Viable Cities har vår medlem Klimatkommunerna gjort en översikt över detta. De ser att allt fler under de senaste åren har antagit långsiktiga mål för sitt klimatarbete, och har också identifierat några nyckelfaktorer för framgångsrik klimatomställning i städer.
För att ställa om till klimatneutrala och hållbara städer behöver vi kommunicera med medborgare, näringsliv och många andra intressenter. Kommunikatörer finns ofta placerade både centralt i kommunerna och ute i förvaltningar samt kommunala bolag. För att skapa mer kraft i kommunikationsinsatserna har Lunds kommun formulerat en strategi för att samordna hållbarhetskommunikationen över alla förvaltningar.
Under 2019 gjorde Viable Cities och Vinnova en inventering av 15 kommunprojekt kring behov av stöd till innovationsledning, att arbeta långsiktigt och systematiskt med innovation. Den visade att många arbetar aktivt med frågan men att mer stöd efterfrågas. Som ett svar på behovet drar nu ett projekt igång för att utveckla kompetens, metoder, modeller och verktyg för innovationsledning så att städer snabbare och effektivare kan bli klimatneutrala.
Klimatfrukost 4 arrangerades i samarbete med vårt systerprogram Drive Sweden och fokuserarde på olika pusselbitar som är nödvändiga i omställningen mot ett transportsystem som är hållbart, säkert och tillgängligt för alla. Inspiratörer är Peter Hafmar, Autonomous drive strategist, NEVS och Suzanne Andersson, utvecklingsstrateg Trafikkontoret Göteborgs stad.
Välkommen till en inspirerande, kravlös Klimatfrukost, alltid med teman som är angelägna i omställningen till klimatneutrala städer. Den här gången handlar det om den finansiella omställningen som vi behöver för klimatomställningen. Medverkar gör Fedra Vanhuyse, Stockholm environmental institute, och Björn Bergstrand, Kommuninvest, och Charlotta Möller, Viable Cities finans- och upphandlingsstrateg.
Flera svenska städer arbetar med omställningen till klimatneutrala städer 2030 inom ramen för Viable Cities. Under klimatfrukost 2 delar Umeå, Uppsala och Malmö med sig av sina erfarenheter från arbetet med att visualisera klimatomställningen utifrån några utvecklingsprojekt där olika verktyg använts.
Välkommen till ett inspirerande, kravlöst möte med teman som är angelägna i omställningen till klimatneutrala städer.
För att klimatomställningen ska fungera måste medborgarna involveras, inte bara vid enstaka tillfällen och i en viss fråga utan alltid och när det gäller allt. Hur ska det gå till egentligen? Under vår första klimatfrukost berättar Edward Andersson från Democratic Society om fem sätt att involvera medborgarna – på riktigt. Charlotte Gustafsson-Brynielsson, Växjö kommun, berättar hur de arbetar med medborgarengagemang.
