Stockholm var en av de första städerna som fick EU:s Mission Label för sitt klimatarbete, och med det i ryggen fortsätter staden att jobba för omställningen genom att koppla samman, stärka och vidareutveckla existerande samarbetsstrukturer. Tillsammans med stadens aktörer och medborgare satsar man på ökad elektrifiering och effektivare transporter, elektrifierad entreprenad, koldioxidinfångning och lagring, minskad plastanvändning och ökad utsortering, och inte minst en miljözon i city – som dessutom är en del av systemdemonstratorn STOLT.
Stockholm var en av de första städerna som fick EU:s Mission Label för sitt klimatarbete, och med det i ryggen fortsätter staden att jobba för omställningen genom att koppla samman, stärka och vidareutveckla existerande samarbetsstrukturer. Tillsammans med stadens aktörer och medborgare satsar man på ökad elektrifiering och effektivare transporter, elektrifierad entreprenad, koldioxidinfångning och lagring, minskad plastanvändning och ökad utsortering, och inte minst en miljözon i city – som dessutom är en del av systemdemonstratorn STOLT.
I Göteborg ligger stort fokus på att utveckla stadens förmåga att skapa och tillvarata medborgarengagemang i miljö- och klimatomställningen, och under våren 2024 genomförde staden ett så kallat medborgarråd, där 30 personer fick möjlighet att bidra med tankar och förslag på hur staden kan engagera och involvera invånarna i att ställa om samhället för miljön och klimatet. Göteborg jobbar också med en bred verktygslåda för att få till stånd ett mer hållbart och effektivt mobilitetssystem som ska gynna medborgarna, vilket innebär insatser för gång- och cykeltrafik, spårvagnar, elektrifierade bussar, mikromobilitet och tåg. Mobilitet är en stor fråga inom staden, men man jobbar också med klimatneutralt byggande, cirkulär ekonomi, odling, grön infrastruktur och naturbaserade lösningar, och mycket mer.
I Järfälla pågår utbyggnaden av Barkarbystaden – ett av Sveriges största stadsbyggnadsprojekt. För att minska utsläppen från byggtransporterna har en logistiklösning upphandlats, med syfte att samordna och resursoptimera de tusentals byggtransporter som behöver ta sig in och ut. Kommunen jobbar även med ett internt återbrukssystem, där möbler och inventarier inom kommunorganisationen återanvänds. Inte not med det har Järfälla flera satsningar i en portfölj för omställningen, bland annat en strategi för hållbar urban utveckling, cirkulär byggnation, hållbara transporter samt positiva energidistrikt (PED). I Järfälla bygger, möblerar och planerar man för framtiden!
Nya och ambitiösa klimat- och miljömål är under framtagande i Nackas nya klimat- och miljöprogram. Kommunen arbetar med insatser inom flera områden, från mobilitet och stadsplanering till organisation och upphandling. Bland annat har kommunen bjudit in till en markanvisningstävling med fokus på innovativa lösningar för minimerad klimatpåverkan under hela livscykeln, kostnadsfri utlåning på bibliotek av olika typer av mätare inför energi- och klimatrådgivning. och att erbjuda återbruksmarknad för privatpersoner. Det pågår alltså flera insatser i Nacka kommun för klimatomställning, i olika omfattning och skala, och man arbetar aktivt med uppföljning för att säkerställa att man gör rätt saker och gör saker rätt.
En central strategi i Umeås arbete är att, med bas i Umeå klimatfärdplans fokusområden, mobilisera och stärka partnerskap och samverkan mellan partners. Över 60 partners är en del av Umeås klimatfärdplan och samarbetar och lär av varandra för att stärka det lokala klimatarbetet. Med kommunen i spetsen har Umeå tagit fram en handbok för hur man kan leda en effektiv klimatomställning, startat en ekonomisk förening för att öka kunskapen för cirkulärt byggande och etablera Byggåterbruket, och arrangerat en byggåterbruksfestival för elever och personal.
Mariestad har under nästan tio års tid jobbat med innovativa gröna lösningar, och missionen om Klimatneutrala Mariestad 2030 knyter samman alla som arbetar för klimatet i Mariestad – näringsliv, individer och andra aktörer – i Mariestads omställningsarena. Tillsammans jobbar man för ett klimatneutralt föreningsliv, hållbara persontransporter till och från arbetsplatser, hållbart byggande, vätgas som energikälla och brädspel som verktyg.
Genom att integrera hållbarhetsfrågorna i kärnverksamheten agerar Enköpings kommun proaktivt i klimatomställningen, och kommunen satsar på att skapa en kultur där hållbarhet genomsyrar både kommunorganisationen och staden. Med verktyg som en koldioxidbudget och fördjupad klimatkunskap arbetar kommunen, bland annat, med småföretagens roll och potential, stadsplanering där hållbarhetsmålen ska återspeglas, minskad energiförbrukning i offentliga lokaler med hjälp av EnOff-modellen och påverkan av attityder, beteenden för hållbart resande, och mycket mer.
Borås har som mål att vara fossiloberoende 2030, och med det målet i sikte tar kommunen ett övergripande ansvar som är kugghjul i omställningen. Tillsammans med företag, organisationer och medborgare mobiliserar hela Borås med riktig ”knalle-anda”. Man jobbar med gröna ramverk för finansiering, hållbarhetsfärdplaner för evenemang, hackathon, medborgarinvolvering, öppna dialoger och mycket mycket mer...
I omställningsarbetet i Skellefteå ligger hållbar mobilitet, hållbart byggande och hållbar industri i fokus. Genom att mobilisera hela samhället arbetar man med att öka biologisk mångfald genom att skapa miljöer som gynnar lokala arter, omforma stadens trafikflöden för att främja hållbara transporter, samla aktörer från olika sektorer för att undersöka hur offentlig upphandling kan fungera som ett verktyg för att minska klimatutsläpp, minska behovet av nya energikällor genom att värma gator och byggnader med spillvärme... och mycket mycket mer!
Kristianstad – en stad i Skåne med stort fokus på omställning av livsmedelssystemet, energi, mobilitet, byggbranschen och, inte minst, återvätning av torvmarker i Biosfärområde Kristianstads Vattenrike. I Kristianstad arbetar man tillsammans med lokala aktörer för att uppnå ett klimatneutralt, hållbart och resilient livsmedelssystem i Kristianstad, har man nyligen antagit en strategi för hållbar utveckling som följs upp årligen genom en lägesbild, mobiliserar man, tillsammans med lokala aktörer, för en ökad energiproduktion, en tillförlitlig eldistribution och en effektiv energianvändning, och utvecklar man sin metod för verksamhetsnära klimatinvesteringsplaner.
I Uppsala ligger fokus de närmaste åren på att energi- och effekt-effektivisera och öka andelen förnybar el, ställa höga klimatkrav i markanvisningstävlingar och upphandlingar, och satsa på hållbart resande genom spårväg, trafikomläggningar, nya cykelvägar och laddinfrastruktur. Den nya fotbollsplanen vid Fålhagens IP kan dessutom bli bassäng vid skyfall, kommunen planterar hundratals nya träd varje år, och kommunen har tagit fram underlag och rapporter om olika risker som kan uppstå på grund av klimatförändringarna, som stöd för fastighetsägare och byggaktörer. Inom Uppsala klimatprotokoll, som funnits sedan 2010, samlas företag, offentliga verksamheter, universitet och föreningar som vill göra konkreta framsteg för ett klimatomställt Uppsala.
Växjö kommun siktar på såväl fossilbränslefrihet som klimatneutralitet till 2030. Därför ligger ett särskilt fokus i omställningen på ett hållbart transportsystem, men Växjö arbetar också med energismarta bostäder, att engagera lokala företag, och återbruk av byggmaterial. Och inte minst jobbar de med ungdomar på gymnasienivå, som väljer en utmaning i klimatomställningen, plockar fram förslag på insatser som bidrar till att lösa utmaningen, och sedan ställer ut presenterar sitt arbete på Linnéuniversitetet.
För att accelerera lärandet bland de städer som valt att fördjupa sig i utveckling av klimatinvesteringsplaner arrangerade Viable Cities en studieresa till Belgien. Genom att besöka städer med olika karaktär och utmaningar fick gruppen inspel och idéer samt viktiga kontakter för framtiden. Med på resan var en blandning av processledare, finansstrateger, ekonomistrateger, samhällsplanerare, miljöstrateger, samt forskare.
Arbetet med att utveckla arbetet med klimatinvesteringsplaner fick en skjuts när en delegation från svenska städer gjorde studiebesök i Belgien i mitten av september.
Linköping berättar bland annat om den klimatinvesteringsplan för transporter de utvecklat tillsammans med Linköpings universitet, hur de utvecklat en modell för kategoristyrning och arbetat med en miljöspendanalys, att de avsatt medel för testbäddscheckar och lanserat en smart karta där man kan hyra, dela, byta, låna, reparera och köpa återbrukat. Läs också om dem fem prioriterade insatsområdena Linköping satsar på och initiativ, nätverk och projektgrupper som bubblar av engagemang!
Malmö berättar om att de ska bli klimatneutrala till 2030 och är en av EU-kommissionens utvalda föregångsstäder som ska visa vägen i omställningen. Kärnan i Malmös tillvägagångssätt är ett nytt horisontellt arbetssätt – Klimatomställning Malmö – med fokus på gemensamma färdplaner inom sju prioriterade områden, där kraftfulla insatser kan få stor effekt för Malmö och planeten. Lokalt arbete för en global mission!
I Örebro antog nyligen Kommunfullmäktige Örebro kommuns klimatstrategi efter revidering under året. Målen inom vardera av de sex fokusområdena i strategin riktar sig till kommunkoncernen, men insatserna avser såväl kommunkoncernen som det geografiska området. Kommunen har också satt upp specifika mål som de jobbar med tillsammans med andra aktörer och fokus framåt är att implementera klimatstrategins nya arbetssätt och genomföra prioriterade aktiviteter.
I Karlstad jobbar man på bred front för klimatomställningen, från elevborgarråd och samverkan till klimatinvesteringsplaner och ambitiösa mål. Charlotte Wedberg och Henric Barkman, processledare för Klimatneutrala Karlstad 2030, berättar om omställningsarbetet i staden, som är både brett och ambitiöst.
Investeringar för klimatomställning kan skapa såväl affärsmöjligheter som en mer hållbar stad. Forskning visar att klimatinvesteringar kan generera stora vinster, både direkta ekonomiska vinster och mervinster som arbetstillfällen, renare luft och bättre hälsa. Under denna Klimatfrukost dyker vi ned i vad det innebär att göra klimatinvesteringar och hur klimatinvesteringsplaner tar form.
I mitten av mars stod Regeringskansliet värd för ett expertmöte inom Agenda 2030 under svensk ordförandeskapsflagg. 2023 markerar halvtid i genomförandet av Agenda 2030 och det är tydligt att det krävs en uppväxling av arbetet om de globala målen ska uppfyllas i tid.
Klimatinvesteringsplaner ska mobilisera omställningskapital, både från kommuner och från andra aktörer, för att göra städer klimatneutrala till 2030. Viable Cities har initierat fyra utvecklingsprojekt som ska bidra till utvecklingen av Klimatkontrakt 2030 och klimatomställningen i städer. Ett av dem är klimatinvesteringsplaner.
I arbetet med Klimatkontrakt 2030 har Viable Cities identifierat fyra områden som strategiskt viktiga för klimatomställningen i städer. I våras fick Ramboll i uppdrag att tillsammans med oss utveckla en strategi för ett av dessa områden, det handlar om hur digitalisering och digitala verktyg kan stötta omställningen till klimatneutrala och hållbara städer.
I våras fick Anthesis i uppdrag av Viable Cities att utveckla en strategi för hur medborgare och civilsamhället kan engageras som medskapare i stadens framtid. Genom bland annat workshops och intervjuer har Anthesis, tillsammans med sina samarbetspartners Actinate och Sustainable 3.0, samlat in information som analyseras och nu resulterar i rekommendationer om en möjlig väg framåt.
Vårt sökande efter samarbetspartners för utvecklingen av två strategiska projekt gav mycket god utdelning – vi fick in över 30 högklassiga anbud. Nu är det klart vilka som får uppdragen att utveckla två parallella strategier för omställning till klimatneutrala städer. Ramboll kommer att leda arbetet med strategin för digitalisering och digitala verktyg och Anthesis ska driva strategin för medborgarengagemang.
Nya sätt att samarbeta, tänka och investera diskuterades flitigt under Viable Cities Transition Lab Forum 5 den 24 mars. Temat för konferensen – investeringsplaner för klimatneutrala städer, utforskades utifrån olika perspektiv med representanter från finansvärlden, akademin, myndigheter och naturligtvis från värdstäderna Lunds kommun och Malmö stad.
Vår tredje klimatfrukost handlade om finansieringen av klimatomställningen. Viable Cities finans- och upphandlingsstrateg Charlotta Möller introducerade och sedan följde ett samtal kring detta med Fedra Vanhuyse, Head of Unit Societal Transitions, Stockholm environmental institute, och Björn Bergstrand, hållbarhetschef, Kommuninvest.
”Det verkar alltid vara omöjligt tills det är gjort.” Maria Vassilakou, EU mission board on climate neutral cities, citerade Nelson Mandela när hon gästade Transition Lab Forum 3, 16–17 september.
Hon var en av många talare som under två dagar gav kraft och inspiration till fortsatt arbete med missionen: Klimatneutrala städer 2030.
