Klimatneutrala städer 2030 är Viable Cities mission och storsatsning. Här hittar du senaste nytt om Klimatneutrala städer 2030.
I Viable Cities Insikt 2025:2 har vi tittat närmare på hur 2030-städerna organiserar sig på lokal nivå för en snabbare omställning, både inom kommunens organisation och tillsammans med andra aktörer i omställningsarenan. Analysen utgår från texterna i Klimatkontrakt 2030 samt i de lägesrapporter som städerna gjort.
I dag publicerar vi Viable Cities Insikt 2025:1. Genom dem ger vi kortare analyser av insatser som görs inom programmet, till exempel de Klimatkontrakt 2030 som uppdateras av 2030-städerna varje år. I den första insikten tittar vi närmare på hur städerna beskriver den lokala klimatomställningen vad gäller transport och mobilitet i Klimatkontrakt 2030 samt i 2030-städernas lägesrapporter samma år.
Hur kan medborgarengagemanget stärkas genom nya dialogmetoder, och skapa en grund för långsiktig involvering i klimatomställningen? Det har Tillsammans för Helsingborg 2030 utforskat. På vår blogg berättar Olov Källgarn om vad de kommit fram till.
Rhösska museet & digitalt
Klimatomställning är ett komplext område som sträcker sig över sektorsgränser. Vilka förutsättningar krävs för att öka förmågan och takten i omställningsarbetet?
Under Urban Lunch-time #94 presenteras resultat från en ny förstudie som utforskar hur kommuner, med stöd av andra regionala aktörer, kan organisera sig för att stärka sin omställningsförmåga.
På vår blogg berättar processledare Madeleine Wahlund och teamet i Lund om tre fullmatade dagar där finansexperter, städernas processledare och ekonomiavdelningar, akademi och myndigheter slog sina kloka huvuden ihop för att finna nya sätt att samarbeta, tänka och investera för att integrera ekonomi i omställningsarbetet.
Vinnova bjuder in till information om utlysningar inom EU Cities Mission och hur man söker. Medverkar gör den nationella kontaktpersonen för Cities Mission samt svenska deltagare i projekten REALLOCATE och NetZeroCities (Viable Cities Carina Aschan).
Med ambitionen att nå klimatneutralitet till 2030 behöver omställningstakten öka rejält i Gävle, skriver de i sin lägesrapport. Precis som i de flesta andra städer är transporter den enskilt största utmaningen. Gävle mobiliserar på flera sätt för att komma åt utsläppen.
Den 7 augusti arrangeras Greentopia – livebranschens årliga klimatmöte – för fjärde året i rad! Way Out Wests VIP-scen gästas av forskare, artister, musikbranschledare och samhällsdebattörer. Vi utmanar och utforskar, drömmer och skaver, diskuterar radikala framtider såväl som idiotiska system…
För att nå klimatmålen behöver man rigga sin organisation för att hantera alla perspektiv inom klimatomställningen. Helsingborgs stad berättar i sin lägesrapport bland annat om en ny genomförandeorganisation som ska säkerställa både handling och uppföljning.
I Borlänge ska biltrafiken minska med en femtedel till 2030. Kommunens inköp av ekologiska livsmedel ska öka till minst 80 procent och minst 30 procent av kommunens livsmedelsinköp ska vara närproducerade till samma år. Redan idag har 54 aktörer har tecknat lokalt klimatkontrakt i Borlänge och ännu fler är på g. Det och mycket mer berättar Borlänge kommun om i Läget i 2030-städerna på Linkedin.
Med en stark koppling till regionens naturresurser, lokalt näringsliv och forskning strävar Östersund efter långsiktigt hållbara lösningar. De vill skapa ett samhälle där effektiv energianvändning, cirkulär ekonomi och hållbara transporter är självklara val för invånare och företag. Val som till en början kan vara obekväma och ovana, men som på sikt kommer generera ett bättre och härligare Östersund.
Kalmar kommuns långsiktiga mål är att bli en av Sveriges bästa kommuner inom ekologisk hållbarhet, klimatomställning och klimatanpassning! Hurdå? Jo, bland annat ska 60% av alla resor ska göras med cykel, gång och kollektivt senast 2035 och en ny inköps- och upphandlingspolicy ska tas fram med skärpta krav på fossilfria transporter, bygg- och entreprenadprojekt samt cirkulär ekonomi. Dessutom ska en ökad andel el vara både lokalproducerad och förnybar med målet att bli självförsörjande till 2035. Det och mycket mer delar Kalmar kommun med sig som en del av Läget i 2030-städerna.
I Eskilstuna jobbar man med samverkan, återbruk, logistik, medborgarengagemang och mycket mer – man gör Klimatevolution! Eskilstuna har som mål att vara klimatpositiva till 2045 och reducera växthusgasutsläpp med 80% till 2030. Det inkluderar även de konsumtionsbaserade utsläppen vilket är en stor utmaning, men mycket viktig eftersom de står för en så stor del av utsläppen. Arbetet sker i samverkan både internt och tillsammans med externa aktörer inom de fem fokusområdena i klimatprogrammet: Transportera och resa hållbart, Använda och producera energi effektivt, Bygga, renovera och anlägga med låg klimatpåverkan, Konsumera och producera hållbart, Lagra och ta upp växthusgaser.
Lunds kommun snabbar på för att öka takten i omställningen för att nå målet om klimatneutralitet 2030. Kommunen behöver stärka samverkan både internt och med externa aktörer. I Lunds omställningsarbete ligger fokus just därför nu på organisering, finansiering, och fortsatt mobilisering av klimatarbetet, såväl internt som externt. De största utsläppskällorna kommunen behöver jobba med framåt är transporterna och jordbruket.
Lunds Kommunfullmäktige har inför 2025 års budget tillsatt 40 miljoner extra för ett förstärkt klimatpaket. Detta innebär att klimatarbetet kommer få sig en rejäl skjuts under året. Exempel på insatser som ska genomföras under året är pilotprojekt för hållbara resor i skolor, etablering av återbyggdepå för byggmaterial, energieffektivisering av gatubelysning och extra medel till drift och plantering av träd.
Stockholm var en av de första städerna som fick EU:s Mission Label för sitt klimatarbete, och med det i ryggen fortsätter staden att jobba för omställningen genom att koppla samman, stärka och vidareutveckla existerande samarbetsstrukturer. Tillsammans med stadens aktörer och medborgare satsar man på ökad elektrifiering och effektivare transporter, elektrifierad entreprenad, koldioxidinfångning och lagring, minskad plastanvändning och ökad utsortering, och inte minst en miljözon i city – som dessutom är en del av systemdemonstratorn STOLT.
I Göteborg ligger stort fokus på att utveckla stadens förmåga att skapa och tillvarata medborgarengagemang i miljö- och klimatomställningen, och under våren 2024 genomförde staden ett så kallat medborgarråd, där 30 personer fick möjlighet att bidra med tankar och förslag på hur staden kan engagera och involvera invånarna i att ställa om samhället för miljön och klimatet. Göteborg jobbar också med en bred verktygslåda för att få till stånd ett mer hållbart och effektivt mobilitetssystem som ska gynna medborgarna, vilket innebär insatser för gång- och cykeltrafik, spårvagnar, elektrifierade bussar, mikromobilitet och tåg. Mobilitet är en stor fråga inom staden, men man jobbar också med klimatneutralt byggande, cirkulär ekonomi, odling, grön infrastruktur och naturbaserade lösningar, och mycket mer.
I Järfälla pågår utbyggnaden av Barkarbystaden – ett av Sveriges största stadsbyggnadsprojekt. För att minska utsläppen från byggtransporterna har en logistiklösning upphandlats, med syfte att samordna och resursoptimera de tusentals byggtransporter som behöver ta sig in och ut. Kommunen jobbar även med ett internt återbrukssystem, där möbler och inventarier inom kommunorganisationen återanvänds. Inte not med det har Järfälla flera satsningar i en portfölj för omställningen, bland annat en strategi för hållbar urban utveckling, cirkulär byggnation, hållbara transporter samt positiva energidistrikt (PED). I Järfälla bygger, möblerar och planerar man för framtiden!
48 svenska kommuner, med över hälften av Sveriges befolkning, kraftsamlar nu för klimatomställningen från lokal till global nivå. Under European Viable Cities Day samlas den högsta politiska ledningen från kommunerna, generaldirektörer från myndigheter och andra svenska och internationella nyckelaktörer för att stärka mobiliseringen för klimatet över nationella gränser.
Nya och ambitiösa klimat- och miljömål är under framtagande i Nackas nya klimat- och miljöprogram. Kommunen arbetar med insatser inom flera områden, från mobilitet och stadsplanering till organisation och upphandling. Bland annat har kommunen bjudit in till en markanvisningstävling med fokus på innovativa lösningar för minimerad klimatpåverkan under hela livscykeln, kostnadsfri utlåning på bibliotek av olika typer av mätare inför energi- och klimatrådgivning. och att erbjuda återbruksmarknad för privatpersoner. Det pågår alltså flera insatser i Nacka kommun för klimatomställning, i olika omfattning och skala, och man arbetar aktivt med uppföljning för att säkerställa att man gör rätt saker och gör saker rätt.
48 av Sveriges 290 kommuner går nu samman för att möta klimatkrisen. Nu är det klart vilka städer som tillsammans med Viable Cities och sex myndigheter kraftsamlar i nästa fas för klimatneutrala och hållbara städer. Detta är samtidigt en del i en växande global mobilisering för klimatomställning i städer, där EU tar täten och svenska städer är föregångare.
En central strategi i Umeås arbete är att, med bas i Umeå klimatfärdplans fokusområden, mobilisera och stärka partnerskap och samverkan mellan partners. Över 60 partners är en del av Umeås klimatfärdplan och samarbetar och lär av varandra för att stärka det lokala klimatarbetet. Med kommunen i spetsen har Umeå tagit fram en handbok för hur man kan leda en effektiv klimatomställning, startat en ekonomisk förening för att öka kunskapen för cirkulärt byggande och etablera Byggåterbruket, och arrangerat en byggåterbruksfestival för elever och personal.
Mariestad har under nästan tio års tid jobbat med innovativa gröna lösningar, och missionen om Klimatneutrala Mariestad 2030 knyter samman alla som arbetar för klimatet i Mariestad – näringsliv, individer och andra aktörer – i Mariestads omställningsarena. Tillsammans jobbar man för ett klimatneutralt föreningsliv, hållbara persontransporter till och från arbetsplatser, hållbart byggande, vätgas som energikälla och brädspel som verktyg.
Genom att integrera hållbarhetsfrågorna i kärnverksamheten agerar Enköpings kommun proaktivt i klimatomställningen, och kommunen satsar på att skapa en kultur där hållbarhet genomsyrar både kommunorganisationen och staden. Med verktyg som en koldioxidbudget och fördjupad klimatkunskap arbetar kommunen, bland annat, med småföretagens roll och potential, stadsplanering där hållbarhetsmålen ska återspeglas, minskad energiförbrukning i offentliga lokaler med hjälp av EnOff-modellen och påverkan av attityder, beteenden för hållbart resande, och mycket mer.
Borås har som mål att vara fossiloberoende 2030, och med det målet i sikte tar kommunen ett övergripande ansvar som är kugghjul i omställningen. Tillsammans med företag, organisationer och medborgare mobiliserar hela Borås med riktig ”knalle-anda”. Man jobbar med gröna ramverk för finansiering, hållbarhetsfärdplaner för evenemang, hackathon, medborgarinvolvering, öppna dialoger och mycket mycket mer...
I omställningsarbetet i Skellefteå ligger hållbar mobilitet, hållbart byggande och hållbar industri i fokus. Genom att mobilisera hela samhället arbetar man med att öka biologisk mångfald genom att skapa miljöer som gynnar lokala arter, omforma stadens trafikflöden för att främja hållbara transporter, samla aktörer från olika sektorer för att undersöka hur offentlig upphandling kan fungera som ett verktyg för att minska klimatutsläpp, minska behovet av nya energikällor genom att värma gator och byggnader med spillvärme... och mycket mycket mer!
Kristianstad – en stad i Skåne med stort fokus på omställning av livsmedelssystemet, energi, mobilitet, byggbranschen och, inte minst, återvätning av torvmarker i Biosfärområde Kristianstads Vattenrike. I Kristianstad arbetar man tillsammans med lokala aktörer för att uppnå ett klimatneutralt, hållbart och resilient livsmedelssystem i Kristianstad, har man nyligen antagit en strategi för hållbar utveckling som följs upp årligen genom en lägesbild, mobiliserar man, tillsammans med lokala aktörer, för en ökad energiproduktion, en tillförlitlig eldistribution och en effektiv energianvändning, och utvecklar man sin metod för verksamhetsnära klimatinvesteringsplaner.
Motståndskraftiga och hållbara livsmedelssystem är en viktig del i arbetet för klimatneutrala och klimatanpassade städer och samhällen. Hur kan vi gå från forskning till omställning? Hur samverkar vi för att bygga kunskap och förståelse för systemet tillsammans, och skapa en gemensam målbild? Och hur kan staden bidra till matproduktionen?
I Uppsala ligger fokus de närmaste åren på att energi- och effekt-effektivisera och öka andelen förnybar el, ställa höga klimatkrav i markanvisningstävlingar och upphandlingar, och satsa på hållbart resande genom spårväg, trafikomläggningar, nya cykelvägar och laddinfrastruktur. Den nya fotbollsplanen vid Fålhagens IP kan dessutom bli bassäng vid skyfall, kommunen planterar hundratals nya träd varje år, och kommunen har tagit fram underlag och rapporter om olika risker som kan uppstå på grund av klimatförändringarna, som stöd för fastighetsägare och byggaktörer. Inom Uppsala klimatprotokoll, som funnits sedan 2010, samlas företag, offentliga verksamheter, universitet och föreningar som vill göra konkreta framsteg för ett klimatomställt Uppsala.
Växjö kommun siktar på såväl fossilbränslefrihet som klimatneutralitet till 2030. Därför ligger ett särskilt fokus i omställningen på ett hållbart transportsystem, men Växjö arbetar också med energismarta bostäder, att engagera lokala företag, och återbruk av byggmaterial. Och inte minst jobbar de med ungdomar på gymnasienivå, som väljer en utmaning i klimatomställningen, plockar fram förslag på insatser som bidrar till att lösa utmaningen, och sedan ställer ut presenterar sitt arbete på Linnéuniversitetet.
Höstens första Klimatfrukost går på temat upphandling för att accelerera klimatomställningen. Upphandling kan vara ett kraftfullt verktyg för att driva en snabbare omställning till klimatneutrala och hållbara städer, men hur? Hur kan den kommunen ta en ledande roll? Vilka nyckelområden finns? Vilka exempel på nya sätt att arbeta med detta finns idag?
Idag tilldelades ytterligare 20 städer EUs Mission Label – en bekräftelse från EUs mission om 100 klimatneutrala städer 2030 (Cities Mission) på att stadens planer för den lokala omställningsresan är ambitiösa och på rätt väg – däribland tre svenska: Gävle, Göteborg och Umeå.
Syftet med Aktuell hållbarhets ranking är att visa hur långt kommuner kommit med klimatomställningen och belysa vilka utmaningar som finns. 14 av 16 städer som placerade sig i topp är 2030-städer och mobiliserar för missionen om Klimatneutrala städer 2030 inom Viable Cities.
Linköping berättar bland annat om den klimatinvesteringsplan för transporter de utvecklat tillsammans med Linköpings universitet, hur de utvecklat en modell för kategoristyrning och arbetat med en miljöspendanalys, att de avsatt medel för testbäddscheckar och lanserat en smart karta där man kan hyra, dela, byta, låna, reparera och köpa återbrukat. Läs också om dem fem prioriterade insatsområdena Linköping satsar på och initiativ, nätverk och projektgrupper som bubblar av engagemang!
Malmö berättar om att de ska bli klimatneutrala till 2030 och är en av EU-kommissionens utvalda föregångsstäder som ska visa vägen i omställningen. Kärnan i Malmös tillvägagångssätt är ett nytt horisontellt arbetssätt – Klimatomställning Malmö – med fokus på gemensamma färdplaner inom sju prioriterade områden, där kraftfulla insatser kan få stor effekt för Malmö och planeten. Lokalt arbete för en global mission!
I Örebro antog nyligen Kommunfullmäktige Örebro kommuns klimatstrategi efter revidering under året. Målen inom vardera av de sex fokusområdena i strategin riktar sig till kommunkoncernen, men insatserna avser såväl kommunkoncernen som det geografiska området. Kommunen har också satt upp specifika mål som de jobbar med tillsammans med andra aktörer och fokus framåt är att implementera klimatstrategins nya arbetssätt och genomföra prioriterade aktiviteter.
De fjorton svenska och spanska städerna bland 112 europeiska missionsstäder har skapat en gemensam deklaration för EUs Cities Mission – Development Declaration for the Cities Mission: Upscaling the EU Cities Mission - European cities and platforms joining hands. Syftet är att stärka och utveckla arbetet med missionen, accelerera takten i omställningsarbetet och stödja städer i deras viktiga arbete för klimatneutralitet till 2030.
I Karlstad jobbar man på bred front för klimatomställningen, från elevborgarråd och samverkan till klimatinvesteringsplaner och ambitiösa mål. Charlotte Wedberg och Henric Barkman, processledare för Klimatneutrala Karlstad 2030, berättar om omställningsarbetet i staden, som är både brett och ambitiöst.
Mitt i en brinnande klimatkris presenterar den svenska regeringen en klimathandlingsplan som är långt ifrån det som krävs för att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader – det mål som världens ledare kom överens om i Paris 2015. Sveriges regering borde göra mer för att stötta klimatomställningen i landets kommuner och stötta ledande svenska städer och kommuner.
Stockholms stad och Lunds kommun mobiliserar aktörer i en nyskapande satsning för att snabba på omställningen till klimatneutrala städer. Städerna sätter särskilt fokus på transporter och mobilitet. De får 20 miljoner vardera av Energimyndigheten och Vinnova inom innovationsprogrammet Viable Cities.
Redan för tio år sedan påbörjades resan mot det strategiska innovationsprogram som Viable Cities. För att ytterligare accelerera omställningen och stärka upp Viable Cities närvaro över hela Sverige invigdes denna vecka Viable Cities nya kontor och mötesplats i Umeå.
The EU Cities Mission to deliver 100 climate-neutral and smart cities by 2030 include seven Swedish cities; Gothenburg, Gävle, Helsingborg, Lund, Malmö, Stockholm and Umeå. The seven Swedish Mission Cities have formed a joint Development Statement, which solidifies the Swedish cities’ support of the visions of the Spanish Mission Cities, as well as stresses the need for a common strategy on “scaling as the new normal” when working towards climate neutral and sustainable cities. The statement was presented at the 1st Swedish Cities Mission Forum in Umeå, Sweden, on May 29th 2024.
In Sweden, several researchers have worked closely together with cities and national innovation actors to support them in steering sustainability transitions by contributing to learning from practice, increased reflexivity and helping to identify evidence about system change. This role got the name of 'följeforskare' (literal translation from Swedish is 'following' or 'companion' researcher). Together we will explore what makes "följeforskning" special in terms of benefits and challenges, why it is especially relevant in accelerating the transition to climate neutral cities, and what role it can play for both cities and national support platforms.
Staplar dyker upp runt om i Karlstad – på bänkar, vid trappor och inte minst på Stora torget, där de är fyra meter höga! Staplarna representerar Karlstadbornas klimatutsläpp inom områdena konsumtion, transporter, livsmedel och energi. Staplarna kommer att återkomma varje år fram till och med 2030 med ny uppdaterad information om klimatutsläppen.
Mobiliseringen kring Missionen om Klimatneutrala städer är en rörelse i hela Europa. I veckan har Viable Cities deltagit i samtal och workshoppar i samband med Nordic Edge Expo i Stavanger och bidragit med perspektiv på Multilevel Governance och co-benifits i omställningen, exemplifierat med ROI beräkningar på klimatomställningen.
Investeringar för klimatomställning kan skapa såväl affärsmöjligheter som en mer hållbar stad. Forskning visar att klimatinvesteringar kan generera stora vinster, både direkta ekonomiska vinster och mervinster som arbetstillfällen, renare luft och bättre hälsa. Under denna Klimatfrukost dyker vi ned i vad det innebär att göra klimatinvesteringar och hur klimatinvesteringsplaner tar form.
Den 6 mars 2024 öppnade vi en utlysning som ger flera svenska städer möjlighet att höja omställningstakten och visa vägen för andra inom Klimatneutrala städer 2030 3.0. Under denna Klimatfrukost pratade vi om den internationella aspekten av Klimatneutrala städer 2030 och vilken roll internationalisering spelar i det lokala omställningsarbetet.
En välmående kommun med växtvärk. Så ser det socioekonomiska läget ut i Kalmar. Den slutsatsen kan dras utifrån en analys av den sociala kompassen för Kalmar som nyligen tagits fram. Där ligger fokus på invånarna – och deras egenskaper och förutsättningar kopplat till var i kommunen de bor. Hur många är det som går till jobbet? Hur mycket tjänar de? Hur stor andel är födda utanför EU och var bor pensionärerna respektive barnfamiljerna?
Många lärosäten bidrar redan aktivt i städernas klimatomställning, men en acceleration behövs! Detta gäller inte minst att jobba med studenter som förändringsagenter som en del i både utbildning och forskning. Här kan städerna bidra med relevanta frågeställningar, rekommendationer och testmiljöer. Hur ligger ditt lärosäte till? Ta hjälp av checklistan!
En ketchupeffekt som pågår lite i det fördolda. Så skulle man kunna beskriva det som just nu sker i de lokala energilandskapen omkring i Sverige och övriga Europa. Energigemenskaperna är här för att stanna och deras potential är stor. Frågan är vilken kommunernas roll i framtiden ska vara.
Idag öppnar vi den tredje utlysningen inom satsningen Klimatneutrala städer 2030.
– Den här utlysningen är ett viktigt steg i vår fortsatta mobilisering av svenska städer för att bli klimatneutrala och hållbara till 2030, säger Olga Kordas, programchef Viable Cities.
Copyright © 2024 Viable Cities | Webbplatspolicy | Tillgänglighet
