Satsningen lägger fram ett nytt inter- och transdisciplinärt tillvägagångssätt för att utveckla ett utsläppsfritt, energioberoende och utrymmeseffektivt mobilitetssystem baserat på bildelning och drönarbaserad logistik för att möta tillströmningen av nykomlingar i andra klassens städer utan byggandet av ny tung mobilitetsinfrastruktur, såsom tunnelbane- och spårvagnslinjer, tunnlar, broar och vidgade gator.
TOD2 kommer att undersöka stationsområden i Sverige, Danmark och Kina för att utveckla ett ramverk med perspektiv på offentliga rum, delad mobilitet och innovativa mobilitetsnav, och verktygslådor för koldioxidneutralitet. Detta syftar till att bidra till att uppnå minskade koldioxidutsläpp och minskat oljeberoende i europeiska och kinesiska städer.
e-MATS syftar till att främja nästa generations multimodala transportsystem via elektrifiering, uppkoppling och delning. Satsningen ämnar att underlätta utvecklingen av multimodala transportsystem som kopplar samman elektrisk kollektivtrafik och delad mikromobilitet för hållbara, mer effektiva och rättvisa mobilitetstjänster, som förbättrar urban tillgänglighet och motståndskraft.
E-Laas föreslår en ny och operativ energibaserad strategi för att designa multimodala urbana logistiksystem. I E-Laas jämförs urbana leveranssystem med deras energianvändning inklusive mikroplattformar och nya sätt att kombinera laddning, automation och godsparkering. Detta gör det möjligt att relatera logistik som en tjänst till hållbarhet.
Stockholms stad och dess partners att arbeta för en omfattande omställning av resvanor, ytanvändning och fordonsflotta i Stockholms innerstad. Detta som ett steg på vägen mot en utsläppsfri innerstad och ett klimatpositivt Stockholm 2030. I systemdemonstratorn ska den miljözon som planeras i centrala Stockholm nyttjas både som motor och möjlighetsfönster i strävan mot ett transporteffektivt och utsläppsfritt transportsystem som på sikt sträcker sig långt utanför zonens gräns.
I ett av Sveriges mest arbetsplatstäta områden med mycket trafik ska Lund, tillsammans med en rad medaktörer, skapa ett mobilitetssystem med minskade utsläpp och samtidigt behålla tillgängligheten. Mobilitetssystemet ska också kopplas till ett lokalt klimatneutralt energisystem i området där energi produceras och delas mellan fastigheterna.
Förstudien lyfter klimat och hälsa som en kombinerad drivkraft för stadens klimatomställning. Att mäta bättre hälsa är lika viktigt som minskade klimatutsläpp och förstudien lägger en grund för detta genom stadsplanering och aktörsinvolvering.
Sedan EU Green energy directive 2019/944 fastslogs har konceptet med energigemenskaper och vad det kan och inte kan vara, varit en pågående diskussion i Sverige, EU och internationellt. I grunden handlar energigemenskaper om att juridiska personer kan ingå i en icke vinstdrivande juridisk person, som kan agera på energimarknaden på samma villkor som de traditionella aktörerna. Kommuner som proaktiv eller deltagande aktör i energigemenskaper är fortfarande ett outforskat koncept och syftet med förstudien är att undersöka möjligheterna av detta.
I förstudien “Norrliden – Ett miljonprogram för klimatet” går Kalmar kommun samman med Kalmarhem AB, GodaHus och ett antal fastighetsägare för att identifiera, prioritera och planera effektiva klimatinvesteringar, med målet att snabba på klimatomställningen.
Denna förstudie ska undersöka vilka förutsättningar som finns, samt vilken mobilisering som krävs för kommunernas resa mot klimatneutralitet. Förstudiens resultat ska belysa behov och förutsättningar för ett regionalt omställningsstöd och ge förslag på strategiska vägval, både vad gäller organisering och inriktning av stödet.
Denna förstudie ska undersöka hur avgränsade klimatinvesteringsplaner för en kommunal förvaltning och ett kommunalt bolag kan utformas för att tydliggöra hur klimatomställningen ska accelerera och synliggöra kostnader och samhällsnyttor. Förstudien ska utveckla verksamhetsnära tillvägagångssätt och inkluderande process för att förstärka den lokala förmågan till omställning.
Förstudiens syfte är att införa metoder i kommunens ordinarie beslutsprocesser som tydliggör klimatrelaterade nyttor på ett sätt som styr investeringsbeslut, samt bidra till att aktörer i privat sektor, som ansvarar för huvuddelen av klimatrelaterade investeringar i staden, på sikt börjar använda liknande metoder i sina beslutsprocesser.
Förstudien ska utveckla skalbara processer och ramverk och ta fram underlag för beslut av klimatinvesteringar för att öka Eskilstunas och Helsingborgs möjligheter att nå sina klimatmål. Metodiken ska kunna användas av andra städer. “Stadens resa” syftar till de sju delarna som tillsammans utgör processen mot nollutsläpp. Leveranserna kommer att underlätta beslut och finansiering för åtgärder som tar städerna mot klimatneutralitet.
Karlstads kommun och företag i staden har kommit långt i klimatarbetet, inte minst genom satsningen Klimatneutrala städer 2030. Arbetet med klimatinvesteringsplaner sammanfaller med utveckling av ny styrmodell, vilket skapar ett möjlighetsfönster för att bygga in planen i styrningsprocesser. Förstudien ska ta fram en utbildning för en gemensam kunskapsgrund inom både klimat och ekonomistyrning, utveckla implementeringsmetodik genom tjänstedesign och ta fram stödverktyg.
Upplands-Bro har den största utsläppsökningen av koldioxid bland Sveriges kommuner sedan Parisavtalet. För att nå målen behövs en kraftsamling tillsammans med näringslivet. Förstudien ska genomföra ekonomiska analyser av klimatåtgärder och i samverkan med näringslivet synliggöra ekonomiska möjligheter av klimatinvesteringar, som t.ex. hållbar energiförsörjning och klimatkrav i samhällsbyggnadsprocesser.
Linköping vill kartlägga klimatpåverkan från kommunens inköp, genom miljöspendanalyser, för att höja kunskapen om verksamheternas konsumtionsbaserade utsläpp och utveckla det strategiska upphandlingsarbetet. Förstudien ska också aktivera näringslivet i arbetet att minska sina konsumtionsbaserade utsläpp.
Klimatomställning och ekonomi hanteras i dagsläget huvudsakligen som isolerade frågor, och kommunala ekonomiska processer styr inte alltid i samma riktning som klimatmålen. Integrering av klimat- och ekonomistyrning behövs för att effektivt styra mot nettonoll. För att möta detta behov kommer förstudien ta fram grön ekonomistyrning där klimatinvesteringar kopplas till ekonomiska processer inom kommunen.
Ett viktigt syfte med att ta fram klimatinvesteringsplaner är att titta på det totala investeringsbehovet för att nå klimatmålen för att skapa förståelse för kaptialbehovet av omställningen. Denna förstudie kommer att vidareutveckla arbetet genom att utforska ivesteringar som görs framöver som inte är initierade för att minska koldioxidutsläpp. Dessa investeringar kan stå för en stor del av framtidens utsläpp, t.ex. i infrastruktur och byggnader.
Förstudien ska utforska hur Helsingborg ytterligare kan öka takten i klimatomställningsarbetet genom att förstärka den gemensamma förmågan till omställning. Ambitionen är att skapa en process för stadens förvaltningar, kommunägda bolag och frivilligorganisationer att vara med och engagera flera helsingborgare i omställningen.
Förstudien ska genomföra och utveckla medborgardialoger kopplade till omställning och hållbara persontransporter i Östersunds kommun. Arbetet med klimatomställningen kan leda till konflikter mellan styrande och de som behöver göra förändringar. En gemensam positiv målbild om framtidens samhälle, kombinerat med verklighetsförankrade lösningar behövs för att ge kraft och accelerering till omställningen vi står inför.
Förstudien Delaktighet i klimatomställningen (DEKO) avser att mobilisera och aktivera metoder, målgrupper och mottagare i Malmö. Den vill lägga grund för växelverkan mellan (i) informations-, kunskaps- och expertisutbyte och (ii) kvittens eller återkoppling av hur utbytet tolkas och formar åtgärder för klimatomställning.
Klimatneutrala Borlänge 2030 syftar till att skapa samverkansformer, nya processer och metoder för att möjliggöra de transformativa förändringar som krävs för att lyckas med den snabba klimatomställningen.
Borås lokala koldioxidbudget fastslår att både kommunkoncernens och boråsarnas konsumtionsbaserade utsläpp ska minska med 16% varje år. Klimatneutrala Borås 2030 syftar till att realisera de kraftiga utsläppsminskningar som krävs och samtidigt skapa en rättvis och inkluderande omställning.
I satsningen i Enköping ska en IoT-plattform göra det möjligt att samla/dela ny data från byggnader och miljö, och därmed skapa förbättrad beslutsgrund, skalbara innovationer och nya tjänster. För att pröva dialogeffekter och förankringsmönster hos medborgarna genomförs grupperade kvalitativa digitala piloter.
Med bred inkludering utformas ett klimatprogram för och med aktörer från offentlig sektor, näringsliv, idéburen sektor och akademi att omfatta alla som bor och verkar i kommunen. Under arbetet har fem områden identifieras som Eskilstunas aktörer behöver lägga extra fokus på. Ingen aktör har rådighet över alla områden utan endast med gemensam kraft finns potential att nå klimatomställning i den takt som krävs.
Gävle kommun har ett miljöstrategiskt program med målet att bli klimatneutrala år 2035, inklusive konsumtionsbaserade utsläpp, och har redan en omfattande klimatfärdplan. Därtill ska Gävle bygga en av Europas mest hållbara stadsdelar Näringen.
Tidigare erfarenheter och studier visar på att det inte är tekniska lösningar som saknas för klimatomställning, utan transformativ förmåga och kapacitet för nya systemlösningar. Satsningen utgår därför från vilken slags förflyttning vi tror måste ske, vilka arbetssätt vi tror kommer att krävas, vilka kompetenser och strukturer detta förutsätter, samt hur dessa ska förankras i stadens organisation.
Helsingborgs ambition är att erbjuda invånarna en hög livskvalitet inom planetens gränser. Helsingborgs stad har en ambitiös klimat- och energiplan med mål om att nå nollutsläpp för kommunens yta till 2035. Som ett led i det lanserades ett lokalt Parisavtal, Klimatavtal i Helsingborg, våren 2021.
Järfälla ska ligga i framkant i miljö- och klimatarbetet och kommunen växer med tusentals planerade bostäder och arbetsplatser. De stora samhällsbyggnadsprojekt som löper skapar både utmaningar och möjligheter att redan från början göra smarta, hållbara val för en klimatneutral kommun.
Kalmar är en av Sveriges snabbaste växande residensstäder - och också en utpräglad landsbygdskommun. Det är en kombination som ger utmaningar men även möjligheter att växa hållbart. Det finns en stark politisk vilja, med tydliga mål för omställningen och kommunen har mycket att bidra med.
Karlstad kommun har målet att vara fossilfri och klimatsmart och är en av få kommuner som inkluderar både geografiska och konsumtionsbaserade utsläpp i denna ambition. Klimatarbetet måste genomsyra hela kommunen och det ska vara lätt för invånare och företag att göra klimatsmarta val.
I Kristianstad arbetar man tillsammans med lokala aktörer för att uppnå ett klimatneutralt, hållbart och resilient livsmedelssystem i Kristianstad, man har nyligen antagit en strategi för hållbar utveckling som följs upp årligen genom en lägesbild, man mobiliserar, tillsammans med lokala aktörer, för en ökad energiproduktion, en tillförlitlig eldistribution och en effektiv energianvändning, och utvecklar man sin metod för verksamhetsnära klimatinvesteringsplaner.
Linköping har utvecklat en klimatinvesteringsplan för transporter tillsammans med Linköpings universitet, utvecklat en modell för kategoristyrning, arbetat med en miljöspendanalys, avsatt medel för testbäddscheckar och lanserat en smart karta där man kan hyra, dela, byta, låna, reparera och köpa återbrukat. Linköpings processledare, tillsammans med kollegor, berättar om stadens resa till klimatneutralitet, så att andra kan ta del av lärdomar och glo och sno!
I Smart och klimatneutralt Lund 2030 kommer ett innovationsteam att bildas som består av designbolag, forskningsinstitutioner och ett tvärsektoriellt team centralt placerade i kommunen. Klimatneutrala Lund 2030 2.0 kommer att bygga vidare på de arbetssätt, nätverk, metoder och resultat som framkommit i steg 1.
Malmö fokuserar på genomförande och utveckling av sju färdplaner inom prioriterade områden, mobilisering av fler aktörer, och att utveckla arbetssätt och metoder för att skala, sprida och dela. Kärnan i Malmös tillvägagångssätt är ett nytt horisontellt arbetssätt – Klimatomställning Malmö.
Mariestads kommun har de senaste åren tagit flera betydande steg för klimatomställning. Redan 2015 beslutade kommunen med politisk samstämmighet och i samarbete med lokal industri att nå Parisavtalets mål och Agenda 2030.
Syftet med satsningen är att stärka den kommunala planeringens förutsättningar att utveckla och genomföra innovativa idéer och transformativa lösningar som bidrar till att möta klimatutmaningen och uppsatta miljö- och hållbarhetsmål.
Satsningen i Stockholm syftar till att förbättra städers förmåga att hantera de komplexa beslutssituationer som uppstår och finna lämpliga åtgärder för minskade utsläpp. Ett innovationsteam med kommun, akademi och näringsliv etableras som motor i omställningsarbetet. Ett digitalt beslutsstöd med simulering och visualisering av stadens energi- och transportsystem möjliggör en överblick av åtgärders konsekvenser och ytterligare behov. Verktyget bygger på befintliga data från en mängd aktörer i Stockholm, men är generellt tillämpbart, och inkluderar scenarioanalyser av olika åtgärders konsekvenser.
I omställningsarbetet i Skellefteå ligger hållbar mobilitet, hållbart byggande och hållbar industri i fokus. Genom att mobilisera hela samhället arbetar man med att öka biologisk mångfald, främja hållbara transporter, undersöka hur offentlig upphandling kan fungera som ett verktyg för att minska klimatutsläpp, värma gator och byggnader med spillvärme och mycket mer.
Satsningen för ett smart klimatneutralt Umeå 2030 utgår från ett konsumtionsperspektiv på stadens klimatpåverkan och inkluderar utsläpp inom och utanför Umeås geografiska gräns.
I Uppsala ligger fokus de närmaste åren på att energi- och effekt-effektivisera och öka andelen förnybar el, ställa höga klimatkrav i markanvisningstävlingar och upphandlingar, och satsa på hållbart resande. Inom Uppsala klimatprotokoll, som funnits sedan 2010, samlas företag, offentliga verksamheter, universitet och föreningar som vill göra konkreta framsteg för ett klimatomställt Uppsala.
Växjö kommun siktar på såväl fossilbränslefrihet som klimatneutralitet till 2030. Därför ligger ett särskilt fokus i Växjö på omställningen till ett hållbart transportsystem. Men de bygger också vidare på satsningar kring förnybar energi, energieffektivitet, samhällsplanering, cirkulära flöden och samarbeten mellan olika aktörer.
Östersund ska bli klimatneutral till år 2030. För att realisera detta kommer en handlings- och klimatinvesteringsplan för kommunen, företagen och invånarna i staden att tas fram. Kopplat till detta genomförs en analys av samhällsekonomiska effekter, utsläppseffektivitet kopplat till kostnad samt sidoeffekter, där invånarnas acceptans för olika åtgärder kommer att undersökas.
I Örebro kommuns reviderade klimatstrategi tydliggörs sex fokusområden som riktar sig till kommunkoncernen, men insatserna avser såväl kommunkoncernen som det geografiska området. Örebro har också satt upp specifika mål som de jobbar med tillsammans med andra aktörer och fokus framåt är att implementera klimatstrategins nya arbetssätt och genomföra prioriterade aktiviteter.
