Sedan EU Green energy directive 2019/944 fastslogs har konceptet med energigemenskaper och vad det kan och inte kan vara, varit en pågående diskussion i Sverige, EU och internationellt. I grunden handlar energigemenskaper om att juridiska personer kan ingå i en icke vinstdrivande juridisk person, som kan agera på energimarknaden på samma villkor som de traditionella aktörerna. Kommuner som proaktiv eller deltagande aktör i energigemenskaper är fortfarande ett outforskat koncept och syftet med förstudien är att undersöka möjligheterna av detta.
I förstudien “Norrliden – Ett miljonprogram för klimatet” går Kalmar kommun samman med Kalmarhem AB, GodaHus och ett antal fastighetsägare för att identifiera, prioritera och planera effektiva klimatinvesteringar, med målet att snabba på klimatomställningen.
Denna förstudie ska undersöka hur avgränsade klimatinvesteringsplaner för en kommunal förvaltning och ett kommunalt bolag kan utformas för att tydliggöra hur klimatomställningen ska accelerera och synliggöra kostnader och samhällsnyttor. Förstudien ska utveckla verksamhetsnära tillvägagångssätt och inkluderande process för att förstärka den lokala förmågan till omställning.
Förstudiens syfte är att införa metoder i kommunens ordinarie beslutsprocesser som tydliggör klimatrelaterade nyttor på ett sätt som styr investeringsbeslut, samt bidra till att aktörer i privat sektor, som ansvarar för huvuddelen av klimatrelaterade investeringar i staden, på sikt börjar använda liknande metoder i sina beslutsprocesser.
Förstudien ska utveckla skalbara processer och ramverk och ta fram underlag för beslut av klimatinvesteringar för att öka Eskilstunas och Helsingborgs möjligheter att nå sina klimatmål. Metodiken ska kunna användas av andra städer. “Stadens resa” syftar till de sju delarna som tillsammans utgör processen mot nollutsläpp. Leveranserna kommer att underlätta beslut och finansiering för åtgärder som tar städerna mot klimatneutralitet.
Karlstads kommun och företag i staden har kommit långt i klimatarbetet, inte minst genom satsningen Klimatneutrala städer 2030. Arbetet med klimatinvesteringsplaner sammanfaller med utveckling av ny styrmodell, vilket skapar ett möjlighetsfönster för att bygga in planen i styrningsprocesser. Förstudien ska ta fram en utbildning för en gemensam kunskapsgrund inom både klimat och ekonomistyrning, utveckla implementeringsmetodik genom tjänstedesign och ta fram stödverktyg.
Upplands-Bro har den största utsläppsökningen av koldioxid bland Sveriges kommuner sedan Parisavtalet. För att nå målen behövs en kraftsamling tillsammans med näringslivet. Förstudien ska genomföra ekonomiska analyser av klimatåtgärder och i samverkan med näringslivet synliggöra ekonomiska möjligheter av klimatinvesteringar, som t.ex. hållbar energiförsörjning och klimatkrav i samhällsbyggnadsprocesser.
Linköping vill kartlägga klimatpåverkan från kommunens inköp, genom miljöspendanalyser, för att höja kunskapen om verksamheternas konsumtionsbaserade utsläpp och utveckla det strategiska upphandlingsarbetet. Förstudien ska också aktivera näringslivet i arbetet att minska sina konsumtionsbaserade utsläpp.
Klimatomställning och ekonomi hanteras i dagsläget huvudsakligen som isolerade frågor, och kommunala ekonomiska processer styr inte alltid i samma riktning som klimatmålen. Integrering av klimat- och ekonomistyrning behövs för att effektivt styra mot nettonoll. För att möta detta behov kommer förstudien ta fram grön ekonomistyrning där klimatinvesteringar kopplas till ekonomiska processer inom kommunen.
Ett viktigt syfte med att ta fram klimatinvesteringsplaner är att titta på det totala investeringsbehovet för att nå klimatmålen för att skapa förståelse för kaptialbehovet av omställningen. Denna förstudie kommer att vidareutveckla arbetet genom att utforska ivesteringar som görs framöver som inte är initierade för att minska koldioxidutsläpp. Dessa investeringar kan stå för en stor del av framtidens utsläpp, t.ex. i infrastruktur och byggnader.
