Negativa utsläpp, det vill säga infångande av koldioxid, har lyfts upp av FN:s klimatpanel IPCC som nödvändigt för att vi ska kunna nå klimatmålen. En naturbaserad kolsänka – såsom växtlighet eller vattensamlingar – är en funktion där koldioxid tas upp ur luften genom en naturlig process och sedan lagras under en tid, från ett decennium till tusentals år. Kunskap om kolinlagring i skog och mark har stor potential att hjälpa kommuner att minska sin klimatpåverkan, och bidrar på så sätt till att vi når missionen om klimatneutrala städer 2030.
I denna Klimatfrukost utforskar vi bland annat; Vilka naturbaserade möjligheter finns det för ökad kolinlagring för städer? Vilka möjligheter finns att öka kolinlagring och samtidigt skapa trevliga, trivsamma städer att leva och bo i? Hur kan kolsänkor bidra till andra nyttor och mervärden?
Vi har bjudit in Tora Råberg, som är forskare och har undersökt potentiella kolsänkor i Malmö, att berätta mer om naturlig kolinlagring och de möjligheter som finns. För att fördjupa oss lite mer i städernas arbete deltar Linnea Skoog och Mattis Vindelman, som arbetar som Projektledare för Klimatneutrala Kristianstad 2030 och Projektledare för återvätning av torvjordar i Kristianstad, för att diskutera hur Kristianstad arbetar med lokal samverkan för mer kol i jordbruksmark, återvätning och återställning av utdikade våtmarker i jordbruksmark, vad biosfärområde Kristianstad vattenrike är för något och vad de har för uppdrag, samt mycket mer.
Medverkande:
- Tora Råberg, Forskare i Jordbruk och trädgård på RISE
- Linnea Skoog, Projektledare Klimatneutrala Kristianstad 2030
- Mattis Vindelman, Projektledare, återvätning av torvjordar
Läs mer om:
