De flesta resor vi gör är korta och återkommande. Till jobbet. Till skolan. Till träningen. När fler människor går, cyklar eller åker kollektivt uppstår vinster för alla i samhället: människor mår bättre, arbetsplatser får friskare medarbetare, samhället kan slippa göra kostsamma infrastruktur-satsningar och – koldioxidutsläppen minskar.
Gröna resplaner är en gemensam handling som med uppmuntran och smarta åtgärder gör det lättare att resa hållbart i vardagen.
Fler hållbara vardagsresor till jobbet, skolan, fritiden och
vardagens ärenden påverkar platsen på fler sätt än vad vi kanske tror.
När fler vardagsresor sker hållbart minskar klimatpåverkan snabbt.
När fler valjer hållbara resor minskar trängseln – och vardagen fungerar bättre för alla.
Att förändra resvanor är ett kostnadseffektivt komplement till att bygga ny infrastruktur.
Fler aktiva resor ger ökat välmåendet samtidigt som antalet sjukdagar och vårdentrycket sänks.
Hållbara resor bidrar till att skapa mer attraktiva platser – där människor vill vara.
Gröna resplaner är ett konkret arbetssätt för att skapa mer klimatsmarta samhällen, och samtidigt förenkla vardagspusslet, göra städer tryggare och mer tillgängliga och arbetsplatser mer attraktiva – här och nu.
Här hittar du stöd för att komma igång med Gröna resplaner på din hemmaplan. Du får veta mer om vinsterna de ger, om processen för att komma igång och genomföra insatsen och läsa mer om hur andra redan gör.
Det krävs inte anläggning av nya tunnelbanor eller omfattande bilförbud för att sjösätta Gröna resplaner. Förändring börjar i det lilla.
Välj en tydlig startpunkt: en arbetsplats, en skola, ett avgränsat område, en utmaning i nuvarande trafiksystem eller en liten grupp engagerade aktörer.
Sätt ett första, realistiskt delmål. Ett exempel: “25 procent av bilpendlarna ska testa cykel i fyra veckor genom att vi erbjuder cykelpendling som arbetstid”.
Planera för åtgärder som faktiskt går att genomföra inom några månader.
Kartlägg snabbt hur resan ser ut från dörr till dörr. Var uppstår friktionen: Är sista biten från hållplatsen otrygg eller krånglig? Saknas säker cykelparkering? Påverkas resvalet av tider för lämning och hämtning eller av barnens fritidsaktiviter?
När reskedjan synliggörs blir det lättare att se var den svagaste länken finns – och vilka åtgärder som faktiskt kan göra skillnad och vilka aktörer som behöver samverka.
Satsa på en liten palett med både “mjuka” och “konkreta” åtgärder.
Det kan handla om att kombinera ett prova-på-erbjudande med att underlätta samåkning och göra en enkel förbättring på plats, till exempel cykelställ eller duschmöjligheter.
När människor märker skillnad i vardagen blir det enklare att skapa engagemang och att ta nästa steg.
Det är människorna själva som förändrar sina resvanor, varje dag, genom sina transportval. Redan nu är det många som går, cyklar, åker kollektivt eller samåker.
Gröna resplaner når människor i deras vardag och i deras sociala sammanhang – med kollegorna på jobbet, grannarna i kvarteret, kompisarna på skolan, i föreningen och i laget. När förändringen sker tillsammans ökar motivationen, och det blir enklare att börja såväl som fortsätta resa hållbart.
Gröna resplaner fungerar som verktyget som samlar aktörer och omsätter samarbete till konkreta, praktiska åtgärder. Genom att arbeta med de organisationer och aktörer som utgör våra sociala sammanhang kan vi snabba på beteendeskiftet och förändrande av normer för hur vardagsresande ska ske. När flera aktörer samverkar blir förändringen både snabbare och mer varaktig.
Utsläppen från inrikes transporter står för drygt en tredjedel av Sveriges totala klimatutsläpp. Vägtrafiken står för den största delen, och där dominerar personbilar som står för cirka 20% av utsläppen.
Som jämförelse motsvarade utsläppen från el- och fjärrvärmeproduktion omkring åtta procent av Sveriges totala utsläpp år 2024.
Samtidigt visar nationella resvaneundersökningar att vardagsresandet är omfattande. Hur vi väljer att ta oss till arbete, skola och aktiviteter varje dag har därför stor betydelse för möjligheten att minska utsläppen.
En avgörande del i arbetet med Gröna resplaner är samverkan mellan olika aktörer. Vilka som behöver involveras beror på vilket område eller vilken verksamhet planen fokuserar på. Men oavsett fokus är målet att samla aktörer som har mandat att fatta beslut, inflytande över resor och resvanor samt möjlighet att genomföra konkreta åtgärder.
Utöver kommun och region, är fastighetsägare och arbetsgivare ofta nyckelaktörer eftersom de både kan påverka förutsättningar och engagera människor i förändringen.
Tjänstepersoner inom stadsbyggnad, trafik, klimat, miljö, näringsliv och kommunikation påverkar hur staden planeras och hur transportsystemet utvecklas.
Många vardagsresor går till förskolor, skolor, bibliotek, idrottsanläggningar och andra kommunala verksamheter.
I många kommuner är kommunen den största arbetsgivaren. Att påverka de kommunanställdas resor kan därför ge stor effekt.
Kan påverka både förutsättningar och incitament för hur deras anställda reser.
Kan skapa bättre möjligheter för hållbart resande för hyresgäster och kunder, till exempel genom cykelparkeringar eller mobilitetslösningar.
Erbjuder mobilitetstjänster som kollektivtrafik, bilpooler och cykeltjänster.
Föreningar har verksamheter som många invånare, både barn och vuxna, åker till och från flera gånger i veckan.
Till exempel parkeringsbolag, Polisen, ideella organisationer som NTF eller Cykelfrämjandet.
Tusentals anställda i Lund är med i en grön resplan. Samarbete och ett gemensamt åtagande skapar kraft i Gröna resplaner-arbetet i samverkansarenan CoAction Lund, som idag omfattar kring 30 organisationer med 40 000 anställda i staden.
När trängseln ökar är det lätt att tänka att lösningen måste vara ny asfalt. Linköping valde en annan väg. Genom att arbeta med gröna resplaner som ett långsiktigt, flexibelt arbetssätt har man kunnat rikta insatserna dit de gör mest nytta och anpassa dem över tid.
I Östersund kopplas hållbara resor till social hållbarhet och individens drivkrafter med hjälp av beteendedesign. I stället för att vänta på nya cykelbanor eller ombyggda gator har de tagit fram en metod för att skapa förändring direkt.
Flera svenska kommuner arbetar redan med Gröna resplaner på olika sätt. Materialet på den här webbplatsen är framtaget för att göra det lättare att komma igång, och att anpassa arbetet efter era lokala förutsättningar.
Sammanställningen av arbetssättet Gröna resplaner som presenteras här är resultatet av ett samarbete under 2025 mellan Viable Cities, SKR (Sveriges kommuner och regioner), Linköpings kommun och ett tiotal svenska kommuner i satsningen Klimatneutrala städer 2030, med syftet att underlätta, fördjupa kunskapen samt skynda på och bredda implementering av arbetssättet i kommunerna. Arbetet har under 2025 bedrivits med finansiering från Vinnova som en förstudie för att prototypa en accelerator som ska ge stöd för implementering, skalning och spridning av Gröna resplaner och andra framgångsrika insatser för klimatneutrala och hållbara städer på lokal nivå.
Linköpings kommun som arbetat med Gröna resplaner sedan 2013 är en föregångare bland kommunerna och har inspirerat en rad andra kommuner till liknande initiativ, inte minst Lund och Östersund. Tolv städer i olika skeden av implementering av Gröna resplaner har medverkat i arbetet och delat erfarenheter och insikter, konkreta verktyg, metoder och dokument med varandra och med projektet. Dessa har samlats in och sammanställts för att kunna inspirera och vägleda andra städer och deras lokala aktörer i deras gemensamma arbete med genomföra och vidareutveckla gröna resplaner. Att genomföra gröna resplaner bidrar till reduktion av klimatutsläpp och en rad andra positiva effekter, som smidigare vardagsresande, bättre tillgänglighet, bättre folkhälsa, inkludering och jämställdhet. Utvärderingar av resandet till områdena med gröna resplaner visar bland annat på minskad trängsel och minskade klimatutsläpp över tid. Resplanerna har även skapat en tydlig arena för dialoger kring hållbara transporter med anställda, arbetsgivare och fastighetsägare.
För att stötta genomförande, spridning och skalning av nya arbetssätt behövs kunskapsstöd i form av guider, beskrivningar och verktyg. En viktig insikt är att värdet blir mycket högre när det kombineras med möjlighet att träffas, diskutera och lära tillsammans med andra som arbetar med att implementera liknande arbetssätt.
Tänk fem medelstora arbetsplatser med 100 anställda vardera. Om 200 personer idag tar bilen till jobbet och 30 % testar att byta färdsätt – och hälften av dem sedan fortsätter cykla – får vi 30 personer som cyklar istället för kör.
Om varje person annars hade bilpendlat 12 km per dag och cykel ersätter bilresan kan det innebära en minskning på cirka:
Copyright © 2024 Viable Cities | Webbplatspolicy | Tillgänglighet
