Att förändra vardagsresandet är något alla vinner på
– individen, arbetsgivaren och samhället i stort.
Cyklister och fotgängare handlar för 25 procent mer i centrum jämfört med bilåkare, tack vare fler besök.
Regelbunden fysisk aktivitet ger 2–4 sjukdagar färre per år.
Cykelpendlare löper 46 procent lägre risk att dö i hjärt-kärlsjukdomar, jämfört med de som inte är aktiva arbetspendlare.
Transportsektorn står för ungefär 35 procent av Sveriges territoriella utsläpp, och 60 procent av dessa kommer från personbilar. Vardagspendling utgör en stor del av bilresandet – nästan hälften av de över två miljarder bilresor som görs årligen är resor till och från arbete och skola, eller för att göra ärenden. När dessa byts ut mot aktivt resande – som gång och cykel, kollektivtrafik eller samåkning minskar vi utsläppen.
Trafikstockningar kostar samhället stora summor – enligt EU cirka 270 miljarder euro per år – främst i förlorad tid och stopp i produktionskedjor. Att fler väljer gång, cykel eller kollektivtrafik minskar trängseln och skapar bättre flöden. Med Gröna resplaner kan andelen som byter bil mot hållbara alternativ öka med fem procent på kort sikt och minst tio procent på lång sikt.
Ny infrastruktur är dyr och tidskrävande – en rondell kan kosta 25–40 miljoner kronor, större projekt hundratals miljoner och många år av planering. Med systematiskt arbete med Gröna resplaner kan behovet av större infrastruktursatsningar minska. Kommunen kan istället använda resurserna till långsiktiga satsningar på beteendeförändring – ett mer flexibelt och skalbart sätt att påverka framkomlighet och tillgänglighet utan att lägga pengar på permanenta vägar.
Aktiva pendlare får stora hälsofördelar: de tar färre sjukdagar, och positiva effekter på hälsan syns redan efter sex veckors aktiv pendling. Mindre biltrafik ger också renare luft, vilket gynnar alla som bor i området. Ekonomiskt ger satsningar på ökad cykling och aktiv transport nio kronor tillbaka i folkhälsovinster för varje investerad krona.
Bostadsområden med god cykel- och kollektivtrafik har högre fastighetsvärden, och cyklister och fotgängare spenderar mer i cityhandeln än bilister. Gröna resvanor kan alltså inte bara minska klimatpåverkan och främja hälsa – de stärker också stadens ekonomi.
Aktiva arbetspendlare löper 36 procent lägre risk att drabbas av typ-2 diabetes.
En femtedel av Sveriges territoriella utsläpp av co2-ekvivalenter kommer från personbilar, hälften av resorna är vardagspendling.
Bilköer och trafikstockningar i EU uppskattas kosta 3 000 miljarder kronor varje år.
Sammanställningen av arbetssättet Gröna resplaner som presenteras här är resultatet av ett samarbete under 2025 mellan Viable Cities, SKR (Sveriges kommuner och regioner), Linköpings kommun och ett tiotal svenska kommuner i satsningen Klimatneutrala städer 2030, med syftet att underlätta, fördjupa kunskapen samt skynda på och bredda implementering av arbetssättet i kommunerna. Arbetet har under 2025 bedrivits med finansiering från Vinnova som en förstudie för att prototypa en accelerator som ska ge stöd för implementering, skalning och spridning av Gröna resplaner och andra framgångsrika insatser för klimatneutrala och hållbara städer på lokal nivå.
Linköpings kommun som arbetat med Gröna resplaner sedan 2013 är en föregångare bland kommunerna och har inspirerat en rad andra kommuner till liknande initiativ, inte minst Lund och Östersund. Tolv städer i olika skeden av implementering av Gröna resplaner har medverkat i arbetet och delat erfarenheter och insikter, konkreta verktyg, metoder och dokument med varandra och med projektet. Dessa har samlats in och sammanställts för att kunna inspirera och vägleda andra städer och deras lokala aktörer i deras gemensamma arbete med genomföra och vidareutveckla gröna resplaner. Att genomföra gröna resplaner bidrar till reduktion av klimatutsläpp och en rad andra positiva effekter, som smidigare vardagsresande, bättre tillgänglighet, bättre folkhälsa, inkludering och jämställdhet. Utvärderingar av resandet till områdena med gröna resplaner visar bland annat på minskad trängsel och minskade klimatutsläpp över tid. Resplanerna har även skapat en tydlig arena för dialoger kring hållbara transporter med anställda, arbetsgivare och fastighetsägare.
För att stötta genomförande, spridning och skalning av nya arbetssätt behövs kunskapsstöd i form av guider, beskrivningar och verktyg. En viktig insikt är att värdet blir mycket högre när det kombineras med möjlighet att träffas, diskutera och lära tillsammans med andra som arbetar med att implementera liknande arbetssätt.
Copyright © 2024 Viable Cities | Webbplatspolicy | Tillgänglighet
