Gröna resplaner är ett arbetssätt där aktörer som kommuner, arbetsgivare, fastighetsägare och föreningar samverkar för att påverka hur människor reser i vardagen. Genom konkreta åtgärder görs det lättare att gå, cykla, resa kollektivt eller samåka – vilket minskar utsläpp, förbättrar luftkvaliteten och gör städer och arbetsplatser mer tillgängliga och attraktiva. Arbetet utgår från hur människor faktiskt reser idag och vilka hinder som finns i vardagen.
Åtgärderna utvecklas tillsammans med de aktörer som kan påverka situationen och genomförs där människor bor, arbetar och rör sig. Åtgärderna kan vara:
Mjuka insatser: kommunikation, prova-på-erbjudanden, samåkning, nudging och incitament som till exempel arbetstid på tåget eller friskvårdstid för cykling och gång.
Hårda insatser: cykelparkeringar, förändringar i infrastruktur, till exempel fartgupp, cykelbanor, anpassningar av kollektivtrafik eller parkeringsvillkor.
I befintliga miljöer kan utrymmet för att bygga om vara begränsat och dessutom innebära stora kostnader, men det finns många exempel på enkla åtgärder som går att göra i befintlig miljö. Mjuka åtgärder är ett effektivt sätt att ändå skapa beteendeförändring.
I resvaneundersökningar lyfter många bilpendlare att livspusslet styr hur de reser. Barn ska lämnas och hämtas på skola och aktiviteter, och ärenden skall göras på vägen.
Det betyder att lösningar för hållbart resande behöver omfatta invånarnas hela vardag, inte bara själva resan till jobbet.
Att arbeta med lösningar som främjar att barnen kan ta sig till och från skolor och aktiviteter på egen hand, utan skjuts i bil av sina föräldrar, är därför en nyckelfråga. Det stärker barnens självständighet och kan ge föräldrarna en mindre stressig vardag.
Det gamla uttrycket “Ingen kedja är starkare än dess svagaste länk” stämmer även i sammanhanget hållbara vardagsresor. Det hållbara resealternativet behöver vara tillgängligt och smidigt hela vägen, för att kunna konkurrera med att ta den egna bilen.
Små brister, till exempel en lite för lång promenadsträcka mellan busshållplatsen och arbetsplatsen, kan få kedjan att brista. Det innebär att flera aktörer behöver samverka för att få alla förutsättningar på plats.
Arbetsplatser är en viktig del av människors vardag och kan därför spela en stor roll i hur vi reser. Arbetsgivare kan bidra till att fler väljer hållbara resalternativ genom att till exempel erbjuda cykelparkering, samåkning, flexibla arbetssätt – eller att ledning och chefer själva visar vägen genom att börja resa mer hållbart.
Kommunerna själva är nästan alltid den största lokala arbetsgivaren, så att börja med Gröna resplaner för sina egna medarbetare är ett bra alternativ, eftersom man når en stor del av invånarna. Det ger också trovärdighet när kommunen sedan vill få med sig andra aktörer i arbetet med gröna resplaner.
Gröna resplaner blir som mest effektiva när de börjar där ni står. Hur reser människor idag? Vad gör det svårt att välja hållbart? Var finns utmaningar med tillgänglighet och trängsel?
Och samtidigt, vilka förändringar går att genomföra här och nu?
Ingen aktör kan förändra resandet ensam. När kommun, näringsliv och andra lokala parter tar ansvar tillsammans blir åtgärderna både mer träffsäkra och lättare att få att hända.
Fem steg till gröna resplaner är en förenklad process som hjälper er att komma igång snabbt. Den ger en gemensam riktning, en tydlig arbetsordning och en struktur som håller över tid, så att hållbara resor kan bli det nya normala, steg för steg.
Första steget i en grön resplan är att bygga en stabil grund och struktur för satsningen, väcka engagemang och säkra mandat för ett långsiktigt arbete. Det innebär att arbetet behöver förankras både i den organisation som håller i ledningen och i det samverkansnätverk som behöver byggas upp. Nätverket kan behöva justeras över tid, utökas eller anpassas när förutsättningarna förändras. Även om den här fasen ofta tar tid, är den avgörande för att gröna resplanen ska lyckas.
För att få mandat för att arbeta med gröna resplaner i en kommun behöver ni förankra tidigt i rätt ledningsgrupp – den som kan fatta beslut om genomförande och resurser. Sprid sedan arbetet i organisationen, exempelvis genom att involvera miljösamordnare eller miljöombud i olika förvaltningar. Bygg ett externt aktörsnätverk utifrån ert fokus. I ett arbetsplatsområde kan det vara arbetsgivare, fastighetsägare, parkeringsbolag och kollektivtrafik. Kring en skola kan det handla om stadsbyggnad, trafik, klimat/miljö och utbildning, skolans ledning och personal. Polisen, NTF, Cykelfrämjandet, skolskjuts och kollektivtrafik kan också involveras. Utse en kärngrupp från aktörerna som driver arbetet framåt, gärna med bred kompetens, som HR och kommunikation.
För att få med sig personer – oavsett om det är i deras roll som beslutsfattare hos en aktör eller om det är individen som skall välja att förändra sitt vardagsresande – är det viktigt att förstå vad som är viktigt(ast) för den aktören. Börja med att lyssna. En arbetsgivare kan vara mest intresserad av att höra att aktiv mobilitet hos medarbetarna leder till minskad sjukfrånvaro och minskade sjukskrivningskostnader, en medarbetare kanske tycker att flexibilitet i kombination med förbättrad hälsa är viktigast, medan någon annan är mest intresserad av att slippa stå i bilköer i rusningstid. Kom ihåg att samma individ ofta har flera roller och hens preferenser påverkas av både arbetsroll och privata värderingar och prioriteringar. När du förstår vad som är viktigt, kan du se till att berätta om och ge exempel på den vinsten mer utförligt och övriga vinster lite mer summerat och översiktligt.
Några tips för hur att nå arbetsgivare och fånga deras intresse:
I nästa steg gör ni en nulägesanalys tillsammans med engagerande parter för att förstå hur resandet ser ut i det valda området, och identifiera vilka åtgärder som kan förändra resvanorna. Resmönster och pendlingsvanor kartläggs ofta genom en resvaneundersökning (RVU) eller andra nulägesmätningar. En bra undersökning fångar både hur människor tar sig från A till B i dag och vad de själva tror skulle underlätta ett mer hållbart resande.
I en kommun kan resvaneundersökningen omfatta alla medarbetare, gärna uppdelade per förvaltning eller arbetsplats, eftersom behov och förutsättningar kan skilja sig mycket mellan olika verksamheter. Samma gäller för stora företag.
Om satsningen gäller en skola behöver ni kartlägga trafiksituationen runt skolan – särskilt på morgonen – och hur skolvägen upplevs. Börja enkelt, till exempel med en handuppräckning i klasserna: ”Hur kom du till skolan idag?” En övning där elever – och gärna vårdnadshavare – markerar skolvägar och otrygga platser på en karta över närområdet kan ge viktig information. Kartläggningen kan kompletteras med platsbesök, filmning med drönare och trafikmätningar i den fysiska miljön.
När nuläget är tydligt är nästa steg att skapa en samsyn bland de aktörer som samverkar. Det kan göras genom en inledande workshop följt av coachningstillfällen eller liknande. Utifrån resultaten i resvaneundersökningen tar aktörerna tillsammans fram en bruttolista på möjliga åtgärder. Utifrån den görs en ny kortare lista på de åtgärder som bedöms ge bäst effekt och samtidigt är genomförbara. Respektive aktör åtar sig sedan att själva genomföra, och att samverka kring, ett antal åtgärder.
Aktörerna som samverkar kring Gröna resplaner behöver mötas oftare under perioden då åtgärderna väljs ut och mer sällan när genomförandet är igång. Urvalet av åtgärder styrs av flera faktorer: förväntad påverkan på resandet, hur lätt åtgärden är att genomföra och vad den kostar. Vinsten med att flera aktörer arbetar tillsammans är att mer blir gjort och att helheten blir bättre än om var och en skulle ha agerat på egen kammare. Åtgärderna kan riktas mot hela organisationen eller delar av den, exempelvis enskilda avdelningar eller arbetsplatser. Vilka åtgärder kan det då handla om? Några exempel:
I skolmiljön handlar det ofta om att förbättra barnens resväg genom dialog med elever och vårdnadshavare. Det kan handla om att göra informationsinsatser eller att stödja bildandet av gående eller cyklande skolbussar. Det kan också handla om fysiska åtgärder som hastighetssäkring, att skapa en cykelparkering eller nya övergångsställen, att enkelrikta gator eller att skapa särskilda platser för att lämna och hämta barnen vid skolan.
Glöm inte tjänsteresorna! Hur aktörernas anställda reser i arbetet påverkar både normer och anseende. En tjänstebil kan bytas mot en tjänstecykel och flygresor mot arbetstid på tåget. Med klimatväxling, ett internt styrmedel, kan ni på ett konkret sätt påskynda grön omställning. Det innebär att en avgift läggs på fossila transporter, och denna avgift används sedan för att förbättra förutsättningarna för hållbara transporter, till exempel till inköp av tjänstecyklar. Hos organisationer som har infört klimatväxling minskade både klimatutsläpp och kostnader från tjänsteresorna med 10–50 procent, redan före pandemin.
Prioriteringen av åtgärder görs alltid i samverkan med dem som har mandat att besluta och genomföra. Det är bättre att börja med några få åtgärder och genomföra dem, än att välja för många och inte få någon av dem gjord. När åtgärdslistan är klar behöver den förankras, tidsättas och budgeteras och sedan paketeras i tydliga budskap som sprids till rätt målgrupper. Det är det som är handlingsplanen – den gröna resplanen.
Nu är det dags att gå från plan till vardag och genomföra åtgärderna ni har enats om. När den gröna resplanen är beslutad börjar arbetet på riktigt: insatser ska sättas i gång, ansvar tas och fler personer kan behöva engageras och introduceras längs vägen för genomförandet. Nu ska den gröna resplanen kommuniceras och inspirera och engagera alla de som reser till att testa ett hållbarare resval och etablera nya vanor – utan dem blir det ingen beteendeförändring och inga förbättrade resultat.
Synliggör gärna framstegen under processens gång. Genom att samla in och dela goda exempel skapas motivation och det blir enklare att hålla riktningen. Var tydlig med mål och syfte, informera dem som kan få frågor om satsningen och var öppen för input. Se till att hålla aktörsgruppen levande och ses regelbundet för att stärka samarbetet och fira delsegrar och leverabler tillsammans.
Gör steget att prova något annat så enkelt och lustfyllt som möjligt. Erbjud prova-på-lösningar, till exempel att subventionera kollektivtrafik, erbjuda lånecyklar och cykelservice, eller samåkningsdagar. Gör kampanjer och tävlingar för att skapa uppmärksamhet och öka viljan att delta. Använd gärna styrkan av att arbeta i grupp för att få fler att delta. Låt grupper inom arbetsplatsen samla poäng och kämpa om äran att vara gruppen som reser mest hållbart. Att etablera en ny vana är dock inget som sker över en natt, så gör inte prova-på-perioder, kampanjer och tävlingar under för kort tid.
Sprid berättelser om individerna som har valt att testa hållbarare ressätt och är nöjda, för att inspirera andra att ta steget och prova. Uppmana dem att berätta för vänner och bekanta, så många som möjligt.
Många är positiva till förändring, men tror samtidigt att andra inte är det. De kan uppleva att det inte är någon idé att förändra sina vanor eftersom en person inte gör någon skillnad. Därför är det sociala sammanhanget så viktigt, att visa att vi är många som vill, kan och gör förändringar tillsammans.
En studie bland 130 000 personer i 120 länder visar att cirka 90 procent vill ha och göra klimatomställning, väldigt lika som i Sverige. Samma undersökning visar också att man förväntar sig och vill att politiken gör mer.
Gröna resplaner är ett sätt att göra förändringen tillsammans, genom de individuella valen i vardagen.
För att den gröna resplanen ska leva över tid behöver ni kunna visa vad den faktiskt har lett till. Vilka vinster har ni fått i resvanor, framkomlighet, trygghet eller arbetsmiljö? Genom att följa upp effekter och beteendeförändringar, till exempel genom att göra om resvaneundersökningen, får ni ett underlag som både gör resultaten synliga och hjälper er att justera åtgärderna inför nästa cykel.
Eftersom åtgärder genomförs på olika nivåer kan de också vara olika lätta att mäta: en kommunikationskampanj kan vara svår att koppla direkt till förändrat resande, medan en prova-på-insats kan följas upp genom att se hur många som fortsätter cykla efter att ha lånat en elcykel. Följ därför upp både enskilda åtgärder och det totala resandet för att få helhetsbilden. En uppföljande resvaneundersökning är ofta värdefull, men gör den inte för ofta – vänta gärna två år och genomför den samma tid på året som den första för att kunna jämföra. Utvärdera även samarbetet i aktörsnätverket. Samtidigt är det viktigt att fånga framsteg tidigt, särskilt i skolmiljö där elever snabbt byts ut. Där kan ni komplettera utvärderingen med dialog om trafiksituationen, uppföljande kartövningar om trygghet, handuppräckning i klasser, nya mätningar i den fysiska miljön och en enkel rapport med upplevda resultat från elever, vårdnadshavare och personal.
Så är det dags att blicka framåt: Vad är nästa steg? Hur ser ni till att planen hålls levande? Hur blir arbetet det nya normala?
Många aktörer i samhället påverkar hur vi reser i vardagen. Vilka som behöver involveras i just ert arbete beror på vilket fokusområde ni väljer: en arbetsplats, en organisation, ett arbetsplatsområde eller en skola.
Tjänstepersoner inom stadsbyggnad, trafik, klimat, miljö, näringsliv och kommunikation påverkar hur staden planeras och hur transportsystemet utvecklas.
Många vardagsresor går till förskolor, skolor, bibliotek, idrottsanläggningar och andra kommunala verksamheter.
I många kommuner är kommunen den största arbetsgivaren. Att påverka de kommunanställdas resor kan därför ge stor effekt.
Kan påverka både förutsättningar och incitament för hur deras anställda reser.
Kan skapa bättre möjligheter för hållbart resande för hyresgäster och kunder, till exempel genom cykelparkeringar eller mobilitetslösningar.
Erbjuder mobilitetstjänster som kollektivtrafik, bilpooler och cykeltjänster.
Föreningar har verksamheter som många invånare, både barn och vuxna, åker till och från flera gånger i veckan.
Till exempel parkeringsbolag, Polisen, ideella organisationer som NTF eller Cykelfrämjandet.
Sammanställningen av arbetssättet Gröna resplaner som presenteras här är resultatet av ett samarbete under 2025 mellan Viable Cities, SKR (Sveriges kommuner och regioner), Linköpings kommun och ett tiotal svenska kommuner i satsningen Klimatneutrala städer 2030, med syftet att underlätta, fördjupa kunskapen samt skynda på och bredda implementering av arbetssättet i kommunerna. Arbetet har under 2025 bedrivits med finansiering från Vinnova som en förstudie för att prototypa en accelerator som ska ge stöd för implementering, skalning och spridning av Gröna resplaner och andra framgångsrika insatser för klimatneutrala och hållbara städer på lokal nivå.
Linköpings kommun som arbetat med Gröna resplaner sedan 2013 är en föregångare bland kommunerna och har inspirerat en rad andra kommuner till liknande initiativ, inte minst Lund och Östersund. Tolv städer i olika skeden av implementering av Gröna resplaner har medverkat i arbetet och delat erfarenheter och insikter, konkreta verktyg, metoder och dokument med varandra och med projektet. Dessa har samlats in och sammanställts för att kunna inspirera och vägleda andra städer och deras lokala aktörer i deras gemensamma arbete med genomföra och vidareutveckla gröna resplaner. Att genomföra gröna resplaner bidrar till reduktion av klimatutsläpp och en rad andra positiva effekter, som smidigare vardagsresande, bättre tillgänglighet, bättre folkhälsa, inkludering och jämställdhet. Utvärderingar av resandet till områdena med gröna resplaner visar bland annat på minskad trängsel och minskade klimatutsläpp över tid. Resplanerna har även skapat en tydlig arena för dialoger kring hållbara transporter med anställda, arbetsgivare och fastighetsägare.
För att stötta genomförande, spridning och skalning av nya arbetssätt behövs kunskapsstöd i form av guider, beskrivningar och verktyg. En viktig insikt är att värdet blir mycket högre när det kombineras med möjlighet att träffas, diskutera och lära tillsammans med andra som arbetar med att implementera liknande arbetssätt.
Copyright © 2024 Viable Cities | Webbplatspolicy | Tillgänglighet
