När trängseln ökar är det lätt att tänka att lösningen måste vara ny asfalt. Linköping valde en annan väg. Genom att arbeta med gröna resplaner som ett långsiktigt, flexibelt arbetssätt har man kunnat rikta insatserna dit de gör mest nytta och anpassa dem över tid. Nya resvanor kan bli den smartaste lösningen – på många sätt.
Linköpings erfarenhet visar att ett systematiskt arbete med resvanor ofta ger större effekt per krona än ny asfalt, men också att lösningarna går att justera när förutsättningarna förändras. Gröna resplaner blir därför inte ett mjukt komplement till infrastrukturen, utan en strategisk investering i sig.
2018 hade köer på infartslederna skapat trängsel under rusningstrafik och Linköpings kommun stod inför valet att antingen bygga bort problemet med ny infrastruktur eller att försöka minska trafiken genom att påverka själva resandet. För att bygga bort trängsel är dyrt – en ny rondell kan kosta mellan 25–40 miljoner kronor, och erfarenheten visar att ny vägkapacitet ofta fylls upp igen genom inducerad trafik.
För motsvarande budgetnivå bedömde kommunen att den i stället kunde finansiera projektledare och mobilitetssamordnare med uppdraget att arbeta långsiktigt tillsammans med arbetsgivare, fastighetsägare och kollektivtrafikaktörer, för att steg för steg förändra resvanor.
Så mycket minskade CO2-utsläpp bland kommunens medarbetare på fem år (tjänsteresor).
Ökad dialog mellan Östgötatrafiken och stora arbetsplatser
Gröna resplaner är nu en arena för att prata om hållbart resande.
Gröna resplaner ger ofta mer effekt per krona än ny vägkapacitet.
När ett trafiksystem ligger nära sin kapacitetsgräns räcker en relativt liten minskning av biltrafiken för att framkomligheten ska förbättras tydligt. Varje bilresa som kan undvikas på en belastad sträcka i rusningstid gör därför större skillnad än man först tror.
Så i stället för att bygga om eller bygga nytt beslutade man att vidareutveckla kommunens arbete med gröna resplaner. Ett arbete som egentligen hade pågått sedan 2015, då en grön resplan för kommunens egna anställda togs fram, och som 2017 utvidgades till Linköpings Science Park i Mjärdevi.
Genom att tillsätta en mobilitetssamordnare med uppdrag att utreda, samordna och projektleda hur resvanor kan förändras i en ny riktning, tog kommunen, med stöd från Energimyndigheten, fram ytterligare fyra gröna resplaner utifrån fyra strategiskt utvalda stråk där många arbetspendlare passerade stadens mest belastade punkter under rusningstid.
Arbetet initierades och projekterades av kommunen, men genomfördes i nära samverkan med fastighetsägare, arbetsgivare och den regionala kollektivtrafikmyndigheten. Fokus flyttades därmed från hur man bygger mer väg, till hur man använder befintliga resurser smartare. Resultatet med Gröna resplaner har på så vis blivit ett arbetssätt som går att justera, utveckla och skala upp i takt med att beteenden, arbetsliv, energipriser eller klimatmål förändras.
I Linköpings Gröna resplaner handlar åtgärderna konkret om att göra alternativen till bilkörande enklare i vardagen:
Tillsammans minskar insatserna bilpendlingen varje dag, året runt – särskilt när de riktas mot de stråk där trängseln är som mest känslig.
Sätt gärna datum på åtgärderna, men tänk också långsiktigt – beteendeförändringar tar tid. Eftersom det politiska stödet för hållbart resande kan skifta finns det mycket att vinna på att lyfta fram hälsoaspekterna av aktivt resande, liksom vad färre bilar på vägarna betyder för trafiksäkerheten och för en mer mänsklig stad.
Linköpings kommun har inte stannat vid arbetsplatser. Sedan 2021 arbetar man med hållbart resande till skolor på ett liknande sätt. Ett arbetssätt som kallas Grön resplan skola. En skola i taget kartläggs: hur ser resandet ut och vilka åtgärder skulle kunna få fler barn att cykla eller gå?
Sammanställningen av arbetssättet Gröna resplaner som presenteras här är resultatet av ett samarbete under 2025 mellan Viable Cities, SKR (Sveriges kommuner och regioner), Linköpings kommun och ett tiotal svenska kommuner i satsningen Klimatneutrala städer 2030, med syftet att underlätta, fördjupa kunskapen samt skynda på och bredda implementering av arbetssättet i kommunerna. Arbetet har under 2025 bedrivits med finansiering från Vinnova som en förstudie för att prototypa en accelerator som ska ge stöd för implementering, skalning och spridning av Gröna resplaner och andra framgångsrika insatser för klimatneutrala och hållbara städer på lokal nivå.
Linköpings kommun som arbetat med Gröna resplaner sedan 2013 är en föregångare bland kommunerna och har inspirerat en rad andra kommuner till liknande initiativ, inte minst Lund och Östersund. Tolv städer i olika skeden av implementering av Gröna resplaner har medverkat i arbetet och delat erfarenheter och insikter, konkreta verktyg, metoder och dokument med varandra och med projektet. Dessa har samlats in och sammanställts för att kunna inspirera och vägleda andra städer och deras lokala aktörer i deras gemensamma arbete med genomföra och vidareutveckla gröna resplaner. Att genomföra gröna resplaner bidrar till reduktion av klimatutsläpp och en rad andra positiva effekter, som smidigare vardagsresande, bättre tillgänglighet, bättre folkhälsa, inkludering och jämställdhet. Utvärderingar av resandet till områdena med gröna resplaner visar bland annat på minskad trängsel och minskade klimatutsläpp över tid. Resplanerna har även skapat en tydlig arena för dialoger kring hållbara transporter med anställda, arbetsgivare och fastighetsägare.
För att stötta genomförande, spridning och skalning av nya arbetssätt behövs kunskapsstöd i form av guider, beskrivningar och verktyg. En viktig insikt är att värdet blir mycket högre när det kombineras med möjlighet att träffas, diskutera och lära tillsammans med andra som arbetar med att implementera liknande arbetssätt.
Copyright © 2024 Viable Cities | Webbplatspolicy | Tillgänglighet
