Gröna resplaner med fokus på skolor ger barnen en tryggare, hälsosammare och mer klimatsmart vardag. I Linköping arbetar barn, föräldrar och skolpersonal tillsammans för att förbättra trafikmiljön kring skolan. Vinster för klimatet och hälsan kommer på köpet.
När föräldrar skjutsar barnen med bil av omsorg är de samtidigt en del av den otrygga trafikmiljön. Om fler cyklar, går eller åker kollektivt till skolan blir trafikmiljön betydligt lugnare. Minskad biltrafik är också bra för klimatet och förbättrar luftkvaliteten kring skolan.
Att cykla eller gå är dessutom ett utmärkt sätt att få vardagsmotion, vilket är viktigt för hälsa, välbefinnande och skolresultat. Forskning visar att 80 procent av svenska barn inte rör på sig tillräckligt, detta samtidigt som andelen barn och unga i Sverige som cyklar till skolan har minskat markant under de senaste årtiondena. På 70-talet gick eller cyklade 90 procent av barnen till skolan, år 2019 var den siffran nere på 52 procent.
Här tipsar Linköping i ett antal steg om hur fler skolor och städer kan göra för att sätta igång.
Samla en arbetsgrupp och identifiera vilka fler personer som behöver involveras. Denna grupp kan inkludera tjänstepersoner från kommunen, med expertis inom stadsbyggnad, trafik, klimat, miljö, skolledning samt lämplig personal som lärare och vaktmästare, samt fastighetsägare/förvaltare. Vid behov kan även parkeringsbolag, kollektivtrafiksaktörer, Polisen, Nationella trafiksäkerhetsförbundet (NTF) och Cykelfrämjandet involveras.
Involvera barn och föräldrar i att förstå nuläget Detta innefattar att undersöka hur trafiksituationen kring skolan ser ut, i synnerhet på morgonen, samt hur vägen till skolan och trafikmiljön upplevs av elever, föräldrar och personal. För att samla in data kan man eventuellt göra slangmätning (registrerar antal passager med bil), platsbesök, drönarfilmning eller andra mätningar. Dessutom kartläggs barnens skolväg genom en skoluppgift som klasser och vårdnadshavare utför med hjälp av digitalt kartverktyg och enkäter där de svarar på hur de rör sig och hur skolvägen upplevs. En undersökning med handuppräckning i klasserna om hur eleverna tog sig till skolan idag som genomförs under specifika veckor är ett enkelt sätt att få statistik över resvanor.
Identifiera åtgärder som kan förbättra situationen kring barnens resväg och gynna ett hållbart resande. Åtgärderna kan vara i form av information och kampanjer eller förändring av infrastruktur, såsom hastighetssäkring, övergångsställe, plats för att lämna och hämta, samt cykelparkering.
Arbeta med åtgärderna som man gemensamt kommit fram till. Detta arbete innebär att åtgärderna integreras i budget- och verksamhetsplanering. Säkra framdrift och genomförande genom regelbundna avstämningar. Kommunikations- och informationsåtgärder som man tar fram kan med fördel implementeras på fler skolor, gärna i hela kommunen.
Följ upp och rapportera. Uppföljningen kan till exempel innefatta dialog med skolan och föräldrar om hur trafiksituationen upplevs efter åtgärder, att göra om undersökningar med kartverktyg och handuppräckning, samt att upprepa mätningar som slangmätning, platsbesök och drönarfilmning. En del av rapporteringen är att ta fram en enkel rapport eller PM som visar vad man arbetat med vid varje skola.
Kommunala processer och varierande budgetförutsättningar kan leda till att det tar lång tid från förslag till genomförande av åtgärder. Beteendeförändringar tar också tid, och personal och elever hinner ofta bytas ut under processen. När man planerar och genomför uppföljning kan man behöva tänka på att den snarare speglar upplevelsen av skolvägar och resbeteenden till och från skolor över tid, än specifika individers förändrade beteenden.
Barns aktiva transporter möjliggör även hållbara resbeteende för deras föräldrar.
Barns och ungas röster om deras trafik och skolmiljö blir hörda.
Kommunen får bra underlag om vilka åtgärder som behöver prioriteras och var.
Sammanställningen av arbetssättet Gröna resplaner som presenteras här är resultatet av ett samarbete under 2025 mellan Viable Cities, SKR (Sveriges kommuner och regioner), Linköpings kommun och ett tiotal svenska kommuner i satsningen Klimatneutrala städer 2030, med syftet att underlätta, fördjupa kunskapen samt skynda på och bredda implementering av arbetssättet i kommunerna. Arbetet har under 2025 bedrivits med finansiering från Vinnova som en förstudie för att prototypa en accelerator som ska ge stöd för implementering, skalning och spridning av Gröna resplaner och andra framgångsrika insatser för klimatneutrala och hållbara städer på lokal nivå.
Linköpings kommun som arbetat med Gröna resplaner sedan 2013 är en föregångare bland kommunerna och har inspirerat en rad andra kommuner till liknande initiativ, inte minst Lund och Östersund. Tolv städer i olika skeden av implementering av Gröna resplaner har medverkat i arbetet och delat erfarenheter och insikter, konkreta verktyg, metoder och dokument med varandra och med projektet. Dessa har samlats in och sammanställts för att kunna inspirera och vägleda andra städer och deras lokala aktörer i deras gemensamma arbete med genomföra och vidareutveckla gröna resplaner. Att genomföra gröna resplaner bidrar till reduktion av klimatutsläpp och en rad andra positiva effekter, som smidigare vardagsresande, bättre tillgänglighet, bättre folkhälsa, inkludering och jämställdhet. Utvärderingar av resandet till områdena med gröna resplaner visar bland annat på minskad trängsel och minskade klimatutsläpp över tid. Resplanerna har även skapat en tydlig arena för dialoger kring hållbara transporter med anställda, arbetsgivare och fastighetsägare.
För att stötta genomförande, spridning och skalning av nya arbetssätt behövs kunskapsstöd i form av guider, beskrivningar och verktyg. En viktig insikt är att värdet blir mycket högre när det kombineras med möjlighet att träffas, diskutera och lära tillsammans med andra som arbetar med att implementera liknande arbetssätt.
Copyright © 2024 Viable Cities | Webbplatspolicy | Tillgänglighet
