Under 2023 genomförde BeBo, i samverkan med Belok, förstudien Energigemenskaper för fastighetsägare – vägledning och stöd. Inom förstudien togs en vägledning fram, som är tänkt att fungera som stöd för fastighetsägare som vill initiera en energigemenskap, men kan även fungera som stöd för andra aktörer.
LFM30 är ett lokalt initiativ i Malmö för att skapa en geografisk spelplan för att påskynda bygg- och anläggningssektorns klimatomställning och genomförande av Agenda 2030.
På Göteborgs plattform för klimatneutralt byggande samlas hela värdekedjan kring tio konkreta åtaganden, som tar avstamp i de fem nyckelfaktorerna i färdplanen för en fossilfri bygg- och anläggningssektor.
I Göteborg har stadens alla byggande förvaltningar och bolag gått samman för att ta fram gemensamma upphandlingskrav för att påskynda bygg- och anläggningssektorns omställning till utsläppsfria bygg- och anläggningsplatser.
2023 startade Resurshubben i Sävsjö som samlar regionala och lokala aktörer för att samverka kring lokala resursflöden.
I det industriella och sociala symbiosnätverket i Sotenäs utbyts material, energi och kunskap mellan flera olika aktörer med havet som utgångspunkt. Arbetet är en viktig del i kommunens arbete och varumärke.
I Lidköping utvecklas industriell symbios med en bas inom spannmål och livsmedelsförädling. I detta bioekonomiska kretslopp flödar både förnyelsebara resurser, förnyelsebar energi samt förnyelsebar näring.
Industriområdet Domsjö i Örnsköldsvik och har en lång historia av industriproduktion med trä som huvudråvara. Aktörerna har ett väl utvecklade samarbeten och utbyten sker i form av energi, material och kunskap.
I Karlstad samverkar olika delar av pappersindustrin för att återvinna både material och energi med stöd av klustret Paper Province.
I Helsingborg påbörjades den industriella symbiosen redan i mitten av 70-talet när bland annat en kemiindustri började förse staden med fjärrvärme. Detta har bland annat lett till utvecklingen av Svensk Plattform för Industriell och Urban Symbios som är en är en del av Svenska Nätverket för Industriell och Urban Symbios (SNIUS). En annan spinnoff är Vera park som är ett drivhus för miljörelaterad utveckling.
I projektet Resurseffektiva och inkluderande kommuner genom symbios (RiK Symbios Bengtsfors) gör Bengtsfors kommun och Mötesplats Steneby en stor satsning på hållbar cirkulär omställning tillsammans med det lokala näringslivet, Chalmers Industriteknik och Fyrbodals kommunalförbund.
Boverkets guide för cirkulär ekonomi inom byggsektorn vänder sig till olika aktörer som kommuner, byggherrar, arkitekter och fastighetsägare med flera
I Skellefteå samlas aktörer i ett nätverk för cirkulärt byggande som drivs gemensamt av Skellefteå kommun, CCBuild och IVL med målet att göra återbruk till en naturlig del av byggprocessen.
Tänk dig en byggarbetsplats som är nästan tyst, och som inte luktar avgaser. En utopi? Nej. Just nu byggs en ny förskola, Ottfjället, i Östersunds kommun och det gör de utan fossila utsläpp.
Samhällsbyggande och växande städer kräver stora mängder resurser. Hur vi använder resurser är därför av stor vikt för möjligheten att hålla nere klimatpåverkan. På Tranistion Lab Forum 11 sätter vi fokus på hur vi kan använda våra resurser på ett effektivt och hållbart sätt, till exempel hur återbruk kan få ett större utrymme vid nybyggnation och renovering. Vi berör ämnen som innovationsupphandlingar och markanvisningstävlingar, hur det kan användas för att göra den byggda miljön mer klimatsmart.
Mycket av de utsläpp vi behöver komma till bukt med kommer ifrån byggande, bland annat från de material man använder sig av, till exempel betong. Men det går att använda andra material, skogen bidrar med ett material som är både hållfast och hållbart. Hållbart byggande i trä är temat för Klimatfrukost 20, där vi gästas av Tomas Nord från RISE/Smart Housing Småland och Britt-Inger Brisádottir, utvecklingsstrateg, Gustaf Ulander, projektledare, båda från Skellefteå kommun.
