Härryda är en av 48 av Sveriges kommuner som går samman för att möta klimatkrisen och kraftsamlar i nästa fas för klimatneutrala och hållbara städer. Detta är samtidigt en del i en växande global mobilisering för klimatomställning i städer, där EU tar täten och svenska städer är föregångare.
Boden är en av 48 av Sveriges kommuner som går samman för att möta klimatkrisen och kraftsamlar i nästa fas för klimatneutrala och hållbara städer. Detta är samtidigt en del i en växande global mobilisering för klimatomställning i städer, där EU tar täten och svenska städer är föregångare.
Arvika är en av 48 av Sveriges kommuner som går samman för att möta klimatkrisen och kraftsamlar i nästa fas för klimatneutrala och hållbara städer. Detta är samtidigt en del i en växande global mobilisering för klimatomställning i städer, där EU tar täten och svenska städer är föregångare.
Sandviken är en av 48 av Sveriges kommuner som går samman för att möta klimatkrisen och kraftsamlar i nästa fas för klimatneutrala och hållbara städer. Sandviken krokar arm med Gävle. Detta är samtidigt en del i en växande global mobilisering för klimatomställning i städer, där EU tar täten och svenska städer är föregångare.
Ulricehamn är en av 48 av Sveriges kommuner som går samman för att möta klimatkrisen och kraftsamlar i nästa fas för klimatneutrala och hållbara städer. Ulricehamn krokar arm med Borås. Detta är samtidigt en del i en växande global mobilisering för klimatomställning i städer, där EU tar täten och svenska städer är föregångare.
Avesta är en av 48 av Sveriges kommuner som går samman för att möta klimatkrisen och kraftsamlar i nästa fas för klimatneutrala och hållbara städer. Avesta krokar arm med Borlänge. Detta är samtidigt en del i en växande global mobilisering för klimatomställning i städer, där EU tar täten och svenska städer är föregångare.
Klimatneutrala Borlänge 2030 syftar till att skapa samverkansformer, nya processer och metoder för att möjliggöra de transformativa förändringar som krävs för att lyckas med den snabba klimatomställningen.
Borås har som mål att vara fossiloberoende 2030, och med det målet i sikte tar kommunen ett övergripande ansvar som är kugghjul i omställningen. Tillsammans med företag, organisationer och medborgare mobiliserar hela Borås med riktig ”knalle-anda”. Man jobbar med gröna ramverk för finansiering, hållbarhetsfärdplaner för evenemang, hackathon, medborgarinvolvering, öppna dialoger och mycket mycket mer.
Genom att integrera hållbarhetsfrågorna i kärnverksamheten agerar Enköpings kommun proaktivt i klimatomställningen, och kommunen satsar på att skapa en kultur där hållbarhet genomsyrar både kommunorganisationen och staden. Med verktyg som en koldioxidbudget och fördjupad klimatkunskap arbetar kommunen, bland annat, med småföretagens roll och potential, stadsplanering där hållbarhetsmålen ska återspeglas, minskad energiförbrukning i offentliga lokaler med hjälp av EnOff-modellen och påverkan av attityder, beteenden för hållbart resande, och mycket mer.
Med bred inkludering utformas ett klimatprogram för och med aktörer från offentlig sektor, näringsliv, idéburen sektor och akademi att omfatta alla som bor och verkar i kommunen. Under arbetet har fem områden identifieras som Eskilstunas aktörer behöver lägga extra fokus på. Ingen aktör har rådighet över alla områden utan endast med gemensam kraft finns potential att nå klimatomställning i den takt som krävs.
Gävle kommun har ett miljöstrategiskt program med målet att bli klimatneutrala år 2035, inklusive konsumtionsbaserade utsläpp, och har redan en omfattande klimatfärdplan. Därtill ska Gävle bygga en av Europas mest hållbara stadsdelar Näringen.
Tidigare erfarenheter och studier visar på att det inte är tekniska lösningar som saknas för klimatomställning, utan transformativ förmåga och kapacitet för nya systemlösningar. Satsningen utgår därför från vilken slags förflyttning vi tror måste ske, vilka arbetssätt vi tror kommer att krävas, vilka kompetenser och strukturer detta förutsätter, samt hur dessa ska förankras i stadens organisation.
Helsingborgs ambition är att erbjuda invånarna en hög livskvalitet inom planetens gränser. Helsingborgs stad har en ambitiös klimat- och energiplan med mål om att nå nollutsläpp för kommunens yta till 2035. Som ett led i det lanserades ett lokalt Parisavtal, Klimatavtal i Helsingborg, våren 2021.
Järfälla ska ligga i framkant i miljö- och klimatarbetet och kommunen växer med tusentals planerade bostäder och arbetsplatser. De stora samhällsbyggnadsprojekt som löper skapar både utmaningar och möjligheter att redan från början göra smarta, hållbara val för en klimatneutral kommun.
Kalmar är en av Sveriges snabbaste växande residensstäder - och också en utpräglad landsbygdskommun. Det är en kombination som ger utmaningar men även möjligheter att växa hållbart. Det finns en stark politisk vilja, med tydliga mål för omställningen och kommunen har mycket att bidra med.
Karlstad kommun har målet att vara fossilfri och klimatsmart och är en av få kommuner som inkluderar både geografiska och konsumtionsbaserade utsläpp i denna ambition. Klimatarbetet måste genomsyra hela kommunen och det ska vara lätt för invånare och företag att göra klimatsmarta val.
I Kristianstad arbetar man tillsammans med lokala aktörer för att uppnå ett klimatneutralt, hållbart och resilient livsmedelssystem i Kristianstad, man har nyligen antagit en strategi för hållbar utveckling som följs upp årligen genom en lägesbild, man mobiliserar, tillsammans med lokala aktörer, för en ökad energiproduktion, en tillförlitlig eldistribution och en effektiv energianvändning, och utvecklar man sin metod för verksamhetsnära klimatinvesteringsplaner.
Linköping har utvecklat en klimatinvesteringsplan för transporter tillsammans med Linköpings universitet, utvecklat en modell för kategoristyrning, arbetat med en miljöspendanalys, avsatt medel för testbäddscheckar och lanserat en smart karta där man kan hyra, dela, byta, låna, reparera och köpa återbrukat. Linköpings processledare, tillsammans med kollegor, berättar om stadens resa till klimatneutralitet, så att andra kan ta del av lärdomar och glo och sno!
I Smart och klimatneutralt Lund 2030 kommer ett innovationsteam att bildas som består av designbolag, forskningsinstitutioner och ett tvärsektoriellt team centralt placerade i kommunen. Klimatneutrala Lund 2030 2.0 kommer att bygga vidare på de arbetssätt, nätverk, metoder och resultat som framkommit i steg 1.
Malmö fokuserar på genomförande och utveckling av sju färdplaner inom prioriterade områden, mobilisering av fler aktörer, och att utveckla arbetssätt och metoder för att skala, sprida och dela. Kärnan i Malmös tillvägagångssätt är ett nytt horisontellt arbetssätt – Klimatomställning Malmö.
Mariestad har under nästan tio års tid jobbat med innovativa gröna lösningar, och missionen om Klimatneutrala Mariestad 2030 knyter samman alla som arbetar för klimatet i Mariestad – näringsliv, individer och andra aktörer – i Mariestads omställningsarena. Tillsammans jobbar man för ett klimatneutralt föreningsliv, hållbara persontransporter till och från arbetsplatser, hållbart byggande, vätgas som energikälla och brädspel som verktyg. Tillsammans med arenan driver kommunen omställningen parallellt med sin största stadsomvandling i modern tid – Mariestad växer hållbart.
Nya och ambitiösa klimat- och miljömål är under framtagande i Nackas nya klimat- och miljöprogram. Kommunen arbetar med insatser inom flera områden, från mobilitet och stadsplanering till organisation och upphandling. Bland annat har kommunen bjudit in till en markanvisningstävling med fokus på innovativa lösningar för minimerad klimatpåverkan under hela livscykeln, kostnadsfri utlåning på bibliotek av olika typer av mätare inför energi- och klimatrådgivning. och att erbjuda återbruksmarknad för privatpersoner. Det pågår alltså flera insatser i Nacka kommun för klimatomställning, i olika omfattning och skala, och man arbetar aktivt med uppföljning för att säkerställa att man gör rätt saker och gör saker rätt.
Satsningen i Stockholm syftar till att förbättra städers förmåga att hantera de komplexa beslutssituationer som uppstår och finna lämpliga åtgärder för minskade utsläpp. Ett innovationsteam med kommun, akademi och näringsliv etableras som motor i omställningsarbetet. Ett digitalt beslutsstöd med simulering och visualisering av stadens energi- och transportsystem möjliggör en överblick av åtgärders konsekvenser och ytterligare behov. Verktyget bygger på befintliga data från en mängd aktörer i Stockholm, men är generellt tillämpbart, och inkluderar scenarioanalyser av olika åtgärders konsekvenser.
I omställningsarbetet i Skellefteå ligger hållbar mobilitet, hållbart byggande och hållbar industri i fokus. Genom att mobilisera hela samhället arbetar man med att öka biologisk mångfald, främja hållbara transporter, undersöka hur offentlig upphandling kan fungera som ett verktyg för att minska klimatutsläpp, värma gator och byggnader med spillvärme och mycket mer.
En central strategi i Umeås arbete är att, med bas i Umeå klimatfärdplans fokusområden, mobilisera och stärka partnerskap och samverkan mellan partners. Över 60 partners är en del av Umeås klimatfärdplan och samarbetar och lär av varandra för att stärka det lokala klimatarbetet. Med kommunen i spetsen har Umeå tagit fram en handbok för hur man kan leda en effektiv klimatomställning, startat en ekonomisk förening för att öka kunskapen för cirkulärt byggande och etablera Byggåterbruket, och arrangerat en byggåterbruksfestival för elever och personal.
I Uppsala ligger fokus de närmaste åren på att energi- och effekt-effektivisera och öka andelen förnybar el, ställa höga klimatkrav i markanvisningstävlingar och upphandlingar, och satsa på hållbart resande. Inom Uppsala klimatprotokoll, som funnits sedan 2010, samlas företag, offentliga verksamheter, universitet och föreningar som vill göra konkreta framsteg för ett klimatomställt Uppsala.
Växjö kommun siktar på såväl fossilbränslefrihet som klimatneutralitet till 2030. Därför ligger ett särskilt fokus i Växjö på omställningen till ett hållbart transportsystem. Men de bygger också vidare på satsningar kring förnybar energi, energieffektivitet, samhällsplanering, cirkulära flöden och samarbeten mellan olika aktörer.
Östersund ska bli klimatneutral till år 2030. För att realisera detta kommer en handlings- och klimatinvesteringsplan för kommunen, företagen och invånarna i staden att tas fram. Kopplat till detta genomförs en analys av samhällsekonomiska effekter, utsläppseffektivitet kopplat till kostnad samt sidoeffekter, där invånarnas acceptans för olika åtgärder kommer att undersökas.
I Örebro kommuns reviderade klimatstrategi tydliggörs sex fokusområden som riktar sig till kommunkoncernen, men insatserna avser såväl kommunkoncernen som det geografiska området. Örebro har också satt upp specifika mål som de jobbar med tillsammans med andra aktörer och fokus framåt är att implementera klimatstrategins nya arbetssätt och genomföra prioriterade aktiviteter.
