Vanliga frågor om Viable Cities och satsningen Klimatneutrala städer 2030.
Viable Cities jobbar mot missionen Klimatneutrala städer 2030 med ett gott liv för alla inom planetens gränser. Tillsammans med städer – kommuner, näringsliv, akademi och civilsamhälle – och myndigheter arbetar vi tillsammans för att skapa ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbara städer. Städer som fungerar bra för människorna som bor i dem, som är bra för medborgarnas, företagens och samhällets ekonomi – och – som är bra för klimatet och vår planet.
I satsningen Klimatneutrala städer 2030 samarbetar programmet med 23 svenska städer – som tillsammans representerar 40% av Sveriges befolkning – och sex nationella myndigheter, som alla gör åtaganden för att stödja arbetet för att snabba på klimatomställningen och nå missionen. Ett centralt verktyg för flernivåstyrning är Klimatkontrakt 2030, som skapar långsiktig strategisk anpassning mellan aktörer och insatser från lokal till internationell nivå.
Viable Cities samverkar nära den europeiska mobiliseringen av över 100 städer i “Mission Climate Neutral and Smart Cities 2030”.
Viable Cities är ett strategiskt innovationsprogram med stöd från Energimyndigheten, Vinnova och Formas. Programmets tidsram är 2017–2030 och samordnas av KTH.
Viable Cities är ett av 17 strategiska innovationsprogram som får stöd i en gemensam satsning av Energimyndigheten, Vinnova och Formas. Syftet med satsningen är att bidra till Sveriges internationella konkurrenskraft och till hållbara lösningar på globala samhällsutmaningar.
Det krävs stora förändringar i hela samhället för att vi ska klara klimatmålen och rädda planeten. Att göra som vi alltid gjort går inte längre, vi måste arbeta på helt nya sätt. Viable Cities tar hjälp av forskning inom många områden och inspiration från andra tänkare för att hitta detta nya sätt att arbeta på tillsammans. Vi hoppas att detta nya sätt ska bli så framgångsrikt att vi kan hjälpa alla städer, i Sverige, i Europa och i världen, att bli ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbara.
Satsningen idag inkluderar:
Satsningen inleddes 2019 när nio svenska kommuner och deras partners sökte och beviljades stöd i Viable Cities Utlysning #3 – Klimatneutrala städer 2030. De nio var Enköping, Göteborg, Järfälla, Lund, Malmö, Stockholm, Umeå, Uppsala och Växjö. De har tagit på sig att testa nya arbetssätt och lösningar, att lära av varandra och att arbeta för missionen: att skapa städer som fungerar bra för människorna som bor i den, som är bra för medborgarnas, företagens och samhällets ekonomi – och – som är bra för klimatet.
Den 1 oktober 2021 startade fas 2 av satsningen som nu utökats till att omfatta 23 städer. De tidigare nio städerna samt ett 20-tal andra städer ansökte om stöd i Viable Cities utlysning #8. 23 ansökningar beviljades, de nya fjorton var Borlänge, Borås, Eskilstuna, Gävle, Helsingborg, Kalmar, Karlstad, Kristianstad, Linköping, Mariestad, Nacka, Skellefteå, Örebro och Östersund. Fas 2 pågår i tre år, till och med 30 sep 2024.
Alla i samhället måste engageras för att vi ska kunna göra de förändringar som klimatomställningen kräver: kommunerna naturligtvis, men de kan inte ensamma göra de insatser som behövs. Politiker och tjänstepersoner behöver arbeta tillsammans med näringsliv och forskare, idéburna organisationer och vanliga människor. Så, när vi talar om staden, så talar vi om alla som bor och verkar i den.
Eftersom större delen av utsläppen sker i städer spelar de en avgörande roll i klimatomställningen och klimatkrisen. Samtidigt har städer, mindre samhällen och landsbygd ett ömsesidigt beroende; klimatomställningen och hållbarhetsarbetet måste innefatta alla.
Ett 30-tal städer i Sverige ansökte i våras om att delta i utlysning #8 – Klimatneutrala städer 2030 2.0. Energimyndigheten har gått igenom alla ansökningar utifrån kriterierna som listades i utlysningen och valt ut de städer som bäst mötte dessa kriterier. Viable Cities programledning har inte valt ut städerna, men däremot formulerat utlysningstexten och kriterierna där.
Städer spelar en avgörande roll i klimatomställningen. De täcker ca 3 procent av jordytan, men står för ca 70 procent av alla utsläpp av växthusgaser. Dessutom växer de snabbt. I Europa beräknas närmare 85 procent av befolkningen bo i städer 2050; i Sverige 93 procent. Därför är städer viktiga för att hantera klimatkrisen. Och därför är städers klimatomställning oerhört viktig för alla länder. Det visar sig bland annat i EUs Green Deal for Europe som har målet att hela Europa ska vara klimatneutralt år 2050, den första klimatneutrala kontinenten.
Vi fokuserar på klimatomställningen i städer eftersom förändringar får störst och snabbast effekt där. Samtidigt har städer, mindre samhällen och landsbygd ett ömsesidigt beroende; klimatomställningen och hållbarhetsarbetet måste innefatta alla.
Vi har en mission som vi strävar mot: Klimatneutrala städer 2030 med ett gott liv för alla inom planetens gränser. Alltså, städer som inte påfrestar planeten med utsläpp, där alla i staden kan ha ett gott liv, både socialt och ekonomiskt. Det låter otroligt, men det är möjligt, om vi verkligen jobbar för det.
Det är tack och lov inte bara vi som arbetar med det här uppdraget, många arbetar i samma riktning. Vår mission ligger i linje med FN:s Agenda 2030 och Parisavatalet som är viktiga utgångspunkter för många svenska städers klimat- och hållbarhetsarbete. Den ligger också i linje med de svenska klimat- och miljömålen och EU:s mål – att vara en klimatneutral kontinent till till 2050.
Naturligtvis vill vi att klimatomställningen går så snabbt som möjligt i alla städer och samhällen. Tanken är att städerna i satsningen ska bana väg för alla städer och kommuner, i Sverige och i resten av världen. De har tagit på sig att vara pionjärer, att testa och experimentera, och deras erfarenheter och lärdomar ska underlätta klimatomställningen för alla andra.
Viable Cities har som strategiskt innovationsprogram en budget att förhålla oss till, och vi formulerar våra utlysningar utifrån den. Vi strävar efter att kunna samverka på andra sätt med städer, och andra parter, som inte är med i satsningen.
Det är Sveriges hittills största satsning på klimatneutrala och hållbara städer. Den totala budgeten är över 200 miljoner kronor.
Alla städer jobbar med klimatomställningen utifrån sina egna förutsättningar, så det ser olika ut. En del har kommit långt vad gäller delningsekonomi, andra har kommit längre vad gäller minskade utsläpp från transporter av gods. Vissa fokuserar på hållbart byggande och andra på klimatsmart kollektivtrafik. Genom att städerna arbetar tillsammans så lär de av varandra och kan snabbare initiera och genomföra förändringar i sin egen stad.
Viable Cities bidrar till omställningen med vår kunskap, våra erfarenheter och vårt stöd. Vi jobbar också med att koppla samman andra insatser som görs för hållbara städer, i Sverige, i EU och globalt. Vi skapar mötesplatser; genom att arbeta tillsammans med andra och lära av varandra kan vi snabba på utvecklingen till klimatneutrala och hållbara städer. Det måste gå snabbare om vi ska nå Paris-avtalets mål: att inte låta medeltemperaturen på jorden öka med mer än 1,5 grader.
Men, det finns inget facit. Vi vet ännu inte hur den klimatneutrala och hållbara staden ser ut. Det är det vi arbetar med. Tillsammans med städerna, företag, forskare, politiker, tjänstemän, myndigheter och vanligt folk provar vi idéer, vi misslyckas, vi lär och vi provar igen. Vi kallar arbetet Viable Cities Transition Lab.
Klimatkontrakt 2030 är en kraftsamling för att snabba på utvecklingen för att nå klimatneutrala städer. Det ett ömsesidigt avtal mellan 2030-städerna, sex myndigheter och Viable Cities, där alla parter åtar sig att konkret bidra till att öka takten i klimatomställningen. Kontrakten ska mer ses som en samskapande process än som ett dokument som signeras och sätts in i en pärm. Kontraktet ska revideras och vässas varje år.
Den första versionen av Klimatkontrakt 2030 signerades 2020 av nio svenska städer, fyra myndigheter samt Viable Cities. I december 2021 signerades för första gången ett reviderat kontrakt, och i december 2022 för andra gången.
Trafikverket, Tillväxtverket, Formas, Energimyndigheten, Vinnova och Naturvårdsverket.
Klimatkontrakt 2030 är en kraftsamling för att snabba på utveckling mot klimatneutrala och hållbara städer. Det är ett verktyg som konkret visar på vad städerna och myndigheterna åtar sig att göra för klimatomställningen. Eftersom kontrakten revideras och åtagandena i dem vässas inför varje signering bidrar det till att förändringsarbetet hela tiden går fortare framåt.
Det svenska Klimatkontrakt 2030 var det första i Europa och Viable Cities medverkar nu i flera av EU:s satsningar för klimatneutrala städer och ett europeiskt Climate City Contract.
Sedan 2021 arbetar den spanska organisationen CitiES2030, inspirerad av Viable Cities, med flera spanska städer och ett spanskt klimatkontrakt.
Kontrakten är lokalt anpassade utifrån städernas olika förutsättningar.
Städerna åtar sig bland annat att arbeta för att drastiskt minska klimatutsläppen, att öka innovationsförmågan samt att involvera medborgarna i klimatomställningsarbetet. Kontraktet är ett långsiktigt verktyg som säkerställer samarbetet mellan städerna och den statliga nivån och kommer att utvecklas över tid.
De signerande myndigheterna åtar sig bland annat:
I grunden är Klimatkontrakt 2030 en process och ett verktyg, inte ett formellt avtal per se. Alla kontrakt revideras årligen för att accelerera klimatomställningen och säkerställa att samarbetet mellan städerna och den statliga nivån utvecklas över tid. Vi utforskar och lär oss längs med vägen. Huvudsaken är att städerna har höga ambitioner och linjerar sin stads utveckling med missionen om Klimatneutrala städer 2030. Vi följer inte upp på detaljer. Ibland så funkar inte vissa saker och då anpassar man sig och styr man om för att kunna hålla sin ambition och nå missionen.
Klimatomställningen måste ske över hela planeten så fort som möjligt för att vi ska klara att hålla den globala uppvärmningen under 1,5 grader. Viable Cities arbetar internationellt både för att hämta hem idéer och insikter, och för att dela med oss av våra lärdomar. Inom EU medverkar vi i flera satsningar, NetZeroCities, CapaCities, Ped, Dut.
I EU-satsningen NetZeroCities, där 112 europeiska städer arbetar tillsammans för att snabba på klimatomställningen finns sju av “våra” 2030-städer med.
Vi driver också en global satsning för klimatomställningen i städer tillsammans med UN Habitat och en antal andra aktörer.
Du kan läsa mer om vårt internationella arbete här.
Klimatförändringar är ett av de största hoten mot nuvarande sätt att leva och organisera vårt samhälle. Klimatförändringar påverkar vår miljö, ekonomi och hälsa. För att möta dessa utmaningar behöver vi samarbeta – från invånare till forskare och politiker, alla har en viktig roll att spela.
Kritiska och konstruktiva frågor tillsammans med öppna samtal hjälper oss att fatta bättre beslut och utveckla lösningar som inte bara minskar utsläppen utan även stärker hälsa, rättvisa och livskvalitet.
Skeptiska frågor från omvärlden hjälper oss att formulera sakliga svar om hur åtgärder för att snabba på omställningen bidrar till livskvalitet för alla; både dagens och morgondagens invånare, och till andra viktiga samhällsmål samtidigt som vi minskar utsläppen.
Här följer en sammanställning av några vanliga skeptiska frågor som Viable Cities städer får ta emot, och sakliga svar på dessa frågor.
I Sverige och inom EU har vi målsättningar att möta klimatkrisen och ställa om till en hållbar framtid. Vår samlade förmåga att kunna möta dessa mål avgörs inte minst av vad som görs på lokal nivå. Städer svararsvara för mer än 70% av växthusgasutsläppen och är samtidigt motorer för innovation och utveckling. Därför är det många städer i Sverige och internationellt som vill vara föregångare i klimatomställningen. Dessutom finns det mycket stora mervinster av att vara föregångare i klimatomställningen. Exempelvis innebär många åtgärder att man exempelvis på sikt kan minska kostnader för energi, få tryggare matförsörjning och bättre folkhälsa. För företag innebär klimatomställningen betydande affärsmöjligheter om man väljer att ligga i framkant och nyttja nya framväxande marknader. Städer som är föregångare i klimatomställningen ser också potential att bli mer attraktiva för företagsetableringar, investeringar och som platser där människor vill bo och verka.
Inom EU mobiliserar just nu 112 städer för att kunna bli klimatneutrala till 2030 inom Mission “100 climate-neutral and smart cities 2030”. Inom denna gemensamma mission får 112 städer i EU och associerade länder stöd i sitt omställningsarbete genom plattformen NetZeroCities.
Utöver den övergripande EU-satsningen är många av dessa städer dessutom en del i motsvarande mobilisering för att bli klimatneutrala på nationell nivå. I Sverige sker det genom Viable Cities som i skrivande stund arbetar med 23 svenska städer, där sju av dessa också är engagerade bland de 112 inom EU. I Spanien finns ett syskonprogram till Viable Cities, CitiES2030 som arbetar med 17 spanska städer, i Österrike involverar den nationella satsningen 47 städer, i Rumänien involverar motsvarande satsning 13 städer. Ytterligare länder i Europa gör nationella satsningar för att underlätta för föregångarstäder att bli klimatneutrala snabbare för att kunna visa vägen och göra det möjligt för många fler.
Klimatfrågan är en av många viktiga frågor som kommunen arbetar med. Skillnaden jämfört med andra områden är att det ännu inte finns lika etablerade processer och metoder för att fullt ut hantera klimatomställningen
Nej. Kommunens viktigaste uppdrag är att skapa en bra livskvalitet för invånarna. Det handlar om vård, skola, omsorg, infrastruktur, säkerhet, kultur och fritid. Men för att säkra välfärden både idag och i framtiden måste kommuner arbeta för att minska utsläppen och hantera effekterna av klimatförändringarna, som extremväder och bränder.
Det innebär att vi ska minska kommunens utsläpp av växthusgaser till noll, räknat från 1990 års nivåer. Detta ska ske samtidigt som vi bibehåller eller ökar kvaliteten på den kommunala servicen till medborgarna.
Strategin är att minska utsläppen så nära källan som möjligt och integrera klimatperspektivet i alla kommunala beslut och verksamheter.
Dessutom får kommunen inte köpa sig fri. Klimatkompensation får bara användas som en sista utväg och får då inte vara mer än 15 % av kvarvarande utsläpp, enligt EU-regler.
Utsläppen beräknas i tre dimensioner:
Kommuner som går före i arbetet med klimatneutralitet åtar sig att samla och engagera aktörer inom sitt geografiska område för att gemensamt minska utsläppen av växthusgaser. Det innebär också att kommunerna tar ansvar för den kommunala organisationens egna direkta utsläpp (brukar kallas Scope 1) och indirekta utsläpp från energiinköp (brukar kallas Scope 2) och arbetar för att nå så långt som möjligt inom dessa områden fram till 2030.
Arbetet omfattar att minska utsläppen i linje med vetenskapsbaserade mål och att integrera klimatperspektivet i alla kommunala verksamheter och beslut. På längre sikt, när datainsamling och metoder för att hantera utsläppskategorier inom Scope 3 (exempelvis i konsumtions- och leverantörsled) utvecklas ytterligare, kan dessa inkluderas i kommunens målbild. För närvarande är det inte realistiskt att fullt ut nå klimatneutralitet inom Scope 3 före 2030, men kommunerna ser detta som en framtida ambition.
Minskning och kompensation
Kommuner arbetar för att minska sina utsläpp så mycket som möjligt, med fokus på att undvika och minska utsläppen vid källan. Klimatkompensation används endast som en kompletterande åtgärd och inte som en primär strategi. Enligt EU definition och det svenska klimatpolitiska ramverket får klimatkompensation högst motsvarande 15 procent av de kvarvarande utsläppen. Kompensationen är avsedd att användas först när alla möjligheter till att undvika och minska utsläpp har utnyttjats fullt ut.
Utveckling och uppföljning
För att säkerställa att klimatmålen nås och att insatserna är effektiva arbetar idag många kommuner med stöd av nationella och internationella ramverk, som GHG-protokollet och EU:s klimatmål.
Sveriges mål om klimatneutralitet är att uppnå netto-noll utsläpp av växthusgaser senast år 2045, med ett etappmål för 2030, där utsläppen ska vara minst 63 % lägre än 1990 års nivå. För transportsektorn gäller en minskning på 70 % jämfört med 2010 års nivåer. Det nationella klimatpolitiska ramverket innebär också att regeringen, enligt Klimatlagen, ska fastställa konkreta åtgärdsprogram och beslut för att nå dessa mål, som är kopplade till EU:s gemensamma klimatmål och de globala åtagandena i Parisavtalet.
Genom partnerskap som Viable Cities och Klimatkontrakt 2030 får kommuner stöd i att utveckla innovativa metoder för klimatberäkningar, klimatinvesteringsplaner och uppföljning. Version 2024 av Klimatkontraktet förväntas ge ett ännu mer robust underlag för att mäta progression och identifiera utmaningar.
En tydlig framtidssyn
Kommunerna som går före fungerar som förebilder och utvecklingsmotorer i klimatarbetet. Genom att samla aktörer, ta ansvar för sina egna utsläpp och arbeta strategiskt för att nå klimatneutralitet visar de vägen mot ett samhälle där klimatmål uppnås utan att kompromissa med medborgarnas livskvalitet eller den kommunala servicen.
Kommunernas utsläpp mäts genom en kombination av nationella databaser och lokala inventeringar. En central resurs för detta är den nationella emissionsdatabasen, som hanteras av SMHI. Denna databas samlar in och presenterar Sveriges nationella utsläpp till luft, fördelade på läns- och kommunnivå. Det är dock viktigt att notera att siffrorna inte kan användas rakt av för att beräkna den genomsnittliga klimatpåverkan per kommuninvånare.
En utmaning med klimatdata på nationell nivå är att det ofta finns en viss tidsfördröjning innan siffrorna blir tillgängliga. Utsläppsdata publiceras normalt i december året efter det aktuella utsläppsåret.
Även på kommunal nivå rapporteras utsläpp, och information finns oftast tillgänglig på kommunens webbplats eller i samlade databaser, som SMHI emissionsdatabas, SCB, Naturvårdsverket och genom lokala inventeringar. En av de stora utmaningarna har länge varit att redovisa utsläppen så att de kan jämföras mellan kommuner och regioner. Detta arbete utvecklas dock kontinuerligt, både nationellt och på europeisk nivå. Till exempel pågår arbete med att vidareutveckla standarder som GHG-protokollet (Greenhouse Gas Protocol) som syftar till att harmonisera metoder för att mäta och rapportera utsläpp.
Historiskt sett har bristen på detaljerade och jämförbara data lett till osäkerheter kring hur mycket kommunal verksamhet och medborgare faktiskt släpper ut. Under de senaste åren har dock beräkningsmodeller och dataunderlag förbättrats avsevärt, vilket ger en mer komplett bild av utsläppen. Detta kan ibland ge intrycket av att utsläppen ökar, eftersom tidigare underskattade eller helt oupptäckta utsläpp nu inkluderas i de förbättrade beräkningarna.
Det finns nu också flera verktyg och aktörer på marknaden som tillhandahåller verktyg till stöd för kommunernas arbete med klimatomställningen exempelvis lokala och regionala så kallade koldioxidbudgetar, lokal data över konsumtionsbaserade utsläpp, resvaneundersökningar etc.
Viable Cities och Klimatkontrakt 2030 stödjer de kommuner som går före och bidrar med innovations och utvecklingsarbete inom såväl klimatberäkningar som i klimatinvesteringsplaner. Klimatkontrakt 2030, i version 2024, kommer ge oss ett mycket större gemensamt underlag för att kunna följa upp och se progression och utmaningar.
Kommuner som går före i klimatarbetet inser att samverkan är avgörande för att åstadkomma verklig förändring. För att lyckas krävs ett nära samarbete med både företag och medborgare. Att involvera dessa är en förutsättning för att nå klimatmålen.
De kommuner som signerar Klimatkontrakt 2030 åtar sig också att driva på omställningen inom sitt geografiska område. Det görs främst genom att etablera forum och föra dialoger med andra lokala aktörer i form av lokala företag, civilsamhälle, akademi m.fl.
Många av de ledande kommunerna har infört så kallade lokala klimatkontrakt. Dessa kontrakt innebär att kommunen tillsammans med lokala aktörer, som företag och andra organisationer, gör överenskommelser om ett gemensamt ansvar för att snabba på omställningen. I skrivande stund är det fler än 500 företag som signerat lokala klimatkontrakt med sina respektive kommuner. Det är alltså genom kraften av samarbete som det går att skapa förändring i stor skala.
Företag som deltar i lokala klimatkontrakt upplever dessutom tydliga fördelar. Förutom att de bidrar till en positiv utveckling för sin ort och sitt samhälle, får de tillgång till nätverk, kunskap och stöd. Detta stärker företagens egen utveckling och förbättrar deras konkurrenskraft. Det innebär att de kan utvecklas bättre i linje med de krav och möjligheter som klimatutmaningen och EU:s regelverk innebär, som till exempel direktivet om hållbarhetsrapportering (CSRD, Corporate Sustainability Reporting Directive).
Kommunorganisationen och de kommunala hel- eller delägda bolagen har dessutom, som vi tidigare nämnt, rådighet över stora verksamheter som når många/ alla kommuninvånare på olika sätt inom skolan, vård, omsorg, trafikförvaltning,samhällsplanering, energi-, bostads-, och vattenbolag.
Eftersom kommunen är en av de största arbetsgivarna i kommunen, en av de största inköparna av varor och tjänster till de många verksamheterna och dessutom bestämmer över hur samhället ska utformas kan kommunen påverka sin omvärld på tre sätt; direkt, indirekt och via samarbete och inspiration.
Genom att kombinera samarbete och dessa tre strategier kan kommunen skapa förutsättningar för lägre utsläpp och arbeta mot klimatneutralitet även på områden man inte kan bestämma över.
Ja. I alla fall när det gäller den kommunala verksamheten och de kommunala bolagen, som är det som kommunerna själva kan besluta om.
Städernas framgång beror dock också på beslut på global, europeisk och nationell nivå som får lokal effekt. Till exempel har förändringar i reduktionsplikten och sänkningen av drivmedelsskatten negativt påverkat möjligheten att nå vissa klimatmål.
Eftersom sänkning av utsläppen behöver ske snabbt måste vi testa många nya saker samtidigt, utan att i förväg veta vilka som fungerar i praktiken eller vilka som har störst effekt över tid.
Klimatkontraktet 2030 är en långsiktig process som hjälper kommunen att minska utsläppen och samtidigt förbättra servicen till invånarna. Det ger en nulägesbild, lyfter fram utmaningar och pekar på prioriterade områden och investeringar som krävs för att snabbare nå klimatmålen. En bred majoritet av partierna i statshusen står bakom kontraktets mål. Processen upprepas varje år, med nya vassare mål och prioriteringar.
I vissa städer tecknar dessutom lokala klimatkontrakt med företag och andra lokala aktörer. På så sätt kan vi gemensamt gå före och tillsammans minska vår klimatpåverkan.
Målet med kommunens klimatåtgärder är inte att minska utsläppen till varje pris utan fokus är på att skapa ett gott liv för alla, både nuvarande och framtida generationers invånare.
De flesta åtgärder vi genomför som påverkar klimatet har flera syften utöver att minska utsläppen. Det är en del av kommunens kärnuppdrag att bibehålla eller öka livskvaliteten för medborgarna.
Copyright © 2024 Viable Cities | Webbplatspolicy | Tillgänglighet
