Tillsammans för Helsingborg 2030

Om förstudien

I samband med utvecklingen av Helsingborgs klimat- och energiplan 2025-2030 togs det ett politiskt beslut att genomföra klimatdialoger med stadens invånare under 2024. Syftet med klimatdialogerna var att öka invånarnas engagemang i stadens klimatneutralitetsmål, och att ta reda på vilka omställningar invånarna kan tänka sig att göra. Förstudien fokuserade på viktiga åtgärder som behöver genomföras för att Helsingborg ska lyckas uppnå klimatneutralitet:

• Att skapa plattformar för dialog och samarbete med flera intressenter.
• Att tillsammans med invånarna identifiera olika perspektiv och utmaningar kring klimatomställning och diskutera individers roll och ansvar i det kommande arbetet.
• Att testa och vidareutveckla metoder för medborgarinvolvering, inklusive spekulativ design och visualiseringsövningar.

Under projektets gång genomförde Helsingborgs miljöförvaltning 25 klimatdialoger, och föreningen Helsingborgarnas klimatavtal, som var en projektpart, höll fem ytterligare dialoger. Dialogerna hölls i olika former och storlekar.

Två tredjedelar av dialogerna var så kallade breddialoger. Dessa interaktioner var kortare och syftade till att nå ut brett i samhället för att få en övergripande förståelse kring invånarnas medvetenhet om stadens klimatmål, generella kunskapsnivå om klimatfrågor, och deras intresse för olika hållbarhetsteman, såsom transport, privatkonsumtion, mat, med mera. Breddialogerna ägde rum som en del av större event, där slumpmässiga eventbesökare möttes av projektgruppen och olika dialogverktyg. Ett av de effektivare verktygen var Framtidslöpsedlar, som hade tankeväckande rubriker som “Nu kan man ansöka om en flygresa. Helsingborg tillåter 100 flygresor per år” och “Sällsynta vildbin och fjärilar syns över staden. Färre hårdgjorda ytor ledde till explosion av biologisk mångfald”. Dessa skapade snabbt en ingång till samtal om individens tankar och känslor gentemot specifika teman.

En tredjedel av dialogerna var mer strukturerade, så kallade djupdialoger. Dessa dialoger var fristående event där inbjudna deltagare guidades genom visualiseringsaktiviteter eller upplevelser av en framtidsprototyp: Verket för Samexistens (VFS), för att efteråt kunna ha djupare gruppsamtal om olika visioner, värderingar, rädslor och hopp kopplat till individens och samhällets roll i klimatomställningen. VFS är ett resultat av projektets spekulativa designarbete, medfinansierat av Vinnova. VFS bjöd in deltagarna att resa till 2040 och besöka en fiktiv myndighet. Myndigheten, VFS, samlar in data om medborgarnas klimatavtryck och säkerställer att alla följer framtidens klimatlagar och regleringar som främjar ett hållbart samhälle.

Som en del av framtidsresan hade deltagarna möjlighet att använda en digital framtidsartefakt – Vanedeklarationen – som visade deras klimatavtryck i fem olika vanekategorier (transport, energi, mat, konsumtion, avfall och flyg). VFS i sin helhet skapade en annorlunda ingång för invånarna att samtala om möjliga konsekvenser av vad vi som samhälle bestämmer oss för att göra eller inte göra.

En viktig del av förstudien var att stärka kommunen som lärande organisation. Vi skapade ett lärandenätverk öppet för både interna och externa aktörer inom invånarinvolvering och klimatfrågor. Under fem träffar delade vi insikter och utmaningar från förstudien med hög transparens. Lärdomarna spreds genom nätverket, och via samverkan med Öppen Akademi (en regional kunskapsplattform) och under Helsingborgs Impact Innovation Summit.

En utmaning vi hade med djupdialogerna var att engagera målgrupper med höga klimatavtryck, då de flesta deltagare som anmälde sig redan var intresserade av klimatfrågor. Personliga inbjudningar via mejl eller telefonsamtal visade sig vara effektivt, även om det var resurskrävande. En annan utmaning var att integrera olika kompetenser och kunskapsnivåer om metoder i projektgruppen. Det fanns fördelar med att ha en tvärsektionell grupp, men det skapade utmaningar mellan olika verksamhetsmål och kulturer. Vi fick dock syn på våra egna paradigm inom involveringsarbete, där ofta interna strukturer och outtalade känslor styr upplägget. Denna insikt om oss själva ledde till ett tydligare invånarperspektiv i klimatdialogerna.

Klimatdialogerna nådde sammanlagt cirka 700 invånare, inklusive cirka 200 personer som svarade på vår klimatenkät.

Gällande förstudien, har vi uppnått våra mål:

• Att samla insikter kring invånarnas inställningar till klimatomställningen, som ska vara ett underlag för ett kommande ramverk om hur Helsingborg ska fortsätta arbeta med invånarinvolvering och klimatomställning.
• Att växa stadens kunskaper och praktiska erfarenheter med olika verktyg för invånarinvolvering, inklusive spekulativ design och medborgarforum.
• Att öka stadens förmåga att arbeta reflexivt och att aktivt skapa fler möjligheter för kunskapsspridning och samverkan.
• Att skapa relationer mellan staden och invånarna samt mellan invånarna själva.

’’Spekulativ design låser upp mycket – inte minst kreativitet och att ha roligt för både tjänstepersoner och invånare. Det väcker känslor på ett helt annat sätt.’’

Olov Källgarn, Projektledare, Miljöförvaltningen

Kontaktperson för förstudien

Olov Källgarn, Olov.Kallgarn@helsingborg.se

Projektparter i förstudien

• Projektledare, kommunikatör från Miljöförvaltningen, Avdelningen för miljöutbildning och beteendepåverkan
• Klimataktivist från Föreningen Helsingborgarnas klimatavtal
• Designer, intraprenör, forskningsledare från Stadsledningsförvaltningen, Avdelningen för innovation och transformation; Demokratisamordnare från Stadsledningsförvaltningen, Avdelningen för juridik och service; Externt stöd från designer Elin Engström och designkonsultföretaget Already Tomorrow
• Öppen Akademi, en kunskapsplattform för kunskapsutbyte mellan forskare, städer, näringsliv och andra samhällsaktörer

Fyra arbetspaket leddes av de ovanstående verksamheterna. Miljöförvaltningen och föreningen ansvarade för planeringen, genomförandet, utvärderingen och uppföljningen av klimatdialogerna. Stadsledningsförvaltningen, med stöd från externa designers inom spekulativ design, coachade arbetsgruppen och bidrog med operativt stöd, inklusive koordinering av framtidsprototypen, samtalsledning i djupdialogerna och spridning av projektets lärdomar internt och externt.