Effekter av mobilitetsavtal undersöks i Göteborg

David Backelin och Torunn Vikengren, specialister inom hållbar mobilitet på Exploateringsförvaltningen i Göteborgs Stad, berättar om arbetet, vad det leder till och hur de ser på mobilitetstjänsterna.

Vad är det som görs? Hur och var? Hur bidrar det till den lokala omställningsresan i staden/kommunen?
Det som har hänt de senaste åren, och som mobilitetsavtalen starkt har bidragit till, är att vi håller på att förändra synen på parkering vid nybyggnation. Från fasta och ganska höga krav på antal parkeringsplatser till en mer flexibel inställning och en insikt om att parkering ofta är kostsamt samt ger klimatutsläpp både vid byggnation och under hela livscykeln. Mobilitetsavtalen möjliggör för fastighetsägare att bygga färre parkeringsplatser om de ingår avtal med kommunen om att istället erbjuda de boende andra sätt att resa på, tex tillgång till bilpool, kollektivtrafikkort, lastcyklar mm. Vi hoppas att de nybyggda projekten som erbjuder dessa tjänster kan ge ringar på vattnet och bidra till att fler vill använda delad mobilitet även i befintliga bostadsområden.

Hur har det gått? Vilka resultat, vinster och mervinster ger satsningen er?
Arbetet med mobilitetsavtal påbörjades i projektet BoStad2021 år 2017. Sedan 2018 är avtalen en del av ordinarie process för att ta fram parkeringstal. Under dessa år har mer än 100 mobilitetsavtal för flerbostadshus tecknats. Projekten är både stora och små och totalt omfattas mer än 16 000 lägenheter (2023). Mobilitetsavtalen har i snitt reducerat antalet byggda parkeringsplatser med 25 %. Att parkeringstalen hålls låga och att fastighetsägaren erbjuder mobilitetsåtgärder leder till mer hållbart resande för de boende i jämförelse med motsvarande projekt utan mobilitetsavtal. Tillsammans med att byggkostnaderna hålls nere möter arbetssättet målsättningar om hållbarhet i alla dimensioner, vilket ligger i linje med politiska mål både lokalt, regionalt och globalt.

Vilken är er roll i satsningen? Hur har samarbetet mellan alla aktörer sett ut? Hur har de befintliga kommunala processerna stöttat er medverkan?
Modellen för mobilitetsavtal togs fram i samverkan mellan de stadsutvecklande förvaltningarna och fastighetsägarna som ingick i Bostad2021. Ansvaret för att handlägga, följa upp och utveckla mobilitetsavtalen ligger på Exploateringsförvaltningen och är en av våra arbetsuppgifter som specialister inom hållbar mobilitet. Det har varit en viktig framgångsfaktor att mobilitetsavtalen finns med i våra styrande dokument och är en del i den ordinarie modellen för att beräkna parkeringstal. Vi har också fortsatt dialogen med fastighetsägarna för att få deras syn på hur avtalen fungerar och kan förbättras.

Vad händer framöver, hur ser fortsättningen ut?
Politikerna i Göteborg har de senaste åren gett uppdrag till förvaltningarna att göra om stadens parkeringspolicy och sänka parkeringstalen i de centrala delarna av staden. Dessa uppdrag har presenterats för politiken och delar av arbetet är just nu ute på remiss hos berörda organisationer. Möjligheten till mobilitetsavtal kommer finnas framöver, men när parkeringstalen sänks generellt återstår det att se hur viljan att teckna mobilitetsavtal påverkas av detta. Oavsett så kommer vi fortsätta arbeta tillsammans med fastighetsägarna för att skapa mer hållbara lösningar för parkering och mobilitet i våra stadsutvecklingsprojekt.