Samverkansexempel

Flera städer har utvecklat lokala klimatkontrakt som bland annat riktar sig till näringslivet: Borlänge, Helsingborg, Kalmar, Malmö, Umeå, Uppsala och Växjö. I Landskrona har många företag skrivit under lokala energi- och klimatavtal.

I Göteborgs Stads näringslivsstrategiska program 2023-2035 finns klimatutmaningarna och cirkulära affärsmodeller tydligt uttalade som en del av det strategiska arbetet.

På Näringsliv och tillväxt i Linköping har man inrättat en speciell tjänst: Näringslivsutvecklare, hållbar tillväxt. Arbetet baserar sig bland annat på Näringslivsprogrammet där ett av fokusområdena är Hållbart och resurseffektivt, med stark inriktning mot cirkulär ekonomi samt omställning.

I Västra Götaland har länsstyrelsen och regionen gått samman om satsningen Klimat2030 där samtliga kommuner har antagit klimatlöften. Nu har turen kommit till företagen i regionen. Ett initiativ är på gång för att se hur de olika löftena kan knytas till varandra genom klimatinvesteringsplaner.

Klimatalliansen i Lund består idag av ett 25-tal medlemmar från olika branscher. Många har redan identifierat klimat- och energifrågan och driver ett aktivt arbete för att minska sin negativa klimatpåverkan. Mixen av företag och ett nära samarbete med Lunds universitet och kommunen gör nätverket till en grogrund för innovationer och nya samarbeten.

I Örebro län har man startat ett energi- och klimatråd i syfte att öka takten i klimatomställningen. I rådet ingår näringsliv, kommuner, universitet och branschorganisationer. Rådet leds gemensamt av Länsstyrelsen i Örebro län och Region Örebro län.

Uppsala Klimatprotokoll samlar 46 lokala aktörer med cirka 38 000 anställda som samarbetar för klimatdriven affärs- och verksamhetsutveckling. Arbetssättet har inspirerats av FN:s klimatkonvention och bidrar till Uppsalas klimatomställning.

I Östersund har klimatmål inkluderats i ägardirektiven till Jämtkraft och Östersundshem och jobbar med detta genom den årliga omvärldsanalysen som lägger grund för budgetarbetet tillsammans med de kommunägda bolagen. I Helsingborg ska samtliga bolag svara mot Klimat- och energiplanen. Målet om klimatneutralt 2030 finns även med i deras ägardirektiv. I rapporten Driftformer Kommuner och Regioner finns matnyttigt att hämta kring exempelvis ägardirektiv.

Ystadmodellen är en konkret vägledning som steg för steg visar hur företag kan arbeta för att skapa förutsättningar för affärsutveckling, genom att se de globala målen som ett smörgåsbord för nya affärer.

I Mariestad använder man spel och nudging i sin medborgardialog. I ett av spelen kan företagen medverka och beskriva hur de jobbar med klimatanpassning, vilket också ger dem en fin exponering gentemot potentiella kunder, partners och medarbetare.

Borlänge genomförde i maj 2023 en framgångsrik företagardag med fokus på klimatomställningen där över 150 näringsidkare deltog.

Klimatverkstaden är en kurerad process för att skapa nya sätt att prata med varandra – företag och kommun – om resan mot ett klimatneutralt Umeå. Metodiken har utvecklats tillsammans med RISE och nu bjuds fler företag in och metoden exporteras till flera städer i Sverige.

Kristianstad har en stor jordbrukssektor och livsmedelsindustri. Därför har man dragit igång initiativet Mer kol i marken – lokal samverkan kring kolinlagring i jordbruksmark för att öka kolinlagringen i marken och samtidigt stärka ett långsiktigt och konkurrenskraftigt livsmedelssystem.

BID står för Business Improvement District och är en internationellt etablerad metod för samverkan mellan privat och offentlig sektor. Ett exempel är BID Stallbacka i Trollhättan.

I Kalmar genomför man företagsbesök och på agendan står klimatfrågorna och kommunens ambitioner att bli klimatneutral 2030.

Örebro stöttar och finansierar initiativ inom Fastighetsnätverket som vänder sig till personer i regionen som arbetar med energi- och miljöfrågor inom fastighetsbranschen. Man erbjuder studiebesök, erfarenhetsträffar och utbildningar för våra medlemmar och arbetar aktivt för att nå våra klimatmål.

Ett sätt att uppmärksamma företag som jobbar aktivt med hållbarhet och klimatomställning är att dela ut priser. I både Lund och Härryda ingår hållbarhet som en aspekt i alla priser medan Falköping har en speciell kategori för just hållbar utveckling och i Trollhättan delar man ut Gröna samhällsbyggnadspriset. På eventet Klimatevolution samlas näringslivet tillsammans med organisationer, föreningar, universitet och offentliga aktörer för att inspireras, nätverka och engagera sig för ett klimatpositivt Eskilstuna. Från och med 2024 delas även Klimatpriset ut.

Exploatering och stadsomvandling

I centrala Nacka utvecklas en stadsdel utifrån ett naturbant koncept där det urbana och naturen möts på nya sätt. Detta skapar en stadsmiljö med större kontraster och variation, där naturen och den befintliga topografin får ta större plats och påverka både den fysiska och sociala miljön. 

I Lund pågår utvecklingen av stadsdelen Brunnshög som siktar mot att ligga längst fram i utvecklingen inom alltifrån stora tekniska system, som spårväg och fjärrvärme, till mindre initiativ, som regntunnor och bilpoolsmedlemskap. En stadsdel som är hållbar – på riktigt.

I Gävle pågår utvecklingen av stadsdelen Näringen. Det innebär stora satsningar på innovation och teknikutveckling och ett särskilt fokus på att hitta nya lösningar för mobilitet, klimatanpassning, minskad klimatpåverkan och social hållbarhet.

Myran är Enköpings största stadsutvecklingsprojekt och en katalysator för Enköpings klimatomställning. Det kommunikationsnära området ska utvecklas till en modern mötesplats för handel, affärer och bostäder. 

Kalmar vill genom dialog och engagemang från berörda se hur Gamla industriområdet kan utvecklas till en del av innerstaden på ett hållbart sätt och stå robust inför kommande klimatförändringar. Allt inom ramen för ett EU-finansierat New European Bauhaus-projekt.

Norra Djurgårdsstaden i Stockholm är ett av stadens utpekade hållbarhetsprofilområden. Totalt planeras för minst 12000 nya bostäder och 35000 nya arbetsplatser.

Borås vill visa att det är möjligt att bygga ny stad och lyfta fram alla de hållbarhetsnyttor det kan medföra. Resurseffektiv markanvändning, möjlighet att utveckla urbana kvaliteter samt hållbar mobilitet är bara några aspekter som fokuseras i Gässlösa.

I Barkarby ska fram till 2035 utvecklas 14 000 nya bostäder för 30 000 nya Järfällabor, tusentals nya arbetsplatser i innovativa och funktionella kontor och lokaler för handel, service, utbildning, idrott, hälsa och kultur.

Örebros nya bostadsområde Tamarinden i Sörbyängen planeras för att bli en hållbar och smart stadsdel där vi skapar förutsättningar för människor att mötas och där husen delar energi. 

Strax väster om Linköpings innerstad ligger den nya stadsdelen Vallastaden. Visionen har varit att skapa en varierad boendemiljö med människan i fokus. Under åren har en kunskapsbas byggts upp, till stöd för alla de många besökarna.

Nacka, Växjö, Enköping, Lund och Uppsala är några av de städer som jobbar med klimatkrav i sina markanvisningstävlingar.

I projektet ”Mer hållbart stadsbyggande genom bättre markanvisningsprocesser” har RISE samlat en rad olika kommuner, byggbolag och andra behovsägare för att utveckla markanvisningsprocessen genom en ny gemensam standard för strategisk kravställning. 

Eskilstuna Logistik och Etablering AB är ett kommunalt bolag som ger möjligheter till företagande med fokus på hållbara logistiklösningar. Tillsammans med kommunens näringslivsenhet driver man gemensamt utveckling, affärer och drift av verksamheten.

Umeå Energi har inlett ett samarbete med Liquid Wind för etablering av elektrobränsleanläggning. Genom att fånga in koldioxid från Dåva kraftvärmeverk tar man ytterligare steg på vägen mot cirkulära flöden för att nå klimatneutralitet år 2030. Med satsningen hoppas man också kunna attrahera andra företag.

Tillväxtverket undersökt hur kommuner och regioner kan jobba för att skapa så goda förutsättningar som möjligt inför, under och efter en företagsetablering. Genom en analys av sju fall av etableringar presenteras 8 råd till kommuner och regioner för att främja större företagsetableringar i en rapport.

Etablering är också en viktig del i arbetet med exploatering och stadsomvandling. Förutom att attrahera nya företag till en stad är det också viktigt att jobba med att utveckla de redan existerande som exempelvis kan behöva förändra affärsmodell, bygga ut eller byta lokaler. Till detta hör även att skapa levande stadskärnor med service och aktiviteter i kombination med bra kommunikationer, vilket kräver samverkan över många organisationsgränser.

Business Region Göteborg har tagit fram fyra kriterier för hållbar etablering: (1) Väsentligt bidrag till ett eller flera av EU-taxonomins miljömål, (2) Inte orsakar betydande skada på övriga miljömål, (3) Minimiskyddskyddsåtgärder avseende social hållbarhet och (4) Teknisk granskningskriterier. 

I projektet Resurseffektiva och inkluderande kommuner genom symbios (RiK Symbios Bengtsfors) gör Bengtsfors kommun och Mötesplats Steneby en stor satsning på hållbar cirkulär omställning tillsammans med det lokala näringslivet, Chalmers Industriteknik och Fyrbodals kommunalförbund. 

I Helsingborg påbörjades den industriella symbiosen redan i mitten av 70-talet när bland annat en kemiindustri började förse staden med fjärrvärme. Detta har bland annat lett till utvecklingen av Svensk Plattform för Industriell och Urban Symbios som är en är en del av Svenska Nätverket för Industriell och Urban Symbios (SNIUS). En annan spinnoff är Vera park som är ett drivhus för miljörelaterad utveckling.

I Karlstad samverkar olika delar av pappersindustrin för att återvinna både material och energi med stöd av klustret Paper Province.

Industriområdet Domsjö ligger i Örnsköldsvik och har en lång historia av industriproduktion med trä som huvudråvara. Aktörerna har ett väl utvecklade samarbeten och utbyten sker i form av energi, material och kunskap. 

I Lidköping utvecklas industriell symbios med en bas inom spannmål och livsmedelsförädling. I detta bioekonomiska kretslopp flödar både förnyelsebara resurser, förnyelsebar energi samt förnyelsebar näring.

I det industriella och sociala symbiosnätverket i Sotenäs utbyts material, energi och kunskap mellan flera olika aktörer med havet som utgångspunkt. Arbetet är en viktig del i kommunens arbete och varumärke.

2023 startade Resurshubben i Sävsjö som samlar regionala och lokala aktörer för att samverka kring lokala resursflöden.

Fler exempel finns hos Svensk plattform för industriell och urban symbios.

Stockholm, Göteborg, Malmö och Umeå utvecklade inom projektet Sharing Cities olika sätt att jobba med den cirkulära ekonomin tillsammans med föreningar och företag.

Återbruk och andra cirkulära lösningar ska öka vid ny- och ombyggnation i Göteborg. Det är avsikten med ett handslag mellan närmare 40 av stadens privata och offentliga fastighetsägare. Nu vill aktörerna skapa en marknad för återbrukat material.

Umeå ingick som enda svenska kommun i OECD-programmet för cirkulär ekonomi, som går ut på att minimera avfall och maximera återvinning och återanvändning av resurser. 

Två gånger varje år genomför Karlstad sin Second Hand-runda då flera butiker som helt eller delvis säljer second hand och antikt har öppet för att besökare ska ha möjlighet att upptäcka stadens stora och spännande utbud.

I Härnösand finns Re:store Höga Kusten som är en satsning på ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet. Gallerian är ett initiativ från Härnösands kommun för att minska arbetslösheten för personer som idag har svårt att få ett jobb och bidra till hållbar utveckling.

Den cirkulära hubben är en del i Nacka vatten och avfalls nya initiativ Slut cirkeln! som syftar till att främja cirkulär ekonomi i Nacka. Det är ett initiativ där olika aktörer bjuds in till samverkan kring cirkulär ekonomi och utveckling mot ett om-och-om-igen-samhälle.

Erfarenheter från insatser vad gäller cirkulär ekonomi i både Gävle och Göteborg och många andra europeiska städer finns med i Swecos rapport Circular City Transformation.

Uppsala har genom NetZeroCities fått medel för att bland annat ta fram lösningar för att öka cirkulära flöden inom byggsektorn.

Östersund utvecklade kompetens inom cirkulär ekonomi genom insatser organiserade av det svensk-norska interregprojektet SMICE (Samskapande Mittnordisk Innovations-arena för Cirkulär Ekonomi).

I Skellefteå samlas aktörer i ett nätverk för cirkulärt byggande som drivs gemensamt av Skellefteå kommun, CCBuild och IVL med målet att göra återbruk till en naturlig del av byggprocessen.

Resurshubben i Malmö ger företag möjlighet att hitta nya cirkulära affärsmodeller, utbyta kunskap och få coachning i resurseffektivisering. Tillsammans med andra verksamheter hittar man synergier och löser gemensamma utmaningar på nya sätt. 

Ett tips är att spana in Boverkets guide för cirkulär ekonomi inom byggsektorn som vänder sig till olika aktörer som kommuner, byggherrar, arkitekter och fastighetsägare med flera

I rapporten Behoven av gröna kompetenser beskriver Stockholm stadens intressen mot huvudmän för utbildning men visar också på vilket ansvar man själv tar.

Nacka har utvecklat Vercity – en möjliggörare för att stärka kompetensförsörjningen och det kontinuerligt lärande för att möta behoven av bland annat kompetens inom klimatomställning.

I Trollhättan kommer ett industricampus skapas som en del i arbetet med kompetensförsörjning och att attrahera talanger. En avsiktsförklaring har signerats mellan Högskolan Väst, Innovatum Science Park, det kommunala bolaget Kraftstaden och Polestar.

I Göteborg arbetar man aktivt med kompetensförsörjning kopplat till klimatomställning bland annat inom batteri- och fordonsindustriområdet. Här har man också tillsammans med regionala aktörer skapat plattformen MoveToGothenburg för att attrahera arbetskraft.

Dacapo Mariestad är en kommunal utbildningsplattform som erbjuder YH-utbildningar i egen regi och universitets- och högskoleutbildningar i samverkan med andra aktörer. Man arbetar aktivt med att bidra till målen i Agenda 2030 bland annat genom utbildningar inom byggnadsvård och naturbaserade tjänster.

I Umeå satsar man på att attrahera arbetskraft genom Gateway Umeå bland annat utifrån livsstilsaspekter och hållbarhet.

Järfälla har en lång tradition att planera för god park- och naturstruktur. Grönområdena stärker kommunens ekosystemtjänster, bidrar till minskad översvämningsrisk, samt bevarar vattenkvalitet, biologisk mångfald och sociala mervärden. Värdet av ekosystemtjänster togs upp i översiktsplanearbetet i Järfälla kommun redan 2014.

Kristianstad ligger på en låglänt, vattenomgärdad plats med en stor utsatthet för klimatförändringar och extremt väder. I sitt klimatanpassningsarbet har man bland annat tagit fram Skyfallskartan som visar vilka platser i Kristianstad, Åhus och Yngsjö som kan översvämmas i samband med extrema regn till stöd för fastighetsägare.

Göteborgs digitala tvilling har använts för att testa hur man kan skyfallssäkra staden. Målet är att utveckla ett interaktivt verktyg för att se till att skyfallskrav följs i stadsplaneringsprocesser där olika aktörer ska kunna krocktesta åtgärder för att fatta bra och hållbara beslut för att rusta staden inför skyfall.

Flera städer jobbar med att accelerera klimatomställningen genom att utveckla sitt arbete med öppen och delad data. Några exempel är Nacka och Linköping. 

Ett sätt att jobba med klimatomställning och -anpassning med hjälp av öppen och delad data är digitala tvillingar vilket bland andra Göteborg, Helsingborg, Karlskrona, Stockholm och Nacka gör. RISE leder nationell hubb för digitala tvillingar inom samhällsbyggnad.

Viable Cities samarbetar med Den nationella dataverkstaden och RISE Smart City Lab för att bidra till utveckling och användning av öppen och delad data.

Flera städer har jobbat länge med gröna obligationer, där Klimatkommunerna har gjort en lista. Klimatinvest är den största svenska emittenten av gröna obligationer, där gröna obligationer ger ränteplacerare möjligheten att stödja utlåning till investeringsprojekt med mål att mildra klimatförändringarna eller som bidrar till en anpassning till dem. 

Helsingborg har lanserat ett ramverk för hållbara obligationer som inkluderar både gröna och sociala kategorier. Det handlar bland annat om satsningar på förnybara energikällor, renhållning och gröna transporter, men även om att investera i sociala projekt som höjer levnadsstandarden i staden. 

Ett viktigt område är att samverka med de lokala bankerna vad gäller deras finansiering av företagens omställning. Exempelvis har Sparbanken Skåne tagit fram konceptet ”Gröna lån till företag” som en del i sitt engagemang i centrumbildningen SSCEN som är inriktad mot hållbar näringslivsutveckling. Bankerna granskas bland annat av Naturskyddsföreningen som i rapporten ”The real carbon footprint of Swedish banks” visar att SEB, Nordea, Danske Bank, Swedbank och Handelsbanken tillsammans orsakar utsläpp på nästan 100 miljoner ton växthusgaser varje år – vilket är dubbelt så mycket som hela Sveriges utsläpp. Branschen jobbar med sin utveckling och många banker ingår i FN:s nätverk Net-Zero Banking Alliance.

Inom projektet Klimatledarkommunerna för offentlig upphandling har Fossilfritt Sverige arbetat tillsammans med Helsingborg, Umeå, Uppsala, Växjö, Örebro och Östersund för att identifiera vilka utmaningar som finns med att införa klimatkrav i den offentliga upphandlingen.

I Sweden Green Mobility Program, som är en del av Omställningslyftet, testar Borlänge ett nytt sätt att jobba med innovationsupphandling för att lösa en klimatutmaning: arbetspendling.

I Göteborg har stadens alla byggande förvaltningar och bolag gått samman för att ta fram gemensamma upphandlingskrav för att påskynda bygg- och anläggningssektorns omställning till utsläppsfria bygg- och anläggningsplatser. 

Vid projekteringen av Skellefteå Site East satte kommunen höga hållbarhetsmål och uppmuntrade entreprenörer att ta ett innovativt grepp i sina anbud. Resultaten har avsevärt överträffat förväntningarna med över 5 000 ton CO2-utsläpp, jämfört med om projektet hade genomförts på traditionellt sätt.

Örebro läns alla kommuner, Region Örebro län och Länsstyrelsen i Örebro län har tillsammans beslutat att ställa krav på att transporter som upphandlas ska vara fossilfria.

Inom ramen för Viable Cities systerprogram InfraSweden har man utvecklat ett beställarnätverk som hjälper kommuner med sondering inför upphandling. Man lyfter här behovet av riskdelning, något som beställarnätverk kan vara en lösning på.

I Helsingborg använder man metodiken ”Demand Acceleration” för att minska den offentliga konsumtionens klimatavtryck.

I Göteborgs Stads näringslivsstrategiska program 2023-2035 finns klimatutmaningarna och cirkulära affärsmodeller tydligt uttalade som en del av det strategiska arbetet.

På Näringsliv och tillväxt i Linköping har man inrättat en speciell tjänst: Näringslivsutvecklare, hållbar tillväxt. Arbetet baserar sig bland annat på Näringslivsprogrammet där ett av fokusområdena är Hållbart och resurseffektivt, med stark inriktning mot cirkulär ekonomi samt omställning.

I Västra Götaland har länsstyrelsen och regionen gått samman om satsningen Klimat2030 där samtliga kommuner har antagit klimatlöften. Nu har turen kommit till företagen i regionen. Ett initiativ är på gång för att se hur de olika löftena kan knytas till varandra genom klimatinvesteringsplaner.

Klimatalliansen i Lund består idag av ett 25-tal medlemmar från olika branscher. Många har redan identifierat klimat- och energifrågan och driver ett aktivt arbete för att minska sin negativa klimatpåverkan. Mixen av företag och ett nära samarbete med Lunds universitet och kommunen gör nätverket till en grogrund för innovationer och nya samarbeten.

I Örebro län har man startat ett energi- och klimatråd i syfte att öka takten i klimatomställningen. I rådet ingår näringsliv, kommuner, universitet och branschorganisationer. Rådet leds gemensamt av Länsstyrelsen i Örebro län och Region Örebro län.

Uppsala Klimatprotokoll samlar 46 lokala aktörer med cirka 38 000 anställda som samarbetar för klimatdriven affärs- och verksamhetsutveckling. Arbetssättet har inspirerats av FN:s klimatkonvention och bidrar till Uppsalas klimatomställning.

I Östersund har klimatmål inkluderats i ägardirektiven till Jämtkraft och Östersundshem och jobbar med detta genom den årliga omvärldsanalysen som lägger grund för budgetarbetet tillsammans med de kommunägda bolagen. I Helsingborg ska samtliga bolag svara mot Klimat- och energiplanen. Målet om klimatneutralt 2030 finns även med i deras ägardirektiv. I rapporten Driftformer Kommuner och Regioner finns matnyttigt att hämta kring exempelvis ägardirektiv.