Governance

För att vi ska nå missionen kräv nya sätt att leda och styra. Det räcker inte med att ställa om den kommunala verksamheten. Omställningen måste ske inom företag, fastigheter, transporter och konsumtion.  Kommunen måste engagera alla som har rådighet över verksamheter och aktiviteter av betydelse för klimatomställningen – den måste utöva governance på områden som ligger utanför kommunens egen rådighet.

Förändring av komplexa system

De problem som städer står inför när det gäller att ta itu med klimatförändringarna i tider av policykris är långt ifrån enkla. De är förankrade i flera och ofta överlappande komplexa system. De består av många olika element – naturliga, tekniska, sociala, institutionella – de är djupt  intrasslade, beroende av varandra och anpassar sig kontinuerligt till varandra. Hittills har de flesta  tillvägagångssätt för klimatåtgärder inte tagit itu med denna verklighet, och förblir därmed i grunden olämpliga för vad som är en kapplöpning mot klockan. Viable Cities ser utmaningen som ett system och utnyttjar sammanlänkningen av till exempel teknik, kultur, institutioner, rättsliga ramar och finans för att agera på dem i samordning och påskynda förändringar mot genombrott.

Holistisk, långsiktig ansats

Vi behöver utveckla formerna för styrning, ledning och reglering som är  ändamålsenliga för den komplexa situation vi idag befinner oss i. Det brådskar med systeminnovation i form av en mer genomgripande, strategisk, holistisk och långsiktig ansats för regleringar, beslut och investeringar i samverkan mellan politiker och offentlig förvaltning på olika nivåer, näringsliv, akademi och civilsamhälle. Den pågående klimaträttsliga anpassningen av alla lagar utgör en viktig del i detta. 

En central del i arbetet med Klimatkontrakt 2030 är att utveckla nya former för styrning och ledning – governance. Klimatkontraktet lägger grunden för en samordning av insatser  och investeringar mellan alla de olika områden som faller under kommunernas rådighet, liksom med områden och aktörer utanför kommunernas ansvar och mandat (som bostadssektor och näringslivsutveckling), på det lokala planet likaväl som på regional, nationell och internationell nivå.  Detta är en förutsättning för den omställning som krävs för att vi ska kunna uppnå Parisavtalets mål om att inte överstiga 1,5 graders uppvärmning. För att kommunerna ska kunna växla upp klimatarbetet till en ny nivå behöver också budgetarbete, bolagsstyrning och redovisning på kommunal nivå utvecklas så att det  tydligt styr mot minskade utsläpp.

Strukturerad samordning och djup samverkan

Klimatkontrakt 2030 är ett verktyg som gynnar samverkan på nationell nivå mellan myndigheter och andra finansiärer. Detta arbete bygger på tre principer: 

  • en holistisk ansats för innovation och implementering, 
  • en strukturerad samordning och synkronisering mellan olika nivåer (lokal, regional, nationell,  europeisk och global) 
  • en djup och kontinuerlig samverkan mellan relevanta intressenter i olika delar av samhället,  framför allt när det gäller finansieringen av klimatomställningen. 

En svensk governancemodell för att öka takten i omställningen

Allan Larsson, Viable Cities förre ordförande, har författat den här rapporten om städernas roll i klimatomställningen och en ny framväxande modell för att leda, styra och genomföra omställningen snabbare än idag, det som sammanfattningsvis kallas governance. Rapporten har utarbetats på uppdrag av Vinnova och ska ge en översikt över två nya element för hållbar stadsutveckling, dels nya former av governance för att leda, styra och genomföra stadsbyggnadsprojekt, dels nya former för att stödja innovationer i form av systemförändrande missioner i stället för många små projekt. 
 

Vad menas med Governance?

På vår blogg förklarar Örjan Svane, professor emeritus KTH, centrala begrepp i Allan Larssons rapport ovan. Texten är en komplettering till rapporten och diskuterar nyckelbegreppen Governance, System, Mål, Aktör och Backcasting.