Genom att integrera hållbarhetsfrågorna i kärnverksamheten agerar Enköpings kommun proaktivt i klimatomställningen, och kommunen satsar på att skapa en kultur där hållbarhet genomsyrar både kommunorganisationen och staden. Med verktyg som en koldioxidbudget och fördjupad klimatkunskap arbetar kommunen, bland annat, med småföretagens roll och potential, stadsplanering där hållbarhetsmålen ska återspeglas, minskad energiförbrukning i offentliga lokaler med hjälp av EnOff-modellen och påverkan av attityder, beteenden för hållbart resande, och mycket mer.
I Göteborg ligger stort fokus på att utveckla stadens förmåga att skapa och tillvarata medborgarengagemang i miljö- och klimatomställningen, och under våren 2024 genomförde staden ett medborgarråd, där 30 personer fick bidra med tankar och förslag på hur staden kan engagera och involvera invånarna i klimatomställningen. Göteborg jobbar också med en bred verktygslåda för att få till stånd ett mer hållbart och effektivt mobilitetssystem som ska gynna medborgarna, vilket innebär insatser för gång- och cykeltrafik, spårvagnar, elektrifierade bussar, mikromobilitet och tåg. Mobilitet är en stor fråga inom staden, men man jobbar också med klimatneutralt byggande, cirkulär ekonomi, odling, grön infrastruktur och naturbaserade lösningar, och mycket mer.
I Järfälla pågår utbyggnaden av Barkarbystaden – ett av Sveriges största stadsbyggnadsprojekt. För att minska utsläppen från byggtransporterna har en logistiklösning upphandlats, med syfte att samordna och resursoptimera de tusentals byggtransporter som behöver ta sig in och ut. Järfälla har dessutom flera satsningar i en portfölj för omställningen, bland annat en strategi för hållbar urban utveckling, cirkulär byggnation, hållbara transporter, ett internt återbrukssystem samt positiva energidistrikt (PED). I Järfälla bygger, möblerar och planerar man för framtiden.
Delad och inkluderande mobilitet, pilottester inom transport och drift, och utveckling av cirkulära flöden genom upphandling. Det är lite av det som Lund jobbar med i sitt omställningsarbete. Inför 2025 ökar de takten och vässar ambitionerna. Med målet att bli klimatneutrala till 2030 har kommunfullmäktige dessutom skjutit till 40 miljoner extra för ett förstärkt klimatpaket, och med det initieras ännu fler insatser i staden, och man jobbar aktivt med att integrera klimatinvesteringsplanen i ordinarie budget och verksamhet.
Malmö fokuserar på genomförande och utveckling av sju färdplaner inom prioriterade områden, mobilisering av fler aktörer, och att utveckla arbetssätt och metoder för att skala, sprida och dela. Kärnan i Malmös tillvägagångssätt är ett nytt horisontellt arbetssätt – Klimatomställning Malmö. Malmö krokar arm med Höör och Landskrona.
Stockholm var en av de första städerna som fick EU:s Mission Label för sitt klimatarbete, och med det i ryggen fortsätter staden att jobba för omställningen genom att koppla samman, stärka och vidareutveckla existerande samarbetsstrukturer. Tillsammans med stadens aktörer och medborgare satsar man på ökad elektrifiering och effektivare transporter, elektrifierad entreprenad, koldioxidinfångning och lagring, minskad plastanvändning och ökad utsortering, och inte minst en miljözon i city – som dessutom är en del av systemdemonstratorn STOLT.
En central strategi i Umeås arbete är att, med bas i Umeå klimatfärdplans fokusområden, mobilisera och stärka partnerskap och samverkan mellan partners. Över 60 partners är en del av Umeås klimatfärdplan och samarbetar och lär av varandra för att stärka det lokala klimatarbetet. Med kommunen i spetsen har Umeå tagit fram en handbok för hur man kan leda en effektiv klimatomställning, startat en ekonomisk förening för att öka kunskapen för cirkulärt byggande och etablera Byggåterbruket, och arrangerat en byggåterbruksfestival för elever och personal.
I Uppsala ligger fokus de närmaste åren på att energi- och effekt-effektivisera och öka andelen förnybar el, ställa höga klimatkrav i markanvisningstävlingar och upphandlingar, och satsa på hållbart resande. Inom Uppsala klimatprotokoll, som funnits sedan 2010, samlas företag, offentliga verksamheter, universitet och föreningar som vill göra konkreta framsteg för ett klimatomställt Uppsala. Uppsala krokar arm med Håbo.
Växjö kommun siktar på såväl fossilbränslefrihet som klimatneutralitet till 2030. Därför ligger ett särskilt fokus i Växjö på omställningen till ett hållbart transportsystem. Men de bygger också vidare på satsningar kring förnybar energi, energieffektivitet, samhällsplanering, cirkulära flöden och samarbeten mellan olika aktörer. Växjö krokar arm med Alvesta.
