I Klockardalsparken, några kilometer utanför Skellefteås stadskärna, har Skellefteå kommun, genom projektet Varcities, arbetat med fem olika naturbaserade lösningar för att förbättra hälsa och välmående i staden.
Projektet, som har finansiering från EU-programmet Horizon 2020, har sex andra pilotplatser i Europa som arbetat med liknande insatser. Skellefteå kommun tog sig an det här av flera anledningar. En viktig anledning är att tack vare insatserna fungerar parken som en broms för regnvattenflöden från Vitberget, eftersom parken numera kan hantera mer vatten och en del av ytan också är utformad för att svämmas över emellanåt. Den ytan, som nu är en våtmarksäng, stärker dessutom den biologiska mångfalden.
Eftersom parken sedan tidigare var ett populärt besöksmål för skolor i närheten valde Skellefteå kommun också att stärka platsen som utbildningsmiljö, med ett permanent uteklassrum och med informations- och utbildningsmaterial. Det ger barnen möjlighet att få arbeta direkt i naturen, och då blir även våtmarksängen en tillgång med dess artrikedom. Tillgängligheten på ytan har förbättrats och tack vare energisnål och inspirerande belysning är platsen användbar året om.
I Klockardalsparken har naturbaserade lösningar minskat risken för översvämningar nedströms bäcken, samtidigt som dessa stärkt den biologiska mångfalden i området och bjuder in till aktiviteter som stärker folkhälsan. Men, kanske ännu viktigare, så har platsen blivit en bra lärmiljö för barn och ungdomar, genom uteklassrummet, så att de bättre kan lära sig om saker som är viktiga för kommunens lokala klimatomställning.
– Vi kan redan nu se att antal arter har ökat, och att parkytan kan bromsa vattenflöden bättre än förut. Uteklassrummet är också populärt, och speciellt uppskattad av Lejonströmsskolan som har klasser för anpassad grundskola, säger Gustaf Ulander, Skellefteå kommun.
De naturbaserade lösningarna som är mest framträdande är hantering av dagvatten/regnvatten lokalt (bromsa ned flödena, tillåta infiltration), en yta som våtmarksäng (alltså en yta som tål översvämning) samt uteklassrummet. Lösningarna har tagits fram i ett EU-projekt som Skellefteå deltagit i, tillsammans med sex andra pilotstäder och ett femtontal partners.
– Projektet har gett oss stöd på olika sätt, framförallt med strukturerade sätt för medborgarsamverkan – det man i projektet kallar co-creation, co-design och co-evaluation. Kort sagt, metoder för att ge invånarna en delaktighet i hela processen, säger Gustaf Ulander.
Initiativet till projektet kommer i grunden från kommunledningskontoret, i ett samarbete mellan Mark- och exploateringsenheten och Internationella enheten. I genomförandet har de två arbetat tillsammans med Samhällsbyggnad (VA samt Park) och även med Kultur- och fritidskontoret. Alla dessa har bidragit med olika delar inom sina expertområden. Internationella enheten har stöttat med projektformalia, projektledning och ekonomistyrning.
– Detta har varit ett delvis nytt sätt att arbeta. Processen för medborgarsamverkan, med mer styrda workshops, inbjudningar och målgrupper är delvis ny. Det har också varit nytt att låta externa parter inom projektet delta i och påverka en del processer i själva parkprojektet och det är inte heller så vanligt att tre olika förvaltningar är inblandade på detta sätt, säger Gustaf Ulander.
Under projektet gång på ett antal utmaningar, såsom en utmaning med byggentreprenör för att bygga klassrummet inom budget, något som löstes med stöd av kommunens upphandlingsenhet.
– Vi hade också velat använda fler eller andra sensorer för att kunna mäta antal besökare i parken, men där fick vi problem med GDPR. Vi fick välja en sämre lösning för att uppfylla kraven vilket gör att vi har sämre statistik på antal besökare, berättar Gustaf Ulander.
– En sak som projektet arbetar med under utvärderingsfasen nu är termen ”Social Return on Investment”, ett sorts mätvärde på vilka sociala vinster investeringarna ger. Det kanske kan vara ett sätt att motivera att fler uteklassrum kan byggas, säger Gustaf Ulander.
De ser för tillfället att skötseln av grönytan är dyrare än vanlig parkyta, men Gustaf menar att det i stor del handlar om att kommunen har få ställen med den typen av våtmarksäng. Skulle fler liknande platser göras så skulle det bli mer effektivt, både i relation till kostnader och underhåll.
Redan nu övervägs de naturbaserade lösningarna och systematiken för hantering av regnvatten på fler platser. Det är dock mer utmanande att kunna skapa lika bra uteklassrum på andra orter, utan extern finansering, menar Gustaf Ulander.
– Det blir på två sätt. Handlar det om själva de naturbaserade lösningarna, så är rådet att ta råd från experter och arbeta baserat på platsens förutsättningar. Försök gärna hitta ”dubbla nyttor”, som att våtmarksängen både bromsar vattenflöden och stärker biologisk mångfald. Det andra rådet är mer kopplat till EU-finansieringen – våga vara aktiva och presentera era utmaningar när ni får chansen. Allt detta startade för oss redan 2010 då vi ”pitchade” en utmaning med dagvatten på ett event i Bryssel, berättar Gustaf Ulander.
När gruv- och mineralbolaget Boliden under 2024 firat sitt 100-årsjubileum har man satsat på ett parkområde på orten Boliden, där Sidtjärnsområdet utvecklas för att skapa en plats och möjligheter till fler aktiviteter, fler mötesplatser och en högre biologisk mångfald – bland annat genom en skolskog.
Gustaf Ulander, processledare för Klimatneutrala Skellefteå 2030, gustaf.ulander@skelleftea.se, 070-238 46 40
Copyright © 2024 Viable Cities | Webbplatspolicy | Tillgänglighet
