Energieffektiva storkök med Flex-o-mat i Uppsala

Vi väntar inte på tekniken utan har infört nya arbetssätt i uppemot 80 kök redan.
– Anders Sundin, Uppsala kommun
Nytt grönt jobb. Fredrik Björklund var projektledare för Flex-o-mat på Stuns men har nu eget företag och sprider konceptet runt om i landet.

I Umeå har näringslivet sedan länge arbetat tillsammans för att minska klimatutsläppen och nå klimatmålen. Det började med ett samarbete kring mat- och jordbruksfrågor, och sedan 2021 medverkar 39 företag från alla möjliga sektorer i Umeå Klimatfärdplan.

Genom att ansluta till Umeå klimatfärdplan ställer en sig bakom målen om ett klimatneutralt Umeå och kraftigt minskade klimatutsläpp från konsumtion fram till 2040. Samtidigt skriver man också under på att vara med och bidra till att Umeås utsläpp minskar i den takt som krävs för att Umeås utsläppsutrymme i Parisavtalet inte ska överskridas. Länkar till fler lokala klimatavtal nedan.

Lägre kapacitetskrav
Lägre energikostnad
Lägre elservis in ger lägre kostnader

“Nya vanor kostar inget – men gör stor skillnad”

Varje dag vid samma tid lagas 45 000 luncher i Uppsala kommun. Det innebär en enormt hög belastning på elnätet då alla maskiner är igång samtidigt. Genom Flex-o-mat – nya rutiner och en smart teknisk lösning – sparar skolköken både energi och pengar. Konceptet testades först i Uppsala kommun.

Anders Sundin, Måltidsservice, Uppsala kommun.
Anders Sundin, Måltidsservice, Uppsala kommun.

– Vi vill inte vänta på att tekniken ska installeras, nu arbetar 300 kockar och måltidsbiträden i 80 efter en lathund som vi har tagit fram, säger Anders Sundin, chef Måltidsservice, Uppsala kommun.

Lathunden heter ”Effektsmart beteende i storkök” och sprids nu till andra aktörer och kommuner.

Konceptet Flex-o-Mat visar att det är fullt möjligt att använda elnätet mycket smartare. Testerna som gjordes i några skolkök i Uppsala kommun har nu blivit det nya normala. En bärande del av konceptet är att skapa en beteendeförändring hos medarbetarna och nya arbetssätt i skolköken, till exempel att köra ugnen på halv effekt, att tillaga mat på natten och att inte sätta i gång all köksutrustning samtidigt.

För att de nya rutinerna ska sätta sig sker kontinuerliga uppföljningar hos kommunens kökschefer, kockar och måltidsbiträden. Anders Sundin tror att det är viktigt att från ledningens sida visa att det nya arbetssättet prioriteras.

– Det finns inget som står i vägen för den här beteendeförändringen, den kostar ingenting men gör stor skillnad. Det här borde man göra i alla verksamheter som kräver stor eleffekt. Tänk om man skulle tända gatlysen några i taget i stället för alla på en gång, säger Anders Sundin.

Under 2022 kompletterades konceptet med en teknisk lösning som kan installeras i nyare köksmaskiner. Den säkerställer att energieffekten hålls nere oavsett personalens beteende. Mikael Carstensen är vd för det kommunala bolaget Skolfastigheter i Uppsala kommun.

– Nu finns ett direktiv att den tekniska lösningen ska installeras i alla skolkök i Uppsala kommun inom några år. För kombinerar man de två blir det ju ännu bättre, säger han.

Mikael Carstensen ser stora vinster med konceptet.

– Den fasta eltaxan baseras på maxeffektuttag, ju mer effekt vi tar ut, desto högre avgift. Så kan vi minska effektuttaget så blir det ju billigare. Vid nyproduktion så kan kostnaden för anslutningen mot elnätet minskas vilket innebär en betydligt reducerad anslutningsavgift och sänker hyran för utbildningsförvaltningen, säger Mikael Carstensen.

Vi använder mer el än någonsin, och ju mer vi elektrifierar, desto mer el behöver vi. När många använder el vid samma tid orsakar det effekttoppar, som kan medföra kapacitetsbrist. Elnätet blir säkrare med en jämnare användning av el över dygnet. Flex-o-mat minskar effekttopparna med upp till 50 procent, och konceptet bidrar också till minskad elförbrukning.

I Uppsala kommun är det Skolfastigheter som ansvarar för de fysiska köken, medan Måltidsservice har ansvaret för personalen i köken. Under projekttiden samverkade alla parter.

– Det skulle vara bra om vi hade närmare kontakt, till exempel skulle det vara fint att visa för personalen vilken effekt deras nya vanor har, säger Anders Sundin på Måltidsservice.

Flex-o-mat är ett tydligt exempel på att klimatomställningen ger ekonomiska fördelar, men också att den gynnas av nya arbetssätt, på tvären i den kommunala organisationen.

Intresset för konceptet är stort. Flex-o-mat-projektet var ett samverkansprojekt mellan Stuns (Stiftelsen för samverkan mellan universiteten i Uppsala, näringsliv och samhälle), Uppsala kommuns måltidsservice och det kommunala bolaget Skolfastigheter. Deras lärdomar och arbetssätt införs nu i flera kommuner som det nya normala, till exempel i Eskilstuna och Karlstad.

Projektet har också gett ringar på vattnet inom Uppsala kommun. Under 2023 testas konceptet också på andra elintensiva verksamheter, i Uppsalas kommunala bastubad och i Räddningstjänstens tvätteri.

Flex-o-mat-projektet drivs av STUNS Energi tillsammans med Skolfastigheter och Måltidsservice i Uppsala kommun samt CIT Energy Management och finansieras av Energimyndigheten.

Tre tips för nya vanor i köken

Mer om Umeå Klimatfärdplan

De har glott och snott

Flex-o-mat, både rutiner och teknik, presenterades på Transition Lab Forum 10 och flera av kommunerna i satsningen Klimatneutrala städer 2030, och andra kommuner, har kopierat konceptet.

  • Karlstads kommun
  • Eskilstuna kommun
  • Växjö kommun
  • Lunds kommun
  • Gävle (konserthuset)
  • Arboga, Ronneby

Kontakt

Therese Fernlund, projektledare STUNS Energi, therese.fernlund@stuns.se

Klimatneutrala Uppsala 2030

Håll dig uppdaterad
Aktivera JavaScript i din webbläsare för att slutföra detta formulär.

Viable Cities är ett strategiskt innovationsprogram med missionen Klimatneutrala städer 2030 med ett gott liv för alla inom planetens gränser. Programmet finansieras av Energimyndigheten, Vinnova och Formas och samordnas av KTH.

Copyright © 2024 Viable Cities | Webbplatspolicy | Tillgänglighet