För den kommun som vill starta eller rampa upp sitt arbete med att accelerera sin samverkan kommun-näringsliv inom klimatarbetet finns många sätt att börja och stöd att få från lokal, regional och internationell nivå.
Det finns många källor till inspiration som exempelvis den exempelsamling som Viable Cities tagit fram i samverkan med Klimatkommunerna och Sveriges Kommuner och Regioner. Dessa har också tagit fram flera tips på material och kommande aktiviteter.
För de 23 städer som ingår i Viable Cities program Klimatneutrala städer 2030 så ingår i arbetet att skapa en Omställningsarena med en blandning av aktörer från offentlig sektor, näringsliv, akademi och civilsamhället. Här finns ofta en bra källa till både kunskap och engagemang att nyttja i arbetet med att rampa upp samverkan kommun-näringsliv, speciellt som ofta engagemang från fler typer av aktörer krävs.
Politiska direktiv kan användas både för kommunala bolag inom exempelvis energi och avfall samt och enheter som näringsliv och upphandling för att driva klimatomställningen. Som grund för detta är det viktigt att politikerna har en bra kompetens inom klimatområdet och också för en dialog med berörda parter. Även här kan en omställningsarena eller andra typer av referensgrupper spela en viktig roll.
En viktig del är att hjälpa företagen att se vilka åtgärder som är möjliga och stötta dem i utvecklingen, något som görs i Klimat2030 som är en gemensam satsning av Västra Götalandsregionen och Länsstyrelsen i Västra Götaland. Här finns en meny av klimatlöften för företag som vägvisare samt stöttning från Västsvenska handelskammaren att gå från ord till handling. Det finns också kommuner som tillhandahåller stöd för företagens hållbara utveckling, som exempelvis Business Region Göteborgs verktyg Hållbarhetshjulet. Genom en nära och tät dialog med företagen blir det lättare att se både behov och lösningar. Här finns också en möjlighet att stötta genom att informera om finansieringsmöjligheter som exempelvis Klimatklivet för mindre satsningar och EU:s innovationsfond för större.
Som framgår av Tillväxtverkets undersökning så ser många företag en koppling mellan klimatomställning och konkurrenskraft. Företagen har därför organiserat sig i nätverk för att mobilisera branscher och värdekedjor, varför en bra utgångspunkt är att ha koll på vad som händer inom dessa. På lokal nivå finns ofta företagarföreningar, en centrumförening och en handelskammare att samverka med. En viktig resurs är även de regionala energikontoren. Andra nätverk finns på nationell nivå som exempelvis Fossilfritt Sverige med sina färdplaner för olika branscher och A Sustainable Tomorrow men det finns också internationella nätverk som exempelvis Cleantech for Nordics, CEO Alliance, Alliance of CEO Climate Leaders, Mission Innovation och First Movers Coalition. Två intressanta böcker av svenska författare är ”Exponential Climate Solutions” och ”Sustainability Leadership” ger en bra ingång till de möjligheter som svenska företag står inför. Många företag har också börjat använda ramverket ”Science-Based Targets” som det är bra att ha koll på inklusive den kritik som finns bland annat vad gäller transparens.
Bland de städer som ingår i Viable Cities program Klimatneutrala städer 2030 har man jobbat på många olika sätt vad gäller samverkan kommun-näringsliv, så här finns mycket att lära av dem eftersom man valt att fokusera olika aspekter mot bakgrund av politiska preferenser och näringslivets sammansättning. Ett bra sätt att kickstarta en satsning på att ta ett samlat grepp om kommunens samverkan med näringslivet inom klimatomställning och -anpassning är därför att ta kontakt med en av dessa kommuner som har liknande förutsättningar för att få tips och idéer.
Alla kommuner är skyldiga att göra en risk- och sårbarhetsanalys (RSA) och rapportera den enligt MSB:s föreskrifter. Tillsammans med en omvärldsanalys och scenarioutveckling kan detta sammantaget ge en bra bild av både hot och möjligheter med en kommun där klimatomställningen lyckats eller misslyckats. Ett exempel på metod är Mångdimensionell verksamhetsanalys (MVA) som är framtagen av Lunds universitet och som använts av bland andra Malmö stad. Den ger ett stort utrymme för dialog och spänner över hela krisskalan; från den lilla händelsen till den extraordinära. Metoden består av tre delar – plattformen där skyddsvärt och oönskat tas fram, analys av ett scenario samt återkoppling där en åtgärdsplan och förmågebedömning genomförs. Vad gäller omvärldsanalys så har Sveriges Kommuner och Regioner tagit fram ett metodpaket och Vinnova arbetar aktivt med att utveckla framsynsområdet även kopplat till risk.
Tillväxtverket har tagit fram en serie guider och verktyg där många har bäring på klimatarbetet som exempelvis cirkulär affärsmodell, en guide för stora etableringar, regional etableringsanalys, storytelling som kulturförändrare, kommunal trafikstrategi, kompetensförsörjning för nybörjare, näringslivsundersökning, och hållbarhetsguide för besöksnäringen.
Rättvis omställning är en viktig fråga för de svenska fackföreningarna. TCO har tillsammans med Global Utmaning lanserat ett utbildningspaket som ska stärka fler att vilja bidra till fackligt engagemang för klimatet. Vision har skapat en ny roll: klimatombud. Stockholm Resilience Center har organiserat en utbildning för fackens ledare. LO har sammanställt en rapport på temat ”Vad krävs för en rättvis klimatomställning?”. Frågan är också aktuell på nordisk nivå och har också en koppling till konsumtion. LO, TCO och Saco har också skickat ett gemensamt brev till regeringen angående lagstiftningen om tillbörlig aktsamhet för företag i fråga om hållbarhet (CSDD-direktivet). Här finns med andra ord både kunskap och engagemang att ta tillvara.
Företagens förutsättningar påverkas på många sätt av den regionala utvecklingen. Därför är det viktigt för kommuner att både vara uppkopplade mot de regionala insatser som görs men också påverka dem. Detta kan röra finansiering, transporter, upphandling, markanvändning, digitalisering, kompetensförsörjning och smart specialisering. Exempel på klimatorienterade regionala och mellankommunala satsningar är Klimat2030 i Västra Götaland och Thriving Northern Cities i norra Sverige. Här finns också satsningar som går över nationsgränser att hålla ögonen på som exempelvis STRING där regioner och städer i Norge, Sverige, Danmark och Tyskland samverkan. Finansiering för denna typ av insatser förmedlas ofta av Tillväxtverket.
Många lärosäten har mer eller mindre formella samarbetsavtal med ett antal företag som de arbetar extra intensivt med vad gäller forskning, utbildning och nyttiggörande. Dessa företag är ofta stora arbetsgivare på orten och därmed intressanta ur ett klimatperspektiv. Här finns stora möjligheter att arbeta tillsammans vilket exempelvis satsningen ”Klimatneutrala städer 2030 – Öppen akademi” tagit fasta på och som samlar lärosäten, kommuner och företag i västra Skåne.
På flera lärosäten pågår forskning med inriktning mot näringslivets roll i klimatomställning och hållbar samhällsutveckling. Ett exempel är SNS:s projekt ”Klimatomställningen och näringslivet” som bland annat utforskar vilka de centrala målkonflikterna är och vilka avvägningar måste göras i förhållande till andra värden när de globala klimatutsläppen ska minska, samt hur svenska regelverk, tillståndsprocesser och styrmedel kan utformas ändamålsenligt och förutsägbart, så att de främjar klimatomställningen. Ett annat exempel är ”Sparbanken Skånes Centrum för hållbar näringslivsutveckling” (SSCEN) där målsättningen är att genom tvärvetenskaplig forskning och utbildning bidra till utveckling i Agenda 2030-målens riktning i kombination med ökad konkurrenskraft för svensk industri.
Copyright © 2024 Viable Cities | Webbplatspolicy | Tillgänglighet
