Viable Cities arbete vilar på tre grundpelare som konkretiseras i Klimatkontrakt 2030.
Klimatinvesteringsplaner underlättar detta arbete.
Att ställa om till klimatneutrala och hållbara städer kan både spara miljarder och ge medborgarna högre livskvalitet. Trots det går omställningen för långsamt. Klimatinvesteringsplaner är ett metod som underlättar planeringen av omställningen, från nuläge via åtgärder till vem som ska betala. En metod som får omställningen att hända.
Många insatser som krävs för att drastiskt minska utsläppen av växthusgaser kan ge mervinster som bidrar till högre livskvalitet, till exempel renare luft, grönare närmiljö och mindre buller. Insatserna för klimatet kan vara så gott som gratis, de kan också kosta en hel del. Hur mycket det kostar beror på vilka lösningar vi väljer att använda och om vi ändrar våra beteenden och invanda mönster.
Klimatförändringarna är redan här och syns och märks på olika sätt, till exempel blir extremväder som värmeböljor, skyfall och översvämningar allt vanligare. Det innebär att vi, förutom att minska utsläppen, också måste anpassa samhället så att det klarar dessa påfrestningar. Om vi inte investerar i klimatanpassning kan kostnaderna för följderna av ett förändrat klimat bli oerhörda, exempelvis för förstörd infrastruktur. Insatser för klimatanpassning kostar, men kan samtidigt bidra till minskade utsläpp. Ett exempel är träd. Träd fångar in och tar hand om växthusgaser från luften, samtidigt stabiliserar trädens rötter marken och bidrar till att ta hand om överskott av vatten från skyfall. Men det dröjer innan nyplanterade träd kan bidra, vilket gör det viktigt att bevara de träd som redan finns.
Viable Cities utforskar tillsammans med ett växande antal svenska städer – kommuner och deras partners – och flera myndigheter hur vi behöver arbeta för att klara den omställning som behövs för att möta klimatkrisen, och andra samhällskriser. Ett centralt verktyg i mobiliseringen är Klimatkontrakt 2030, en överenskommelse mellan många parter för att snabbare ställa om för att nå målet – klimatneutrala städer till 2030. På EU-nivå mobiliserar 112 städer på ett liknande sätt för samma mission.
Vi ser tre viktiga delar i detta arbete:
Klimatinvesteringsplaner är en metod i fem steg som underlättar planeringen – och genomförandet – av omställningen.
Forskning visar att även om det i kommuner finns ett starkt politiskt engagemang och klimathandlingsplaner med tydliga mål, har planerna saknat en beskrivning av de totala finansiella resurser som behövs för genomförandet. Det har varit oklart hur målen ska nås.
Som ett svar på detta utvecklar Viable Cities klimatinvesteringsplaner tillsammans med experter från Stockholm Environment Institute (SEI). Det är en metod i fem steg som konkret visar vilka investeringar som krävs, och av vem, för att nå klimatmålen i en kommuns geografiska område.
För att underlätta processen har ett digitalt verktyg tagits fram – Viable Cities Finance dashboard (VCF). I verktyget finns relevant data om klimatomställning i Sveriges alla 290 kommuner. Det handlar inte om data enbart från den kommunala verksamheten, utan från all verksamhet inom kommunens geografiska område. Det innebär klimatpåverkan från industrier, transporter och uppvärmning av byggnader, och också från hushåll, föreningsaktiviteter och nöjen.
Det är därför Viable Cities talar om städer och inte kommuner. Kommunerna kan inte på egen hand möta utmaningarna. De har dock en väsentlig roll i att driva på omställningen genom att involvera och skapa möjligheter för samarbete mellan många och höjda ambitioner och ökad förmåga att ställa om tillsammans.
Andra offentliga verksamheter – till exempel regioner och nationella myndigheter – påverkar också utsläppen på lokal nivå. I Sverige är det till exempel regionerna som ansvarar för kollektivtrafiken. Om den inte finns, eller om den fungerar dåligt, är det svårt att minska den privata biltrafiken. Om bussarna inom och mellan städer körs på bensin eller diesel kan det bli svårt för städer att nå sina mål för transportutsläpp. Därför är samarbete över många beslutsnivåer också nödvändigt för att uppnå klimatmålen.
Fedra Vanhuyse är finans- och upphandlingsstrateg vid Viable Cities och avdelningschef för samhälle, klimat- och policystöd vid SEI.
– Verktyget Viable Cities Finance dashboard är ett enkelt sätt att se de potentiella konsekvenserna av olika klimatåtgärder, vad de kostar och vem som behöver göra investeringen, säger Fedra Vanhuyse. Om du i verktyget byter ut en utmanande beteendeförändring mot en teknisk lösning för att minska koldioxidutsläppen, så ser du direkt hur kostnaderna ökar drastiskt.
Här nedan går vi igenom metodens fem steg, som exempelstad väljer vi Jönköping.
Men, de där miljarderna som en stad kan spara, som nämndes i inledningen, hur kommer man åt dem? Vi tar en kommun, till exempel Jönköping, och antar att staden har målet att vara klimatneutralt till 2030. Utsläppen är i dagsläget 3,5 ton per person.
För att nå målet krävs en mix av beteendeförändringar, tekniska lösningar och negativa utsläpp. Det senare kan till exempel handla om återställande av våtmarker eller teknisk koldioxidinfångning. I verktyget kan man idag ta fram flera olika scenarier för att nå målet, scenarier som sedan kan utvärderas och värderas mot varandra.
Metoden utgår från en nulägesbild av utsläppen i staden – steg noll. Verktyget innehåller insamlad data från olika källor för att visa nuläget för samtliga 290 kommuner i Sverige.
I steg ett görs en prognos till 2030 – kommer utsläppen att se ut som i nuläget, eller kommer de att förändras? I verktyget kan tre olika prognoser väljas:
I fallet Jönköping antar vi att utsläppen kommer att öka något (2).
Med verktyget kan staden sedan i steg två testa vilka insatser som behövs inom olika områden för att nå klimatmålet. Som tidigare nämnts, finns här både lösningar som kräver ändrade beteenden, till exempel att fler cyklar istället för att köra bil, eller tekniska lösningar, som till exempel att solceller ersätter fossilbaserad uppvärmning. Verktyget räknar inte bara på investeringskostnader för insatser utan också på driften av dem.
I fallet Jönköping kan man i ett scenario med tonvikt på beteendeförändringar nå klimatmålet och samtidigt spara nio miljarder kronor. I ett scenario med tonvikt på tekniska lösningar kostar det istället sju miljarder kronor. Det blir alltså en total kostnadsdifferens mellan dessa två scenarion på 16 miljarder kronor.
Beteendeförändringarna kan bestå av, till exempel, minskat bilåkande och flygande och energieffektivare hushåll. Besparingen på nio miljarder består till största delen av minskade kostnader för hushållen. I den summan är inte de mervinster av klimatomställning som uppstår medräknade, till exempel att regionerna får lägre sjukvårdskostnader tack vare bättre hälsa hos medborgarna. Att enbart lita till beteendeförändringar är osäkert, det är utmanande att ändra invanda mönster, men inte alls omöjligt.
De tekniska lösningarna kostar, och kan bestå av till exempel satsningar på elbilar och laddhybrider, vindenergi, koldioxidinlagring (CCS) och vätgas på industrianläggningar. Kostnaderna fördelas då på hushållen, näringslivet och kommunen.
I verktyget – Viable Cities Finance dashboard – kan staden testa olika scenarier med mixer av beteendeförändringar och tekniska lösningar och se hur de bidrar till att klimatmålen uppnås. Steg två ger underlag för att staden formulerar sin klimatfärdplan, det vill säga att välja ut vilka åtgärder som ska göras för att klimatutsläppen ska bli noll.
I steg tre är det dags att se hur klimatfärdplanen ska förverkligas. Det handlar om att bedöma konsekvenserna av alla insatser.
Om analysen visar att planen sannolikt inte fungerar får staden helt enkelt backa och förändra mixen av insatser, och sedan göra om konsekvensbedömningen. När analysen visar att planen är genomförbar är det dags att göra klimatinvesteringsplanen, steg fyra.
I fallet Jönköping, och i de flesta städer, kommer man troligen fram till att det behövs en mix av beteendeförändringar och tekniska lösningar, samt satsningar på negativa utsläppslösningar för att nå klimatneutralitet.
I det sista steget, när staden valt ut vilka klimatåtgärder som behövs, tas själva klimatinvesteringsplanen fram. Nu bedöms den finansiella kapaciteten hos varje aktör i planen, vilket innebär att ta reda på hur mycket medel de har. Nu görs en kartläggning av tillgänglig finansiering, det vill säga vilka finansiella instrument som aktörerna i staden kan använda: här ingår egen finansiering och finansiering från annat håll, till exempel bidrag, obligationer, subventioner och lån. I klimatinvesteringsplanen anges också villkoren för alla klimatåtgärder, till exempel hur länge investeringen varar, vilken ränta lån till investeringen har och vilken aktör och sektor som behöver ta investeringen.
När investeringarna har genomförts och klimatinsatserna sjösatts bör ett system av övervakning och utvärdering inrättas för att bedöma om investeringarna verkligen ger de förväntade utsläppsminskningarna. Den här övervakningen bör samspela med EUs rapporteringsregler, till exempel EUs taxonomi och de europeiska standarderna för hållbarhetsrapportering.
Svenska kommuner gör redan en investeringsplan som en del av sin årliga budgetprocess, och några av investeringarna i deras planer är redan inriktade mot att stödja arbetet för klimatneutralitet i städerna. Men som tidigare nämnts, en kommun kan inte på egen hand möta klimatkrisen, alla aktörer i staden behöver involveras eftersom alla – i olika omfattning – äger tillgångar i staden som bidrar till klimatutsläppen. Klimatinvesteringsplaner är hela stadens verktyg för att nå klimatneutralitet.
Viable Cities Finance dashboard är en början, den ger en överblick över vilka åtgärder som krävs, av vem, vad de kostar och vad de sparar. När Klimatinvesteringsplanen ska formuleras krävs naturligtvis mer detaljer. Det handlar alltså om att räkna, inte bara att beskriva i ord.
Planen handlar alltså inte om projektfinansiering av enskilda klimatåtgärder, tvärtom. Det behövs ett helhetsgrepp för att ställa om hela det geografiska området till klimatneutralitet. För att en stad ska bli klimatneutral behöver tillgångar som ägs av olika aktörer i staden ersättas, renoveras eller uppgraderas. Samarbetet mellan alla aktörer inom staden är nödvändigt för att enas om målet om klimatneutralitet, för att utforma och genomföra planerna som stöder målet, samt för att samla finansiering för att ställa om stadens alla tillgångar så att de stöder klimatomställningsarbetet.
Ännu ett argument för att arbeta tillsammans på nya sätt handlar om de miljardbesparingar, och kostnader, som uppstår i omställningen. Det är inte säkert att den organisation som betalat insatsen får tillbaka investeringen, vinsten kan gå till en helt annan organisation. Om till exempel Jönköpings kommun gör åtgärder som kraftigt förbättrar luftkvalitén, så kan vården, alltså Region Jönköpings län, spara åtskilliga miljoner på att färre människor insjuknar i andningsrelaterade sjukdomar. För att lösa det behöver alla aktörer samverka.
För att skapa och genomföra klimatinvesteringsplanen krävs ett systemperspektiv, där många nivåer och sektorer i samhället involveras, och nya organisations- och beslutsstrukturer – som inkluderar alla aktörer i en stad – behöver utvecklas.
Verktyget, Viable Cities Finance dashboard, är gratis för alla och under 2024 och framöver kommer Viable Cities och SEI fortsätta utvecklingen av det. Bland annat kommer vi att utforska hur verktyget ska kunna användas på europeisk nivå och vi kommer att förbättra steg tre med finansieringsflöden och finansiell förmåga. Ambitionen är också att åtgärder för klimatanpassning ska finnas med i verktyget.
Och sist men inte minst, städerna behöver också veta vad det kommer att kosta dem om de inte gör något alls. Med alla de vetenskapliga studier som finns inom klimatområdet vet vi att det inte är ett alternativ.
Här finner du verktyget, redo att utforska.
Här finns en användarguide till Viable Cities Finance Dashboard. Så länge enbart på englska.
Här finns en bildpresentation av innehållet ovan till nedladdning.
Copyright © 2024 Viable Cities | Webbplatspolicy | Tillgänglighet
