Viable Cities arbete för missionen utgår från en förändringsteori som kan sammanfattas i fyra hörnstenar: att skapa gemensam riktning, att skapa mandat för omställning, att accelerera lärande och portföljtänkande.
Viable Cities arbete utgår från en förändringsteori som kan sammanfattas i fyra hörnstenar: att skapa gemensam riktning, att skapa mandat för omställning, att accelerera lärande och portföljtänkande (se figur).
I grunden handlar det om vilka föreställningar som finns kring hur den nödvändiga systemförändring som krävs för programmets mission kan uppnås. Detta kräver en förståelse av hur systemiska omställningsprocesser utvecklas, vilka dynamiker som finns och hur de kan påverkas genom policyer och andra interventioner.
I utvecklingen av en sådan förståelse anlägger programmet en utforskande ansats med en teoretisk bas som hämtas från området transition management/omställningsteori. Enligt Rotmans & Loorbach (2009) och Roorda et al. (2014) handlar detta i korthet om att:
Förändringsteorin bygger på forskning om hållbar omställning och systeminnovation och ligger i linje med den senaste innovationspolitiska idéutvecklingen, enligt vilken innovationsinsatser fokuseras på samhällsutmaningar för att skapa transformativ förändring genom förändringar i styrande institutioner (exempelvis styrformer, regelverk, policyer och finansieringsmodeller), beteenden, kultur och normer såväl som teknisk innovation.
Detta paradigm, innovationspolicy 3.0, handlar om att mobilisera forskning och innovation för att möta sociala behov – inte minst genom att sätta fokus på Agenda 2030 och Parisavtalet – och om att arbeta med metoder och processer som involverar medborgarna och samordnar aktörer över samhällssektorer och förvaltningsnivåer. Inom paradigmet sätts också ljuset på integration av experiment och innovationsprocesser som initieras av städer och deras partners med utveckling av stödjande och möjliggörande regulatoriska och andra ramverk från nationella beslutsfattare. Det betonar vikten av riktning, agilitet och transparens.
Viable Cities inriktning på transformativ förändring av städer fokuserar på djupa och strukturella skiften för att anpassa socio-tekniska och socio-ekologiska system i städerna i linje med Agenda 2030 och Parisavtalet. Att arbeta med transformativ förändring i staden kräver kontinuerliga och sammanhållna processer för innovation, samskapande och lärande för klimatomställning i bred samverkan.
Programmets förändringsteori konkretiseras i en effektlogik som anger detaljerna för programmets verksamhet.
Viable Cities arbete grundas på långsiktig forskning om hållbar omställning och systeminnovation, och vi arbetar med ständig utveckling av metoderna vi använder oss av. Några områden:
Transition Lab är Viable Cities strategiska satsning, och syftar till att samskapa en gemensam förmåga att möta stora samhällsutmaningar såsom klimat- och miljöomställning. Det är ett verktyg för att accelerera och sprida förändring. Det innebär att vi arbetar för att åstadkomma transformativa systemförändringar och ta djärva grepp för att omforma våra sociala institutioner mot en jämlik och cirkulär ekonomi, utveckla ansvarsfull och banbrytande ny teknik, samt förändra beteenden för ett mer hållbart samhälle.
Transition Lab är en uppsättning sammanlänkade evenemang, verktyg och metoder – framtagna av forskare för att uppnå missionen – som delar några grundläggande ingredienser:
Viable Cities Transition Lab handlar om att utforska och forma förändringsteori och metod samt att bygga distribuerad kunskap och kompetens som grund för handling och kan åstadkomma förändring på djupet. Vi behöver komma bortom att hantera symptom och snarare rikta in oss på underliggande problem i vår samhällsstruktur (djupkodade problem) som har lett oss till de utmaningar som vi har framför oss.
Centrala delar i lärandet handlar om:
Viable Cities Transition Lab en central plattform för att skapa en missionsinfrastruktur i Sverige och stödja kontinuerliga och sammanhållna processer för innovation, samskapande och lärande för klimatomställning i bred samverkan. Det är en organisatorisk ryggrad för arbetet under etapp 2 och det övergripande strategiska projektet. Det är motorn i arbetet med att utifrån de behov som identifieras i städerna i Klimatkontrakt 2030 skapa metoder och stöd för att snabba på städers klimatomställning, med stöd från forskning. Ett centralt syfte med Transition Lab är att skapa reflexivt lärande mellan städer och andra relevanta aktörer och bygga deras omställningsförmåga, såväl vad gäller styrning och ledning, medborgarinvolvering, systematiskt innovationsarbete som nya modeller för finansiell analys och riskbedömning.
Målsättningarna för Viable Cities Transition Lab bygger på principerna för missionsdriven innovation och har formulerats enligt nedan:
Viable Cities Transition Lab etablerar struktur som förenklar koordinering och synergier mellan en portfölj av insatser för att uppnå bästa möjliga effekt tillsammans.
Transition Lab som metod används också av Viable Cities syskonprogram i Spanien citiES2030. Här hittar du en text om det (på engelska) och en verktygslåda av deras erfarenheter (på spanska). Dessutom kommer Transition Labs som metod att utvecklas och spridas inom ramen för EU Cities Mission där Viable Cities deltar; NetZeroCities and Capacities.
Reflexiv lärandehistorik är en aktionsforskningsmetod som ska ge en bättre förståelse av inlärningsprocessen i transition management, samt ge praktisk hjälp för lärprocesser som stödjer systemförändring. Metoden utforskar hur organisationers lärande kan stödja en hållbar utveckling, och bidra till ett förbättrat ledarskap.
Som en del av metoden har djupintervjuer genomförts med medlemmar i omställningsteamen i tre utvalda städer samt intressenter som ingår i den lokala omställningsarenan. Detta är en del av en serie intervjuer som genomförs varje år för att möjliggöra studier av omställningsprocessen över tid. Reflexiva workshops för stadsteam har också anordnats. Baserat på resultaten har tre första kapacitetsbyggande workshopar utvecklats. Modulerna ska stötta både städer som ska börja omställningsresan och de som har varit på den i några år.
De kapacitetsbyggande workshoparna fokuserar på följande ämnen:
Baserat på metoden har Gabriella Doci, Olga Kordas och Harald Roracher skrivit den vetenskaplig artikeln Learning History in the ‘transition system’, A method for capturing and diffusing learning in Urban Transition Management. Gabriella Doci är också medförfattare till en artikel med titeln Supporting municipalities to develop relational-based collaborations in network environments through intermediation in transition initiatives, tillsammans med Miguel Soberón, Irene Ezquerra-Lázaro, Teresa Sánchez-Chaparro, Jaime Moreno-Serna och Olga Kordas.
Transformativa portföljansatser (TPA) är en framväxande styrningsstrategi för att effektivisera och snabba på städers klimatomställningar. För att möjliggöra transformerande förändring behöver alla insatser länkas samman till en “bortom projektifiering” och “bortom experiment”, istället för att, som ofta i dag, satsa på fragmenterade omställningsexperiment. TPAs betonar behovet av att skapa strukturer för lärande mellan och från genomförda och pågående projekt och experiment. Som en iterativ process bäddar TPAs in sensemaking, dynamisk styrning och reflexiv övervakning av en transformerande portfölj.
Dr Kateryna Pereverza, följeforskare på Viable Cities, leder denna forskningsinriktning och har sedan 2020 kontinuerligt följt konceptualisering av TPAs samt de policyinstrument och mekanismer som utvecklats och lanserats av Viable Cities för att möjliggöra TPAs på stadsnivå.
Copyright © 2024 Viable Cities | Webbplatspolicy | Tillgänglighet
