Linköpings kommun vill ta vara på och gödsla innovativa idéer som kan bidra till stadens klimat- och hållbarhetsmål. Sedan två år tillbaka kan små och medelstora företag söka stöd genom testbäddscheckar för att tillsammans med de kommunala bolagen eller en annan projektpart inom Klimatneutrala Linköping snabbt kunna testa sina idéer i verkligheten.
Och de positiva resultaten har inte låtit vänta på sig.
Möt Ulrika Johansson, en av de ansvariga för arbetet från Linköpings kommuns sida. Martin Ekdahl, Stångåstaden och Teodor Hovenberg, Envista, berättar om ett samarbete som möjliggjorts genom checkarna. Se nedan.
I Linköpings kommun står innovativa idéer högt i kurs, särskilt om de bidrar till minskade växthusgasutsläpp. Inom ramen för Klimatneutrala Linköping erbjuds testbäddscheckar som möjliggör för små och medelstora bolag att testa modiga och hållbara idéer i verkliga miljöer inom kommunen, samtidigt som omställningen till ett mer hållbart samhälle skyndas på.
Ulrika Johansson är ansvarig för testbäddscheckarna inom Klimatneutrala Linköping.
Alla som har en god idé är välkomna, oavsett om det är en produkt, tjänst eller något magiskt som förändrar människors beteende i grunden. Det säger Ulrika Johansson, ansvarig för testbäddscheckarna inom Klimatneutrala Linköping.
– Kravet är att det som testas hjälper till att minska växthusgasutsläppen och bidrar till en mer hållbar samhällsutveckling. Utöver det genomförs testerna tillsammans med ett av våra kommunala bolag eller en projektpart inom Klimatneutrala Linköping, men det brukar de som ansöker bara tycka är positivt. Samarbetet, alla nya kontaktvägar och möjligheten att sprida sin lösning brukar bolagen lyfta som de stora fördelarna, fortsätter Ulrika.
Försöket med testbäddscheckar startade för cirka två år sedan i Linköpings kommun, bland annat för att främja näringslivets innovationskraft. Varje bolag kan ansöka om två testbäddscheckar per år om vardera 20 000 kronor. I snitt får tio företag per år testbäddscheckar, och projektet fortsätter till och med 2024 för att sedan utvärderas.
– För att få en testbäddscheck behöver företaget först kontakta något av de kommunala företag som är kopplade till initiativet. Där sker en första avstämning för att se om idén är genomförbar och för att resonera kring vem som kan vara en bra samarbetspartner. Därefter skickar företaget in en ansökan, berättar Ulrika.
– Om kriterierna uppfylls, projektet bedöms som möjligt att genomföra och har potential att spridas vidare samt skalas upp, blir testbäddschecken beviljad. Tre månader efter det att pengarna betalats ut ska testet vara genomfört.
I Linköping finns en lång tradition av nära samarbete mellan näringsliv, kommun och akademin, men modellen med testbäddscheckar passar både små och stora kommuner av flera skäl.
– Det är ett sätt för kommunerna att uppmuntra initiativ som leder samhällsutvecklingen i rätt riktning, tydligt visa på att man tar goda idéer på allvar och samtidigt få bättre kontakt med näringslivet inom kommunen. Testbäddschecken sänker även tröskeln för att våga testa och verifiera att idén faktiskt fungerar, säger Ulrika.
Kommunen kan även hjälpa till med att synliggöra innovationerna och företagen genom att kommunicera i egna kanaler, både regionalt och nationellt, för att ytterligare skynda på omställningen till ett mer hållbart samhälle. Men kommunen har också en annan viktig roll.
– Det är bråttom nu och det räcker inte längre att förbättra litegrann. Vi måste snabbt hitta helt nya lösningar och idéer som accelererar utvecklingen. För att lyckas med det behöver vi skapa nya forum och arenor där människor möts och berikar varandra och det kan vi i kommunerna och science parken hjälpa till med. Klimatomställningen är en fråga som vi definitivt behöver hantera tillsammans, avslutar Ulrika.
Var femte Linköpingsbo bor i någon av Stångåstadens fastigheter, det största bostadsbolaget i Linköpings kommun.
– Det är omöjligt att ha information om 1300 byggnader i huvudet. Till det behövs ett enkelt och lättöverskådligt verktyg som ger rätt beslutsunderlag och där samarbetar vi med Envista. Med hjälp av kommunens testbäddscheckar har de nu hjälpt oss att även addera el i verktyget, berättar Martin Ekdahl, driftchef på Stångåstaden.
“Ett steg före”, det är Stångåstadens vision. När fokus på framtiden är en naturlig del av arbetsdagen och ett nytt behov identifieras, är vägen från tanke till handling kort.
– Vi använder sedan länge Envistas verktyg för att få en bra översyn av värmeanvändningen i fastigheterna, men såg ett behov av att även kunna se elanvändningen. Allra helst ville vi kunna se hur elanvändningen i varje fastighet kunde matchas med potentiell solcellsproduktion på just den byggnaden, och satte oss ner med Envista för att resonera, berättar Martin.
Mötet mynnade ut i att Envista ansökte om en testbäddscheck för att vidareutveckla hur elanvändning skulle kunna visualiseras på ett enkelt sätt, och därefter testa idén i Stångåstadens fastighetsbestånd. När projektet startade visade det sig att den enkla delen var att få elanvändningen på plats. Solcellsproduktion per fastighet var däremot svårare att lösa. Ursprungstanken var att använda kommunens solkarta där villaägare kan se hur stor potential deras fastighet har för solenergi. Tyvärr gick den inte att använda, utan statistik från SMHI användes istället.
– Nu kan vi med ett enkelt klick jämföra solinstrålning och elanvändning ner på timnivå för varje fastighet. Det kunde vi ta reda på förut också, men det hade inneburit åtskilliga timmar i Excel. Tack vare testbäddscheckarna och Envistas utveckling av verktyget kan vi filtrera i kartbilden och direkt se vilka trettio fastigheter som är mest lämpade för solceller. Det förenklar projekteringen väsentligt, skyndar på energiomställningen och gör det lättare för oss att svara upp mot de högt ställda energi- och klimatmål som vi har inom kommunen, säger Martin.
Sett till hela fastighetsbeståndet bedömer Stångåstaden att ungefär 30 procent är lämpligt för solceller. När det gäller studentbostäder, där hushållselen ingår i hyran, kanske siffran är så hög som 70 procent. Men siffrorna kan förbättras ytterligare då en del av utvecklingen kvarstår.
– Nu kan vi enbart mäta solinstrålningen direkt uppifrån men takvinkeln borde givetvis också vara med. Det tar vi i nästa steg. Det som är bra är att all utveckling som vi och Envista gör tillsammans också kommer andra kunder till del. Konkurrensen är obefintlig och det är bara bra om fler gör samma sak. Ju mer vi gemensamt kan utveckla IT-verktyg som gynnar en mer hållbar energianvändning, desto bättre, avslutar Martin.
Globalt sett är uppvärmningen av fastigheter en av de saker som har störst klimatpåverkan då kol och gas fortfarande används. Det gör det viktigt att hitta lösningar.
– Vårt verktyg gör det lätt att se var det är enklast att energieffektivisera stora fastighetsbestånd, vilket är ett bra sätt att minska onödig resursförbrukning, säger Teodor Hovenberg, VD och en av grundarna av företaget Envista.
Envista är ett av många techbolag som har Linköping som bas. Sedan 2017 har företaget utvecklat ett digitalt verktyg som gör det möjligt att lokalisera tekniskt lönsamma energiåtgärder i stora fastighetsbestånd på distans, utan att behöva mäta temperaturer, isoleringstjocklekar och energiflöden på plats i byggnaderna.
– Verktyget kartlägger hela fastighetsbeståndet och gör det enkelt att se var det finns problem när det gäller värmeanvändning och var det är mest resurseffektivt att sätta in åtgärder. En av styrkorna är att verktyget är så enkelt att hantera och förstå, då vi jobbar med pedagogiska kartgränssnitt med färg, form och rörelse som visar både styrkor och svagheter på ett sätt som alla förstår, berättar Teodor.
En av Envistas kunder är Stångåstaden, Linköpings kommuns största bostadsbolag. Samtliga nära 1300 byggnader är sedan 2018 kartlagda i värme- och energikartan men Stångåstaden hade även behov av att se elförbrukningen i de olika fastigheterna.
– De kontaktade oss i precis rätt tid. Det var 2022 när elpriserna sköt i höjden, vi hade länge haft en idé om att införliva den faktiska elförbrukningen i verktyget och vi hörde talas om kommunens testbäddscheckar. Checkarna blev katalysatorn som gjorde att vi vågade testa och utvärdera vår idé tillsammans med en kompetent samarbetspartner, berättar Teodor.
Med hjälp av data från det lokala energibolaget Tekniska Verken kunde snart den faktiska elförbrukningen i hela Stångåstadens fastighetsbestånd härledas och visualiseras, vilket snabbt ledde till ytterligare utveckling av verktyget.
– Som en bonus kom vi på var solceller gör bäst nytta för fastighetens elanvändning och driftekonomi. I verktyget kan vi nu med hjälp av nationella data från SMHI ta reda på var elförbrukningen i en fastighet över dygnet och året gör det lämplig att sätta solceller. Sen gäller det bara för fastighetsägaren att hitta lämpliga tak, fasader eller andra lämpliga ytor att placera dem på, säger Teodor.
I dag appliceras Envistas tjänst på över 20 000 svenska flerbostadshus och lokalfastigheter i samarbete med såväl fastighetsägare som fjärrvärmebolag, och utvecklingen fortsätter.
– Metoden med testbäddscheckar är väldigt bra. Summan täcker förstås inte hela utvecklingskostnaden, men det är en entrébiljett till att jobba med kommunens bolag. Det är när människor möts och samverkar som de nya idéerna föds, så att omställningen kan drivas snabbare framåt. För vår del gav det oss en chans att stanna upp, vara kreativa och tänka visionärt tillsammans med en av våra kunder. Det som är bra är att all utveckling av verktyget även kommer våra övriga kunder till del, vilket gör att nyttan blir mycket större. Minskningen av byggnaders energianvändning är en viktig pusselbit i omställningen till ett mer resurseffektivt samhälle, avslutar Teodor.
Sandra Viktor, processledare Klimatneutrala Linköping 2030, sandra.viktor@linkoping.se
Ulrika Johansson, projektledare, Linköping Science Park, ulrika.johansson@linkopingsciencepark.se
Copyright © 2024 Viable Cities | Webbplatspolicy | Tillgänglighet