Färre parkeringar har potentialen att bidra till mer hållbara mobilitetsmönster och minskad klimatpåverkan från transporter. För att uppmuntra fastighetsägare till mobilitetsåtgärder och låga parkeringstal vid nybyggnation arbetar Göteborgs Stad med mobilitetsavtal. Det innebär att fastighetsägare kan bygga färre parkeringsplatser om de ingår avtal med kommunen om att istället erbjuda de boende andra sätt att resa på, till exempel tillgång till bilpool, kollektivtrafikkort eller lastcyklar. De klimatsmarta alternativen ska finnas på plats när de boende flyttar in och vara kvar de kommande tio åren.
Sedan de första mobilitetsavtalen tecknades 2017 har över 100 avtal tecknats mellan fastighetsägare och Göteborgs Stad. Preliminära resultat från en forskningsstudie av satsningen tyder på både lägre bilinnehav och lägre bilanvändning i flerbostadshus med mobilitetsavtal.
Modellen för mobilitetsavtal togs fram i samverkan mellan de stadsutvecklande förvaltningarna och fastighetsägarna som ingick i satsningen BoStad2021. Ansvaret för att handlägga, följa upp och utveckla mobilitetsavtalen ligger på Exploateringsförvaltningen i Göteborgs Stad och där jobbar David Backelin och Torunn Vikengren som specialister inom hållbar mobilitet.
– Det har varit en viktig framgångsfaktor att mobilitetsavtalen finns med i våra styrande dokument och är en del i den ordinarie modellen för att beräkna parkeringstal. Vi har också fortsatt dialogen med fastighetsägarna för att få deras syn på hur avtalen fungerar och kan förbättras.
Arbetet med mobilitetsavtal började 2017 i satsningen BoStad2021. Sedan 2018 är avtalen en del av den ordinarie processen för att ta fram parkeringstal. Hittills har mer än 100 mobilitetsavtal för flerbostadshus tecknats, och omfattar mer än 16 000 lägenheter (2023). Mobilitetsavtalen har i snitt reducerat antalet byggda parkeringsplatser med 25 procent.
Att parkeringstalen hålls låga och att fastighetsägaren erbjuder mobilitetsåtgärder leder till mer hållbart resande för de boende i jämförelse med motsvarande projekt utan mobilitetsavtal. Tillsammans med att byggkostnaderna hålls nere möter arbetssättet målsättningar om hållbarhet i alla dimensioner, vilket ligger i linje med politiska mål både lokalt, regionalt och globalt.
– Det som har hänt de senaste åren, och som mobilitetsavtalen starkt har bidragit till, är att vi håller på att förändra synen på parkering vid nybyggnation. Från fasta och ganska höga krav på antal parkeringsplatser till en mer flexibel inställning och en insikt om att parkering ofta är kostsamt samt ger klimatutsläpp både vid byggnation och under hela livscykeln, berättar David Backelin och Torunn Vikengren.
– Vi hoppas att de nybyggda projekten som erbjuder dessa tjänster kan ge ringar på vattnet och bidra till att fler vill använda delad mobilitet även i befintliga bostadsområden.
Vad händer framöver, hur ser fortsättningen ut?
Stadens parkeringspolicy ska göras om och parkeringstalen ska sänkas i de centrala delarna. Förslag på ny policy har presenterats för politiken och delar av arbetet är nu ute på remiss hos berörda organisationer. Möjligheten till mobilitetsavtal kommer finnas framöver, men när parkeringstalen sänks generellt återstår det att se hur viljan att teckna mobilitetsavtal påverkas.
– Oavsett så kommer vi fortsätta arbeta tillsammans med fastighetsägarna för att skapa mer hållbara lösningar för parkering och mobilitet i våra stadsutvecklingsprojekt.
Torunn Vikengren, projektledare för Hållbar mobilitet på Göteborgs Stad, torunn.vikengren@exploatering.goteborg.se
David Backelin, projektledare för Hållbar mobilitet på Göteborgs Stad, david.backelin@exploatering.goteborg.se
Copyright © 2024 Viable Cities | Webbplatspolicy | Tillgänglighet