Det finns åtskilliga typer av insatser att göra för att accelerera klimatsamverkan mellan kommun och näringsliv. För varje typ av insats kan det vara bra att reflektera över och synliggöra vilken ambitionsnivå som passar just nu och hur man ser på utvecklingen framåt.
Att göra ingenting är också ett val.
Även om man inte har möjlighet att sätta in några större resurser finns det oftast några insatser som tar kort tid att genomföra men som kan få stora positiva effekter genom att stora hinder undanröjs eller att trösklar sänks. Exempel på sådana insatser är att minska krav på exempelvis tomtstorlekar till försäljning för att möjliggöra för mindre företag att etablera sig, att göra det möjligt för flera företag att gå samman i en upphandling, eller att minska omfånget i upphandlingen för att göra det möjligt för mindre och lokala företag att delta.
Nästa ambitionsnivå innebär att kommunen kommunicerar sina ambitioner och policies vad gäller olika typer av insatser samt tillhandahåller enklare stöd som exempelvis information på kommunens webbplats. En annan möjlighet är att också utse kontaktpersoner som kan svara på frågor.
Genom att sätta upp konkreta mål och följa upp dessa höjer man ambitionsnivån ytterligare. Det kräver i sin tur att kompetent personal rekryteras och att resurser öronmärks i budgeten. På denna ambitionsnivå förekommer också regelbundna dialoger med relevanta aktörer för att driva frågor tillsammans.
Den högsta ambitionsnivån innebär att man skapar bättre förutsättningar för den egna kommunen genom att gå samman med andra utanför kommunens gränser. Det kan vara att skapa upphandlings- eller behovsnätverk med andra kommuner. Ett annat exempel är att ingå i systemdemonstratorer och policylab för att påverka lagstiftning och praxis. Det kan också vara att ingå i innovationsprojekt för att visa på möjligheter.
För alla dessa nivåer har myndigheter en viktig roll att spela. Det kan vara att ta fram kunskapsunderlag till kommunerna som exempelvis Boverkets rapport om Byggemenskaper (som också inspirerat till ambitionsnivåmodellen ovan) och Energimyndigheten och Trafikverkets gemensamma handlingsprogram för laddinfrastruktur och tankinfrastruktur för vätgas, Energimyndighetens finansiering till energirådgivare, Vinnovas arbete med att driva policylab kopplat till Viable Cities och Upphandlingsmyndighetens arbete med innovationsupphandling.
Nationella plattformar som exempelvis Viable Cities och nätverksorganisationer som Klimatkommunerna och Sveriges Kommuner och Regioner har också viktiga roller för att identifiera ytterligare behov och medverka till utveckling av lösningar. Man kan komma långt genom att kommuner lär av varandra, men för att accelerera utvecklingen krävs samhandling för att väsentligt sänka kostnader för att frigöra kapital till investeringar samt skapa systemförändringar. Det finns därför all anledning att fortsätta och utöka den samverkan mellan kommuner och myndigheter som Viable Cities klimatkontraktsarbete utgör då ett av de områden som behöver utvecklas mer är stöd till företag med anledning av EU:s gröna giv och den befintliga och kommande lagstiftning som den innebär exempelvis vad gäller CSRD och EU-taxonomin där en kunskapsöversikt beställd av Tillväxtverket pekar på både utmaningar och lösningar.
Copyright © 2024 Viable Cities | Webbplatspolicy | Tillgänglighet
